Då producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförändringar såsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svårt att på förhand veta förändringarnas effekter.  Lean innebär att ledtider kortas men nya arbetssätt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förändringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anställda. Med hjälp av verktyg som mäter effekterna av förändringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhålla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur både ledtids- och kostnadsperspektiv. Därför syftar detta arbete till att ta fram en modell för beräkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde på ett sätt som möjliggör förståelse från flera olika intressentgrupper. Detta uppnås dels genom att den som använder modellen (1) erhåller en övergripande förståelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan använda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förändringsarbetet.

På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben.Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer.

AbstractI denna uppsats analyserar vi två riksdagsdebatter som båda uppstått då yrkande inkom till regeringen om ändringar i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) samt ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF). På tidigt nittiotal uppdagades det i Sverige ett antal pedofilhärvor. Detta resulterade i en omfattande offentlig debatt som vidare bidrog till att yttrandefrihetsbrottet barnpornografi, helt och hållet lyftes ut ur YGL samt TF. På sent nittiotal förekom ännu en debatt som även denna behandlade yttrandefrihetsgrundlagarna. Denna gång handlade det om brottet hets mot folkgrupp, och det eventuella tillägget, sexuell läggning.

A too large public sector impedes the economic development of Sweden and more privatization could increase the efficiency, quality and diversity of the services offered. It is therefore important that firms operating in traditionally public sectors are given the opportunity to grow. We have through a case study examined two mid-size firms that offer services to, and compete with, the public sector. This thesis aims to describe the growth strategies these firms are using and if competing with the public sector implies any differences in possibilities or barriers when it comes to the firms? growth.

The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960´s and 1970´s the public sector in Sweden was expanding and after the 1980´s the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in Hökarängen and they accept there tender.Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening and those how are not.

The purpose of this article is to describe the discourse in which public-private partnership (PPP) resides, within the Swedish parliament, in the field of infrastructure. I have chosen to look at the latest three years deliberation where PPP appears in parliament bills.This case study is based upon discourse as a qualitative method. Five indicator signs which is history, comparison, geographic location, vision of growth potential and solution controls the context of PPPThe result of the analysis was that a clear discourse was unravelled. A first rather surprising conclusion shows that it is possible to disconnect the discourse from PPP. PPP is not important by itself, the result shows that it only play the part of possible solution to the problems related to the discourse and does not have any value in its own.This result lead the conclusion that PPP is no more than a tool for politicians to get as much out of their infrastructural aims as possible, as rational vote-maximizing actors.

This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site.The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site.

Denna C-uppsats har två syften. Det ena är att studera samrådsprocesserna i den svenska miljörätten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrådsprocesser i dagsläget tillgodoser allmänhetens möjligheter att medverka i och att påverka miljöärendena. Det andra syftet med uppsatsen är att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillämpats i USA vid konflikter med allmänheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken är att därefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lärdomarna till svensk miljörätt. Metoden för att studera dels den svenska miljörätten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmälningsskyldighet i aktiebolagslagen har påverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha påverkats av att en ogrundad anmälan enligt reglerna om anmälningsskyldighet kan få långtgående juridiska och yrkesmässiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlåter att anmäla till åklagare kan emellertid inte bli skadeståndsskyldig, utan kan endast bli föremål för disciplinära åtgärder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmäla vid en låg misstankegrad försätter revisorn i en svår situation. Studiens empiriska material består av sekundärdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och Revisorsnämndens praxis.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete.Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt.

Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet.

This graduate essay treats how the cultural heritage of Gothenburg is mediated in different respect.The various sources that have been studied are literary such as guidebooks and books that tell thehistory of Gothenburg. Internet pages and citywalks have also been studied, as well as theinformation the visitor can extract in the area.The introduction presents the subject of the essay, as well as its significance. In the second chapter isthe mediation of the history behind cultural heritage as well as its present interpretation described.Therefore, in chapter three, is a short version of the history of Gothenburg described. The main partof the essay, the main examination, is treated in chapter four where literary sources, citywalks andsigns in the area are examined. Chapter four ends with a suggestion of how the cultural heritage inVästra Nordstaden could in a better way be mediated to residents and visitors in Gothenburg.The results and concluding discussion in chapter five reflects on what was represented in chapterfour.

SammanfattningOffentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används.Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen.Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument.

70 procent av alla implementeringar av balanserat styrkort misslyckas. Vi har i denna studie undersökt problematiken kring balanserat styrkort samt om införandet av balanserat styrkort inneburit några förändringar för medarbetarna på den operativa nivån. Luleå kommun införde år 2001 balanserat styrkort i hela organisationen. Vi har valt att avgränsa studien till en förvaltning i kommunen nämligen socialförvaltningen. Genom intervjuer med aktörer från olika enheter på socialförvaltningen har vi gjort en djupgående fallstudie.

70 procent av alla implementeringar av balanserat styrkort misslyckas. Vi har i denna studie undersökt problematiken kring balanserat styrkort samt om införandet av balanserat styrkort inneburit några förändringar för medarbetarna på den operativa nivån. Luleå kommun införde år 2001 balanserat styrkort i hela organisationen. Vi har valt att avgränsa studien till en förvaltning i kommunen nämligen socialförvaltningen. Genom intervjuer med aktörer från olika enheter på socialförvaltningen har vi gjort en djupgående fallstudie.