Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

År 2002 uppmärksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det växande problemet. Syftet för denna uppsats är därmed att beskriva och granska kunskapsläget inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfältet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är vidare att analysera hur man kan förstå den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrån ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Denna uppsats syftade till att kartlägga hur chefer själva upplever och arbetar med frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot Gällivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nätbaserade enkäter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utsträckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohälsa samt om det fanns någon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras från psykosocial ohälsa beroende på kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivån både inom ämnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gäller var något som cheferna hade en god uppfattning om.

Gapet mellan nya forskningsrön och praxis är stort i sjukvården. Implementeringsprocessen är komplex och hinder för förändring finns på flera nivåer; individ, grupp och organisation. Chefer i vården har ansvar för personal och resurser. De påverkar attityder och normer i de grupper de leder och är viktiga för förändringsarbete. Syftet med studien var att beskriva hur chefer med ansvar för sjukgymnastikverksamheter resonerar kring implementering av ny kunskap inom sjukgymnastik.

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden..

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete.

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste århundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksäkerhet), som strävade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att städerna präglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara på. En motsatt modell har däremot utvecklats i andra länder i Europa.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem.

Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer.Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

Syftet med studien är att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka på styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förändringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjälp av New Public Management vill vi förstå styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning är inspirerad av näringslivets struktur och har kommit att påverka den offentliga sektorn från 1980-talet och framåt. Skaparna hävdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten.