Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget Offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Föreliggande uppsats är en gestaltningsstudie, frågan är om och hur de offentliga värdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gällande Migrationsverket. Vår undran är om det svenska folkets låga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur värdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen är regeringsuppdraget angående offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod är innehållsanalys och materialet utgörs av två av Sveriges mest besökta tidningar på internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att värdeprinciperna till viss del gestaltas i media.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur upplevelsen av offentlighet kan för-bättras i en galleria. Det offentliga rummet är viktigt för invånarna i ett samhälle och det är av betydelse att det uppfattas som offentligt, vilket påverkas starkt av dess utformning. För många är det offentliga livet idag starkt sammankopplat med konsumtion och gallerian är en betydande del av det offentliga livet i staden. Många svenska gallerior har privata fastighetsägare och är på grund av vinstin-tresset utformade för det övergripande syftet konsumtion vilket inte alltid sam-spelar med det offentliga rummets syfte. Det ges få anledningar och kan vara svårt att uppehålla sig i gallerian med ett annat syfte än att konsumera.

Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.

Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift.

Personer som av olika anledningar inte kan konkurrera på den öppna arbetsmarknaden kan av Luleå kommun erbjudas en insats i form av ordnad praktik, som kan leda till offentligt skyddad anställning (OSA). Syftet med praktiken är att de som deltar ska kunna komma ut i arbetslivet, men det är också en form av rehabilitering för att stärka dessa människor. Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse insatsen har för deltagarna, samt vad de har för uppfattning om den. Både en kvantitativ och en kvalitativ ansats har använts. KASAM-13 (Känsla Av SAMmanhang) samt en enkät med åsiktsfrågor har delats ut till dem som hade praktik eller OSA under tiden juni 2007 ? november 2007.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget Offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport från Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hålla samma kvalitet med bara hälften av resurserna. Det behövs därför nya sätt som kan öka värdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslås vara en möjlighet till att hitta nya arbetssätt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag på arbetssätt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frågeställningar vägledde studien: Vad kännetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra värde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet?Syftet med studien är att ta fram förslag på arbetssätt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet.I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan åren 1989-1994. Relevant för undersökningen är planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sätt som diskursen om urbanitet gestaltade sig på i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Normativa studier om ledarskap är begränsade när det kommer till utövandet av ledarskap. Denna uppsats undersöker vad en ledare i offentlig förvaltning gör i praktiken och inriktar sig på vad själva utövandet av ledarskap kan bestå utav. I studien deltar två kommunchefer som studeras på nära håll i deras vardagliga arbete genom observationer, intervjuer och samtal. Ur materialet konstrueras två idealtyper, praktikern och visionären, som ett sätt att förstå utövandet av ledarskap. Praktikern ägnar sig åt konkret problemlösning medan visionären ägnar sig åt utvecklingsarbete.

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker ? något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett Offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Syfte/problemställningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet Elle Decoration, från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning.

Problem/Bakgrund: Fler och fler människor väljer att skriva så kallade bloggar på nätet, vilket är ett slags offentliga dagböcker där man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgängligt för hela världen. Hur kommer det sig och vad innebär det för våra föreställningar om vad som är privat och vad som är offentligt?Syftet med uppsatsen är för det första att undersöka vad den allmänne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gäller innehåll, språk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tänkt läsare. Utifrån begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter på nätet.