Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Det finns många faktorer som påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse inom banksektorn, denna uppsats erbjuder en ny syn där faktorer som undersöks finns inom det nyutforskade ämnet medarbetarskap. Syftet är att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till två faktorer inom medarbetarskap; ledarskapsbeteende och det myndiga medarbetarskapet. Utifrån mellanchefens perspektiv kommer vi att beskriva och jämföra om och hur ledarskapsbeteenden och de fyra begreppsdelarna påverkar arbetstillfredsställelsen inom banksektorn. Genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utfördes studien på tre banker; Handelsbanken, Swedbank och SEB, där sju mellanchefer intervjuades. Den teoretiska grunden omfattar teorier och modeller om medarbetarskap.

Bakgrund och problem: Forskare menar att realisering av torrhamnskonceptet kan medföra en rad fördelar, men dessa är spridda på flera aktörer, inklusive privata och offentliga, varför en problematik uppstår kring fördelning av roller, insatser och nytta. Den offentliga och privata sidan måste samarbeta, genom så kallade Public-Private Partnerships (PPP) men motsättande målsättningar kan hindra utvecklingen. Utbudet av forskning och modeller för PPP vid infrastrukturutveckling är inriktad på betydligt större projekt än torrhamns-utveckling, varför applicering av detta inte passar. Behov finns av nya modeller och forskning är trängande.Syfte: Att belysa viktiga aspekter inom samarbeten mellan privata och offentliga aktörer vid utveckling av torrhamnar, genom att teoretiskt och empiriskt undersöka och analysera relationen mellan de båda sidorna. Med hjälp av existerande modeller och resultat från egna fallstudier skapas i två steg en modell för att illustrera hur samarbetet fungerar.Metod: Arbetet genomförs med en hermeneutisk vetenskapssyn och en kvalitativ ansats.

Många av de verktyg som används för mätning och styrning av prestationer i offentliga organisationer är hämtade från privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mål och styrning än privata företag, vilket försvårar måluppföljningen. Denna uppsats syftar till att få en förståelse av Trafikverkets användning av prestationsmätning samt tillämpning av mål- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kännedom kring hur mätning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mätning och styrning av mål fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag på torget stärks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona.

Ideella organisationer har fått en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida välfärdssamhället, både som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta ställer nya krav inte bara på det offentliga i att bedöma och kvalitetssäkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men också på de ideella verksamheterna själva. Ett viktigt delmoment av sådan utvärdering bör vara brukarperspektivet. Mabi Mål är en projektverksamhet vars syfte är att få arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden att närma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi Mål verkligen förstår att använda brukarperspektivet och därför har vi sett det intressant att göra en utvärdering av vilka förväntningar brukarna har på verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi Mål erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion.

Människans utsläpp av miljö och klimatpåverkande växthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra åren. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav människor har på sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utsläppen är betydande, speciellt köttproduktionen, som står för 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Genom att minska den mängd kött som ingår i människors måltider och gå mot att äta mer växtbaserat, som inte innehåller köttprodukter, kan matens miljöpåverkan minska. Ett viktigt område är offentliga matserveringar, vad som serveras där har en inverkan på människors matvanor och deras syn på mat.

Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av hemsjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner intervjuades.

Denna forskning har två syften.Dels att undersöka grad på motivationsfaktorerien arbetsmiljö och eventuellakorrelationermellan motivationsfaktorerna.Enkäten baseradespå frågor från QPSNordic,Lockeoch Lathams (1990) frågeformuläroch occupational self-efficacy scale (OSES).Totalt hundra anställda (n = 100) deltog iundersökningen. Andra delen var att undersökachefers motivationsstrategier somanvänds för att motivera sinaanställda. I detta sammanhanghar anställdes uppfattning av destrategier somanvänds av cheferna också undersökts.Det skapades två struktureradefrågeformulär med öppnafrågor, en för cheferoch en för deanställda. Resultatenfrån enkätstudien visar attflesta motivations-faktorer låg på en medelgrad,utom motivationsfaktorn feedbackoch delfaktorn yttre belöningsom liggerpå en låg grad i denundersökta arbetsmiljön. Resultatet visarflera signifikantakorrelationer mellan motivationsfaktorerna.Frånde struktureradefrågeformulären visar resultatetatt alla chefer motiverar sina anställda ochchefer har både lika och olikamotivationsstrategier i sinarbetsplats.

BakgrundPersoner som arbetar inom den svenska barnomsorgen har en skyldighet att anmälamisstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten. Barn som utsätts för någon form avmisshandel utvecklar olika former av avvikande beteenden. De verksamma pedagogerna har iuppgift att uppmärksamma dessa barn och utefter detta arbeta pedagogiskt för att stödja dessabarn i sin utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka pedagogers tolkningar och erfarenheter kringanmälningsplikten samt hur de beskriver sitt arbete för att hjälpa barn som far illa. Vidarebehandlar studien socialtjänstens arbete kring en anmälan.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av öppna intervjuer. Respondenternabestod av tre förskollärare, tre förskolechefer samt en socialsekreterare.

Syftet med denna uppsats är att se hur effektiva metoder och resurshantering påverkaroffentliga förvaltningar i Borås. Vi för även en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller såsom Lean har för inverkan på förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgångspunkt från valda teorier samt intervjuer med administratörer anställda på offentligaförvaltningar i Borås. Detta för att få ett medarbetarperspektiv på hur effektivitets- ochresurshanteringstänket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller såsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnåla. En märkbar förändring är införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare åtgärder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..