Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom Offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och Offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

I denna uppsats behandlas ämnet uppvärmda parkbänkar i Offentlig miljö sett ur landskapsarkitektens perspektiv. Jag ville ta reda på vilken betydelse uppvärmda parkbänkar har för gestaltningen av det Offentliga rummet samt tillgängligheten till detsamma. Min tes var att uppvärmda bänkar kan medverka till en hållbar stadsutveckling och syftet var att lyfta fram detta. Både för- och nackdelar diskuteras liksom vilka svårigheter för implementering av idén som föreligger mot bakgrund av aktuella miljöfrågor samt Sveriges stadsutvecklingshistoria. Uppsatsen utgör ett unikt forskningsmaterial och kan därmed användas som referens när man diskuterar möjligheten att installera varma parkbänkar inom både privat och Offentlig sektor.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en Offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom Offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.

Diskriminerande Offentlig upphandling har länge utgjort ett problem inom EU något man försökt åtgärda genom fullbordandet av den inre marknaden i början på 1990-talet. Detta icke-tariffära handelshinder kan jämföras med en subvention och innebär högre inhemska priser och minskad import och därmed snedvridningar på marknaden. De förväntade effekterna av liberalisering av marknaden för Offentlig upphandling är därför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemsländerna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft på den Offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förändringar som kan skönjas i handel, importandelen i den Offentliga sektorn och priser drygt 10 år efter den inre marknadens skapande och fastställer att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för Offentlig upphandling blivit mer öppen, att Offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgränserna.

Vad ledningen gör för att öka vårdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan Offentlig och privat primärvård i Karlskronas närområde..

Lean har ökat i populäritet inom den Offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk Offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i Offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

Detta arbete syftar till att analysera resultatet från en Offentlig upphandling med syfte att förstå värdet av upphandlarens utvärderingskriterier. Genom att räkna om givna poängskalor till monetära värden ges en bild av hur upphandlaren tänkt..

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och Offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vårt syfte med denna rapport är att kartlägga de faktorer som hindrar näringslivets införande av e-handel med den Offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemområden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med Offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, Offentlig sektors, näringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vårt arbete på litteraturstudier av forskningsområdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter från Offentlig sektor, leverantörer till Offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna är av kvalitativ karaktär och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemområden som är orsak till att införandet av e-handel mot Offentlig sektor inte fått förväntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom Offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom både den Offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav från Offentlig sektors sida ? Brist på mognad för ett införande både inom den Offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Upphandlingsprocessen kan ses som en form av beslutsprocess. Inom beslutsteori har det under flera år forskats om psykologiska fällor och misstag vid beslutsfattande. Det finns en hel del teorier om hur dessa fällor och misstag kan undvikas. Syftet med denna studie är att jämföra fallgropar vid beslutsfattande med fallgropar vid Offentlig upphandling samt analysera hur resultaten från den beslutsteoretiska forskningen kan användas som stöd i upphandlingsarbetet. Resultatet visar att likheterna är många och att resultatet från den beslutsteorietiska forskningen på ett enkelt sätt kan konkretiseras och användas i upphandlingsarbetet..

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i Offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i Offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en Offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen.

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur en institution på en högskola påverkas av mål- och resultatstyrning och hur det upplevs ute på institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrån analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan på detta sätt, med fokus på ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet på sikt kan komma att sänka kvaliteten på utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mål- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Offentlig upphandling är reglerad i lagen om Offentlig upphandling (LOU) och iSverige uppgår summan av all upphandling varje år till cirka 500 miljarder kronor.Det är Sveriges skattepengar som finansierar upphandlingen och därför är det viktigtatt pengarna används på ett så optimalt sätt som möjligt. Eftersom det upphandlasstora mängder varor och tjänster varje år, har upphandling en betydande effekt påmiljön. EU har tydliga direktiv som uppmanar upphandlare att tillämpa miljökravinom Offentlig upphandling men direktiven är inte reglerad i lag och upphandlare fårdärmed själva anpassa miljökrav inom deras verksamhet. Det är då viktigt förOffentliga myndigheter att ha i åtanke den påverkan som upphandling har och hur manbör upphandla för att främja miljömål. Upphandling kan i dessa fall användas somstyrmedel för nationella och interna mål samt att främja ett ökat miljötänk och enhållbar utveckling.

I uppsatsen undersöks två debatter kring Offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna Walking to Borås av Jim Dine uppförd i Borås 2008 samt Spegelbollen av Inges Idee som kommer att placeras i Växjö under 2010. Jag har valt att fokusera på diskussioner i ämnet som har förts i form av kommentarer på nätartiklar i de största lokaltidningarna.Debatterna analyseras utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjälp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser på varandra samt vad diskussionerna har rört sig om..

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i Offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i Offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en Offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen. Slutsats: Vår studie har kommit fram till att äldreförvaltningen som påstår sig använda mål- och resultatstyrning i själva verket bedriver ?ramstyrning med kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.

Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och Offentlig verksamhet, utifrån ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom två olika Offentliga verksamheter och två inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har använts är intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel där empirin ställs emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anställning och om yrket.