Under arbetets gÄng har vi uppmÀrksammat att fÄ mÀnniskor som vi har pratat med Àr medvetna om vad insiderhandel och insiderinformation innebÀr. För den som inte har kÀnnedom om dessa begrepp, Àr det vÀldigt svÄrt att se problematiken med insiderhandel.I vÄr uppsats har vi behandlat problem som uppstÄr vid insiderhandel. Vi har uppmÀrksammat det faktum att det inte görs nÄgon skillnad mellan att aktivt eller passivt fÄ insiderinformation. Vi anser att det föreligger en stor skillnad mellan att aktivt och passivt fÄ insiderinformation samt att lagstiftningen borde ta hÀnsyn till detta. Att aktivt fÄ insiderinformation innebÀr att nÄgon söker information som denne sedan har för avsikt att handla pÄ.

Syftet med min studie Àr att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hÀlsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ÀndamÄlsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mÄl med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frÄgestÀllningar Àr följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Problem: Debatten i media gÄr het i frÄga om deltidsanstÀllningarnas vara eller icke vara. Arbetsgivare i detaljhandeln ser det som en kritisk nödvÀndighet, medan facket ser deltidsarbete som ett uttryck för slentrianmÀssig personalpolitik. Vi ifrÄgasÀtter dÀremot om det Àr sjÀlva förekomsten av deltidsarbete som Àr problemet eller om det istÀllet kan vara ledarskapet av deltidsanstÀllda som brister? Det saknas enligt oss ett perspektiv som, istÀllet för att vara ideologiskt eller politiskt fÀrgat, tar sig an deltidsproblematiken pÄ ett konstruktivt sÀtt. Syfte: Syftet Àr att analysera och identifiera kritiska faktorer för ledningen av deltidsanstÀllda i detaljhandeln.

I Sverige Àr det i dag ungefÀr 140 000 personer som har diagnosen demenssjukdom och dÀrför klassas demens som en folksjukdom. MÄnga av dem som insjuknar vÄrdas i hemmet av en anhörig, vilket innebÀr en stor omstÀllning för den anhörige som ofrivilligt tvingas in i en ny livsvÀrld dÀr Àven en vÄrdarroll ingÄr. Att vara anhörig till en demenssjuk partner innebÀr ofta att den anhörige ocksÄ blir pÄverkad bÄde pÄ det psykiska och fysiska planet. För att den anhörige ska kunna upprÀtthÄlla sin hÀlsa i den förÀndrade livsvÀrlden krÀvs det att sjuksköterskan lyssnar till den anhöriges behov utan att lÀgga in egna vÀrderingar för att pÄ sÄ vis kunna sÀtta sig in i den anhöriges situation. Syftet Àr att genom analys av biografier beskriva makars upplevelse av sin förÀndrade livssituation dÄ partnern insjuknat i en demenssjukdom.

Under senare Är har IR-kameror blivigt allt vanligare i kommersiella sammanhang. Detta beror framförallt pÄ att priset pÄ de detektorer som anvÀnds för att mÀta IR-strÄlning har sjunkigt och dÀrmed Àven priset pÄ kamerorna. IR-kameror avsedda för termografi har idag mÄnga likheter med digitalkameror för visuellt ljus och mycket av den funktionalitet som man finner hos dessa IR-kameror Àr hÀmtade frÄn kameraindustrin.I och med det att de handhÄllna systems som anvÀnds för termografi genererar bilder med bÀttre kvalitet börjar effekterna av ofrivilliga vibrationer, som till exempel handskak, att bli mÀrkbara i mÀtresultaten. Detta mÀrks framförallt nÀr mÀtningar skall göras med hjÀlp av system bestyckade med smalvinkliga objektiv.Olika lösningar för optisk bildstabilisering Àr idag vanligt förekommande inom kameraindustrin. Lösningarna bygger ofta pÄ att ett linselement i objektivet eller att hela bildsensorn kan förflyttas i sina respektive plan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevernas upplevelser under sin lÄngtidsskada. I denna studie definieras lÄngtidsskada som ett lÄngvarigt och ofrivilligt uppehÄll frÄn fysisk trÀning och tÀvling dÀr utövaren tappar sin fysiska status och form, kontakten med lagkompisar och det sociala livet runt omkring idrotten. FrÄgestÀllningarna i studien Àr:?Hur upplevde eleverna sina kÀnslor kring identitet och sjÀlvförtroende under tiden som lÄngtidsskadade?Vilken var elevernas syn pÄ det sociala stödet frÄn lÀrarna i skolan, samt stödet frÄn lÀraren till ett meningsfullt deltagande pÄ idrottslektionerna under tiden som lÄngtidsskadade?Hur motiverades och vilket socialt stöd fick eleverna av andra utanför skolan till att genomföra rehabiliteringen?Studien Àr en kvalitativ undersökning med sju individer som varit lÄngtidsskadade under sin skolgÄng dÄ de var mellan 15 ? 18 Är gamla.Resultat frÄn undersökningen var att eleverna upplevde negativa kÀnslor vid skadetillfÀllet. Deras identitet pÄverkades ocksÄ negativt dÄ den var alltför sammankopplad med idrottandet som lÄngtidsskadan begrÀnsade.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en mÀnniska befinner sig i. Normer sÀger inte bara Ät oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingÄr Àven i en kontext av maktutövning dÀr mÀnniskor ofrivilligt och omedvetet kan begrÀnsas och kategoriseras utifrÄn olika typer av sociala hierarkier. Det Àr normen i sig som skapar kategorier och har förmÄnen att definiera vad som anses normalt i förhÄllande till det avvikande. Denna förmÄn krÀver samtidigt ett sjÀlvhÀvdelsebehov dÀr normen stÀndigt Àr utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket Àven kan innebÀra en möjlighet för den att misslyckas. Normen Àr sÄledes Àven föremÄl för förÀnderlighet och det Àr i denna anda av förÀnderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tÀnkas handla om att utmana och granska i en lÀrares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, Àr föremÄl för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lÀrares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lÀrares arbetsrum bör utformas för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlmÄende som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel pÄ engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum sÄvÀl psykosocialt som arbetsmÀssigt. Jag har valt att bortse frÄn organisationskulturen pÄ skolorna. Mina tre frÄgestÀllningar som jag besvarar i arbetet Àr:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsÀttningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lÀrare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig pÄ  17 semistrukturerade intervjuer av lÀrare pÄ tre olika skolor, varav tvÄ Àr högstadium och en Àr gymnasieskola.

SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Psykisk ohÀlsa blir allt vanligare i dagens samhÀlle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig sjÀlv eller för andra. Att vÄrda personen under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT) kan dÄ bli nödvÀndigt. Att som mÀnniska vÄrdas ofrivilligt kan resultera i mÄnga olika kÀnslor, positiva som negativa. Det kan medföra kÀnslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll.

Antalet besökare pÄ svenska kommuners webbsajter bestod Är 2005 av drygt 60 procent av internetanvÀndarna i Sverige. Sedan dess har anvÀndandarna ökat precis som medellivslÀngden i Sverige ocksÄ har ökat, under 2013 översteg medellivslÀngden 80 Är för första gÄngen hos mÀn. Med en högre Älder ökar risken för olika funktionshinder och idag Àr det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i Ätanke.Idag erbjuder sÄ gott som alla svenska kommuner e-tjÀnster dÀr medborgarna kan utföra sina Àrenden pÄ ett enklare, snabbare och sjÀlvstÀndigt sÀtt nÀr de sjÀlva vill. Flera kommunsajter har bÄde hög och bred tillgÀnglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgÀngligheten markant pÄ en kommuns startsida frÄn den tillgÀnglighet som man finner pÄ den del av webbplatsen som innehÄller kommunens e-tjÀnster.

BakgrundMissfall fo?rekommer i 20-30 procent av alla graviditeter och inneba?r att denna avbryts ofrivilligt fo?re vecka 22. Orsaken a?r sa?llan ka?nd. Ett missfall kan ha olika fo?rlopp och kan kra?va medicinsk eller kirurgisk behandling.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lÀrares arbetsrum bör utformas för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlmÄende som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel pÄ engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum sÄvÀl psykosocialt som arbetsmÀssigt. Jag har valt att bortse frÄn organisationskulturen pÄ skolorna. Mina tre frÄgestÀllningar som jag besvarar i arbetet Àr:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsÀttningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lÀrare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig pÄ  17 semistrukturerade intervjuer av lÀrare pÄ tre olika skolor, varav tvÄ Àr högstadium och en Àr gymnasieskola.

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslÀrare förhÄller sig tillsaklighetskravet i lÀroplanerna. Hur politiskt aktiva lÀrare förhÄller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur politiskt aktiva lÀrare förhÄller sig till kravet pÄ saklig och allsidig undervisning i lÀroplanerna, samt i vilken utstrÀckning de visar tecken pÄ objektivitetskramp. FrÄgan besvaras genom en undersökning av Äsikter hos politiskt aktiva lÀrare.Studiens frÄgestÀllningar lyder:1. Vilka förhÄllningssÀtt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielÀrare?2.

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.