Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollÀrarna har för Äsikt om TAKK. Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn en fenomenologisk teori. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom Àven fram att pedagogerna anvÀnder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrÄn nÀstan ingenting, till att anvÀnda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende pÄ behovet att teckna till barn i behov av sÀrskilt stöd.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

Denna studie har utförts i uppdrag av UmeÄ kommun i syfte att uppfylla det lokala delmÄlet om en giftfri uppvÀxt. De vill nu fÄ en uppfattning om hur massagolv kan pÄverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvÀndning. Massagolv Àr fogfria och porfria golv, de lÀggs ut som en flytande plastmassa och efter hÀrdning blir de mycket tÄliga mot bÄde kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras pÄ hÀrdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhÄllanden.

Med denna kandidatuppsats vill vi belysa vikten av kompetens samt vilka kompetenser projektledarrollen och programmerarrollen bör/ska ha under livscykelmodellens olika faser. Vi valde livscykelmodellen eftersom det idag Àr en vÀl anvÀnd och etablerad utvecklingsmetod. GenomgÄngen av tidigare skriven litteratur visade att olika författare hade mÄnga gemensamma kompetenser som de ansÄg vara viktiga nÀr man ska utföra ett arbete. Vi valde utifrÄn dessa författare fyra olika kompetenser som vi ansÄg intressanta att undersöka. Sedan skapade vi ett ramverk som lÄg som grund för vÄr undersökning.

Syftet med studien var att undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier elever anvÀnde sig av nÀr de skulle förstÄ olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i Ärskurs tre anvÀnde nÀr de lÀste olika slags textgenrer anvÀndes tre olika texter, en skönlitterÀr text, en faktatext och en instruktionstext.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ vilka strategier eleverna anvÀnde nÀr de skulle förstÄ innehÄllet i en text.Resultatet i studien visade att elever anvÀnde olika strategier nÀr de skulle förstÄ olika slags texter. Resultatet tydde Àven pÄ att elever var medvetna om fler strategier Àn vad de anvÀnde under vÄra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sÀtt som eleverna kunde anvÀnda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svÄra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade pÄ att elever frÀmst anvÀnde strategin att nyttja minnet nÀr de försökte förstÄ olika slags texter.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhÄllande till landbaserad vindkraft i Sverige. FrÄgestÀllningarna behandlar huruvida olika handlingssÀtt hos dessa olika aktörsgrupper, gÀllande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, pÄverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hÄllbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras pÄ en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten pÄ fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ telefonintervjuer med olika aktörsgrupper pÄ tre nivÄer bestÄende av miljödepartement, lÀnsstyrelser och verksamhetsutövare.

I mitt examensarbete sÄ har jag valt att titta nÀrmare pÄ vad modulÀr spelgrafik Àr och hur grafik kan anpassas för att fungera bÀttre som moduler. Till min hjÀlp sÄ har jag identifierat och anvÀnt mig av olika exempel frÄn spelet Bloodline Champions. Bloodline Champions Àr ett kompetetivt nÀtverksspel till PC som jag tillsammans med en grupp andra studenter har varit med och utvecklat sedan hösten 2008. Jag kommer Àven att gÄ igenom och förklara hur, var och varför vi anvÀnder oss av modulÀr spelgrafik i spelet.Moduler anvÀnds flitigt av mÄnga spel och det finns mÄnga olika sÀtt att anvÀnda moduler pÄ. Att dela upp moduler i olika nivÄer leder till att det blir lÀttare att fÄ en överblick över hur detaljerade modulerna behöver vara.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie och efterstrÀvar en fördjupad förstÄelse kring begreppet genus som har en stor betydelse för jÀmstÀlldhetsarbete och syftar till att motverka de traditionella könsrollerna. Syftet Àr att belysa hur genustÀnkandet tar sig uttryck i det vardagliga arbetet pÄ förskolan samt vilket utrymme det fÄr inom olika etniska grupper. Med utgÄngspunkten i det socialkonstruktivistiska perspektivet har jag försökt att visa hur uppfattningar om kön/genus konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med förskolepersonal och observationer utförda pÄ tvÄ förskolor som ligger i omrÄden med olika etniska sammansÀttningar. Resultatet har visat att förskolepersonalen har skilda uppfattningar om hur barn av olika kön ska bemötas och anvÀnder sig av olika taktiker för att motverka de traditionella könsrollerna.

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumÀrken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden Àr passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer dÀr respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att anvÀnda oss av Àr teorier kring relationen mellan individ och varumÀrke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumÀrkesteori.

I den hĂ€r kvantitativa undersökningen söker jag svar pĂ„ frĂ„gorna: "Hur framstĂ€lls eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen frĂ„n den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framstĂ€ller eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i sĂ„ fall ut?". Med hjĂ€lp av teorier kring nyhetsvĂ€rdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjĂ€lp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt Ă€r de som fĂ„r mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda Ă€n de andra och att Expressen Ă€r partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har ocksĂ„ sett att kvĂ€llstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller bildrapportering..