Uppsatsen visar pÄ den situation som en kulturorganisation befinner sig i, vilket Àr en stÀndigt pÄgÄende legitimitetsprocess och pÄ en marknad med flera olika intressenter. Legitimitet uppstÄr i samband med en rad olika aktiviteter. Vi fÄr hÀr följa hur kulturorganisationer pÄ flera olika sÀtt arbetar med att uppnÄ legitimitet och vad som egentligen Àr legitimitetsskapande.Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för oss och lÀsaren hur kulturorganisationer hanterar den tvÄdelade marknaden för att uppfattas som legitima av bidragsgivarna, vilket för kulturorganisationer pÄverkar möjligheten till fÄ tillgÄng till stödresurser. Vi avser Àven visa pÄ problem som bidragsgivarnas sÀtt att mÀta kulturorganisationernas verksamhet pÄ innebÀr och ge förslag till förÀndringar. .

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

I detta examensarbete behandlas historien bakom vitlöken och vilka olika hÀlsoeffekter vitlöken har pÄ vÄr kropp. En stor del av arbetet bestÄr av förutsÀttningarna för hur odling av vitlök gÄr till, det behandlas ocksÄ en del olika egenskaper hos olika sorter.De olika momenten som jordbearbetning och plantering behandlas. LÀmpliga metoder för gödsling, vÀxtskydd, liksom skörd och lagring beskrivs.Nackdelen med vitlöksodlingen Àr att mycket arbete fortfarande utförs förhand och det blir bÄde en dyr och fysiskt krÀvande gröda att odla. De största odlarna har maskiner till de olika momenten som i vissa fall Àr inköpta frÄn utlandet, oftast Frankrike men mÄnga maskiner Àr byggda av lantbrukarna sjÀlva.Till sist tar jag upp lite hur jag skulle vilja marknadsföra vitlöken om jag skulle sÀlja den i gÄrdsbutiken hemma pÄ min förÀldragÄrd.Jag tror att vitlöken kan vara en intressant gröda att odla för mig i framtiden hemma pÄ gÄrden, vi har ex jordart som skulle fungera och en gÄrdsbutik som behöver fÄ ett utökat sortiment för att behÄlla kunderna. Men man skall nog inte ha mer areal Àn att man kan sÀlja det i gÄrdsbutiken, odla till grossister Àr nog inte lönsamt med tanke pÄ att man bör kunna leverera vitlök Äret runt till dem och det kan bli svÄrt..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

Denna uppsats undersöker konsumentbeteende vid köp av en sÀllanköpsvara, i detta fall en bil. Syftet Àr att undersöka om ett urval av bilföretaget X's konsumenter agerar enligt Schmidt och Spreng's teori om informationsinhÀmtning. Denna teoretiska modell redogör för olika variabler som pÄverkar i vilken utstrÀckning konsumenter söker efter extern information. Undersökningen var av kvantitativ art med kvalitativa inslag, för att urskönja dels hur mycket information kunderna sökt, dvs. i hur mÄnga olika kÀllor och dels vad deras personliga uppfattning var om de olika kÀllorna.

Denna studie har resulterat i ett nytt koncept med tillhörande design för hur individualiserad informationspresentation till förare i bilar skulle kunna se ut. Designen har framkommit genom litteraturstudier, State of the Art studier om informationssystem i dagens nya bilar, domÀnexpertintervjuer och anvÀndarstudier i form av Goal Directed Design. Slutligen utvÀrderades designen. Litteraturstudierna gav en god grund för vilken informationspresentation som finns i bilar idag. State of the Art studierna resulterade i en sammanfattning av nya informationssystem som fanns i tre nya bilar frÄn tre olika bilmÀrken.

Cirka hÀlften av de patienter som drabbats av stroke kan fÄ svÄrigheter med att Àta. Det kan bero pÄ att de har drabbats av olika funktionsbortfall som Àr vanligt efter stroke. SvÄrigheter med att Àta kan i sin tur leda till malnutrition, dÄ det uppstÄr en obalans mellan energi- och nÀringsomsÀttning och energi- och nÀringsintag. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvÄrdnadsteori.

Det finns stereotyper om kvinnor med olika hÄrfÀrg och stereotyper pÄverkar mÀnniskors empati och bedömning. DÀrför gjordes ett kvasiexperiment dÀr det undersöktes om en kvinnlig brottsling vÀcker olika mycket empati beroende pÄ (a) vilken hÄrfÀrg hon har och (b) empatisörens kön. I studien deltog 132 personer, varav 61 kvinnor och designen var en enkÀt dÀr experimentgruppen fick lÀsa om en gÀrningskvinna som antingen var blond, brunhÄrig, svarthÄrig eller rödhÄrig och dÀrefter skatta empati utifrÄn Batsons empatiskala. Resultaten visade att (a) blondiner vÀcker minst empati medan rödhÄriga vÀcker mest (b) kvinnor  kÀnner högre empati Àn mÀn och (c) empati stiger med Äldern. Dessa resultat förklarades bland annat med att blondiner mer Àn rödhÄriga ses som objekt i samhÀllet och Àr dÀrför mindre empativÀckande, att kvinnor i högre grad Àn mÀn förvÀntas vara empatiska dÄ det Àr detta beteende som förvÀntas av kvinnorollen samt att empati Àr nÄgot som utvecklas med tiden..

I vÄr studie Àr syftet att försöka identifiera problemen kring de olika begreppen integritet och polisiÀrt resultat nÀr det gÀller anvÀndningen av vissa tvÄngsÄtgÀrder. I uppsatsen analyserar och diskuterar vi problematiken med tvÄngsmedel som pÄ olika sÀtt pÄverkar och tvingar fram en prioritering mellan personlig integritet och polisiÀrt resultat. För att pÄ ett sÄ adekvat sÀtt som möjligt kunna diskutera problematiken har vi tagit del av de olika lagstöd samt lagförslagen som finns tillgÀngliga rörande hemliga tvÄngs-medel. Dessa har vi försökt att stÀlla emot de olika lagarna som avser att skydda och vÀrna den personliga integriteten. Sammanfattningsvis utvisar studien att det i nulÀget finns en viss prioritering vad gÀller brottsbekÀmp-ningen och det polisiÀra resultatet.

Sammanfattning ?jag har skyldighet att leta efter barnens bÀsta jag? ? FörskollÀrare C Identitet Àr en persons sjÀlvbild vilken bestÄr av olika omrÄden som till exempel sprÄk, kultur och kön. Det kan handla om hur mÀnniskor ser pÄ sig sjÀlva men ocksÄ hur andra mÀnniskor ser pÄ sig sjÀlv. Ottosson (2013) menar att identiteten frÀmst handlar om en medvetenhet av sig sjÀlv och att vara ett ?jag?. I arbetet presenteras en intervjustudie utförd pÄ fem olika förskolor med sju olika förskollÀrare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stÀrka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans lÀroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010). Intervjuerna visar att förskollÀrarna var medvetna om mÄnga olika identitetsomrÄden dÀr etisk identitet, könsidentitet och religion Àr Äterkommande i intervjuerna.

MĂ€nniskor pĂ„verkas dagligen av olika pĂ„verkansfaktorer utan att veta om det. Vi ska i denna analys ta reda pĂ„ om det pĂ„verkar olika beroende pĂ„ vilken miljö man befinner sig i. Är konsumenterna mer pĂ„verkningsbara nĂ€r det befinner sig i en butik eller Ă€r det nĂ€r de befinner sig pĂ„ ett Home Party som man pĂ„verkas mer?Den mest kĂ€nda pĂ„verkansfaktorn Ă€r reciprocitetsregeln. Regeln innebĂ€r att butiker försöker med en gĂ„va locka till sig konsumenternas förtroende och fĂ„ dem att kĂ€nna att de vill ge butiken nĂ„gonting tillbaka.

Liquid Media Àr ett litet företag lokaliserat I Stockholm, Sverige. Dom har en rik historia med flera spel produktioner i sin merit lista. Jag fick som uppgift att skapa ett flertal visuella föremÄl till nÄgra av deras mindre projekt. Jag har hÀr sammanfattat mitt arbete om hur jag gick till vÀga för att lyckas med detta. Mitt arbete pÄ Liquid Media involverade flera olika delar av spelkonst produktion. Liquid behövde olika klÀd- och hudtexturer till deras spel karaktÀrer, dom behövde modeller för ett andra spel projekt och dom behövde Àven omorganiserade uv-mappar till nÄgra klÀdtexturer i förebyggande syfte sÄ att anvÀndaren i framtiden ska kunna byta klÀder pÄ rÀtt sÀtt. För att klara av dom olika uppdragen som jag Ätog mig bestÀmde jag mig för att anvÀnda olika program för olika ÀndamÄl.

För att styra utrustningen i olika fordon inom industrin anvÀnds olika typer av strömbrytare som sitter monterade pÄ en operatörspanel. FrÄn dessa gÄr det ofta individuella signalkablar fram till enheterna som ska styras. Ett alternativ för att att slippa den störa mÀngden kablar detta kan leda till Àr att istÀllet koppla strömbrytarna till en mikrokontroller, denna vidarebefodrar sedan signalerna via en CAN-buss till en ECU som styr alla enheter frÄn en central position i fordonet.Under detta examensarbete, som har utförts hos Syncore Technologies AB, har dÀrför en operatörspanelsplattform, bÄde hÄrd- och mjukvara, utvecklats för att uppnÄ en minimal NRE-kostnad för varje ny kundkonfiguration som inkluderar olika bestyckningar av strömbrytare samt beteenden för dessa..

Psykologiska mÀtningar av fysiska egenskaper pÄ kvotskala har alltid varit önskvÀrda och viktigt att de mÀtinstrument man anvÀnder ger en Äterger en reliabel variabel, bland annat inom klinisk forskning, diagnossÀttning vid symtombedömningar, vid fysisk trÀning. Syftet med denna studie var att jÀmföra tillvÀxtfunktionen frÄn tvÄ olika belastningsprotokoll. 24 studenter (12 mÀn och 12 kvinnor) i Äldrarna 20 till 30 Är vid Stockholms universitet deltog i studien för att undersöka om upplevd anstrÀngning skiljer sig beroende pÄ stimuluspresentationsordning. I den hÀr inomindividsstudien anvÀndes tvÄ olika belastningsprotokoll. Det ena, vanligt förekommande inom psykofysik, en randomiserad ordning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lÀrarstrategier för att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende. Med olÀmpligt beteende menar jag dÄ eleven agerar utÄt och hindrar lÀraren att göra det som den tÀnkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det lÀraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gÀller för lÀrare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar frÄn olika psykologiska perspektiv. UtifrÄn ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lÀrare kan anvÀnda sig av för att i förebyggande syfte undvika olÀmpligt beteende och strategier som kan anvÀndas i sjÀlva situationen för att komma till rÀtta med beteendet. DÀrefter har jag med kvantitativ metod i form av enkÀter undersökt strategier hos lÀrare i Är 4-6 pÄ olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollÀrare som arbetar pÄ olika skolor i olika omrÄden och kommuner har svarat pÄ enkÀterna.Resultatet visar sig att lÀrare anvÀnder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt beteende.