Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland.

Kommunernas roll i förhållandet till omvärlden har förändrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens åligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling är en process där stegen från utformandet av förfrågningsunderlaget till kontraktskrivning är reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte är lagreglerat, nämligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det är kontraktet som avgör vad och på vilket sätt myndigheten kan göra uppföljningar.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Examensarbetet har gjorts inom temat innovation. Syftet var att utifrån teorin se hur en innovationsprocess kan gå till inom en offentlig sektor och jämföra denna med hur Svenska institutet gick tillväga för att skapa Second House of Sweden. Frågor vi ställde oss var hur processen gick tilll och vilka konsekvenserna blev av den färdiga ambassaden. Efter en kvalitativ undersökning och en analys av det insamlade materialet kom vi fram till att en innovationsprocess inte behöver ha någon konkret början och slut. En innovation kan uppstå i ett samspel av adoptering- och genereringsprocessen.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga.Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats.

Intresset för nationell värdegrund är stort och detta framför allt efter det lagtillägg som instiftades i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella värdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus på den äldre personens välbefinnande och möjlighet till ett värdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer är bättre effektivitet, konkurrens, samt bättre målstyrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bland annat konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering.

Syftet med vår studie är att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvärvsarbetare och om flexibilitet i arbetet påverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill även finna svar på om kön, civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, har barn/inte har barn, har någon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning på ett datamaterial från 2005 om åsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i åldrarna 18-79 år. Resultatet är att det finns en arbete-familj konflikt även om den är liten och att flexibilitet inte är någon motvikt till konflikten. Vi kan även konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrån civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, barn/inga barn.

Uppsatsen sammanställer och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna användas som ett inlägg i debatten avseende skakravens användning vid offentlig upphandling i Sverige.Användingen av skakrav är vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremålet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser är avgörande för att säkerställa leveransen av föremålet för upphandlingen.Frågan om bevisbördans placering får extra stor vikt i en situation där det, till följd av oklara faktiska förhållanden, finns en osäkerhet avseende hur gällande rätt ska tillämpas. Om en part i ett mål har bevisbördan innebär detta att om parten inte kan visa på omständigheter som uppfyller de beviskrav som uppställs, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer påminna om näringslivets privata företag. En anledning är att kraven på uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel på förändringen är att offentliga organisationer i större utsträckning börjat använda sig av det privata näringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhåller sig till och arbetar med återkoppling vid balanserad styrning. Syftet är att identifiera och beskriva hur återkoppling kan bidra till att en offentlig organisation använder en balanserad styrmodell på ett ändamålsenligt sätt.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

BakgrundUnder de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design22,5 hp, 2014.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, är en garanti att offentliga medel används så effektivt som möjligt, att kommuninvånarna ska få ut mest värde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affärer. Detta genom en likvärdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska präglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Bestämmelserna skiljer sig åt beroende om det gäller upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader. En tröskelvärdesberäkning måste alltid göras inför en upphandling för att fastställa vilka bestämmelser i LOU som ska tillämpas.