Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador pÄ hudens barriÀr som en inlÀggning av centrala venkatetrar (CVK) innebÀr kan dock KNS fÄ tilltrÀde till normalt sterila lokaler dÀr de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK frÄn patienter resistensbestÀms bara nÄgra enstaka kolonier vilket gör det lÀtt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer pÄ CVK frÄn patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS pÄ CVK frÄn olika patienter. Kolonier frÄn CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).

Detta projekt utfördes som examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, 22,5 högskolepoÀng, vid Karlstads universitet. Som uppdragsgivare stod Reminiscor AB. Uppkomsten av projektet lÄg i en förfrÄgan frÄn företaget att utveckla ett moduluppbyggt pedalbord för gitarrister.Det hÀr produktutvecklingsprojektet genomfördes med anvÀndarkrav och anvÀndarönskemÄl i fokus för att definiera lÀmpliga funktioner för och utformning av ett modulbaserat pedalbord. Arbetet inleddes med att undersöka utbudet av olika typer av pedalbord och effektpedaler pÄ marknaden. Intervjuer med gitarrister i olika Äldrar och frÄn olika genrer genomfördes för att skapa en uppfattning om gemensamma krav och önskemÄl som kunde ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lÀrare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och Ärskurs ett. JÀmförelser gjordes mellan tvÄ skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas lÀs- och skrivinlÀrning. Observationer genomfördes pÄ bÄda skolorna, i en förskoleklass och en Ärskurs ett pÄ vardera skolan. EnkÀter lÀmnades ut till de lÀrare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lÀrarna i samband med observationerna och enkÀterna gavs en bra överblick pÄ hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet kommunal miljökommunikation utifrÄn ett mottagarperspektiv. Det Àr uttalanden frÄn invÄnare i HöganÀs kommun angÄende miljöenhetens miljökommunikation som analyseras i relation till teori i uppsatsen. Uppsatsens syfte Àr att belysa hur kommuner kan kommunicera miljöinformation gentemot sina invÄnare för att nÄ en riktning mot hÄllbar utveckling. En kvalitativ metod har legat till grund för arbetets genomförande genom anvÀndandet av fokusgrupper. För effektiv miljökommunikation mÄste individens olika egenskaper beaktas.

Under hösten 2011 och vÄren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att fÄ större förstÄelse om vad det Àr som faktiskt pÄverkar mig i samband med en konsert. FrÄgorna som behandlas Àr:?Vad hade jag för kÀnsla innan spelningen??Vad hade jag för kÀnsla pÄ scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kÀnde jag direkt efter konserten? Hur kÀnner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien Àr introspektiv och jÀmförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det Àr en jÀmförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gÄng nÀr jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det Àr att man mÄr bra och har en bra magkÀnsla precis innan en konsert. Det Àr nÄgot som inte slagit mig tidigare..

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur en akustisk mÀtning gÄr till. MÀtningarnas resultat anvÀnds för att se om lokalen uppfyller de krav som stÀlls pÄ de olika parametrarna för lokalens ÀndamÄl. Parametrarna Àr efterklangstid, klarhetsgrad för tal och musik. För att göra en sÄdan mÀtning krÀvs bÄde teoretiska och praktiska kunskaper inom akustik och teknik.Vi lÀste i en hel del litteratur om Àmnet akustik och hur man genomför en akustisk mÀtning. Vi gjorde ett antal mÀtningar i olika lokaler pÄ skolan, lokalerna som vi valde att mÀta i var konsertsalen och studion.

Syftet med den hÀr fallstudien Àr att visahur arbetetpÄ en förskolakan görasför att lyfta barns olika kulturerpÄ ett sÀtt som utmanar och utvecklar barns tankar om sin egen sÄvÀl som andras kulturer. I studien ses inte bara olika utlÀndska kulturella bakgrunder som betydande utan Àven sociala och ekonomiska förutsÀttningar som finns i samhÀllet.Arbetet har utgÄtt frÄn Vygotskijs sociokulturella teori dÀr barn lÀr i samspel med andraoch utvecklas framÄt genom detta.Iresultatet har det kommit framatt det handlar mycket om vilken instÀllningoch respektlÀrare har för bÄde barn, förÀldrar och de olika kulturersom de möter i förskolan.Det hÀr har ocksÄ kopplats till Banduras sociala inlÀrningsteori eftersom det innebÀr att ?barn gör som du gör?.Studien visar ocksÄ hur förskolans miljö kan anvÀndas för att bemöta olika kulturer. Genom att skapa mötesplatser för barnen i den vardagliga miljön skapas Àven förutsÀttningar för till exempel sprÄkutvecklingen hos barnen samt möjligheten att ta tillvara pÄ varandras kunskaper och erfarenheter.Resultatet visar ocksÄhurman kan arbeta inom förskolan med modersmÄlsstödutan stöd av utbildade modersmÄlsstödjare..

Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första Är och syftade till att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om elevers inflytande och olika sÀtt att lÀra i undervisningen av bokstÀver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med bÄde elever och lÀrare anvÀnts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lÀrares uppfattningar skiljde sig Ät nÀr det handlade om elevers olika sÀtt att lÀra ? lÀrstilar. LÀrarna tyckte att de varierade sig nÀr det handlade om lÀrstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillrÀcklig.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

SammanfattningI denna studie belyses skÀl till varför samverkan upprÀttas mellan olika institutioner inom lÀrarutbildningen. Vidare belyses hur en sÄdan samverkan kan gestalta sig och hur den kan pÄverka lÀrarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare Àr representanter frÄn olika universitet. Vi har fördjupat vÄra kunskaper inom samverkansomrÄde och Àmnesdidaktiskt omrÄde med hjÀlp av litteratur som vi anser vara relevant för vÄr undersökning.För att kunna besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar ansÄg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lÀmpad. I vÄr studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bÀttre lÀrarutbildning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares instÀllningar kring utevistelsen pÄ förskolan och att studera om deras Äsikter kan fÄ nÄgra konsekvenser. Genom sex intervjuer med lÀrare pÄ lika mÄnga förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lÀrare sÄg olika pÄ utevistelsen. Alla ansÄg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse sÄg ut som den gjorde. VÄr studie visar att lÀrares instÀllningar var det som frÀmst pÄverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lÀrare ska reflektera mer kring deras instÀllning till att vistas utomhus..

Den hÀr studien syftar till att undersöka vilka designelement som Àr av vikt för att stödja den mentala modellen vid en grÀnssnittsmigration frÄn stor till liten skÀrm. Studien syftar Àven till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av grÀnssnitt med olika ÀndamÄl.Med utgÄngspunkt frÄn tre existerande migrerade grÀnssnitt inom ÀndamÄlen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrÄn teori kartlagts hur dessa grÀnssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktÀriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvÀrdering med efterföljande djupintervju.Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades pÄ det mindre grÀnssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan grÀnssnitt av olika ÀndamÄl. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen.

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Det hÀr arbetet handlar om hur fem olika barn pÄ tvÄ olika förskolor upplever sina förskolegÄrdar och hur gÄrdarnas utseende pÄverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjÀlp av bÄde samtal med barnen och observationer fick jag lÀra kÀnna barnens egna platser pÄ gÄrden. Det visade sig att barnens lek pÄverkades av sjÀlva utformningen av utemiljön. TillgÄngen till naturmark var en förutsÀttning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas pÄ olika sÀtt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns pÄ gÄrdarna sÄ var naturen alltid en viktig del av leken.

Denna uppsats vill beskriva tvÄ olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnÀrer och vetenskapsmÀn. Olika hÀndelser frÄn dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebÀr verksamheten nÄgonting nytt pÄ i alla fall i organiserad form. Det andra Àr att stÀlla E.A.T. och ASCI mot den linjÀra spridningsmodellen.