Syftet var att undersöka om sättet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnära information i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, påverkar förståelse och motivation hos individer inom sjukvårdsverksamhet, så att det avspeglas positivt på effektiviteten, både vad avser ekonomi och vårdproduktion. En fallstudie gjordes i två landsting för att förstå och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvårdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jämte sekundärdata i form av interna rapporter och andra dokument användes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjälp av kategorisering av det insamlade materialet jämte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

When a municipality is about to realize an IT investment, e.g. an economy system, theywill need to do procurement according to the laws of procurements. To perform suchprocurement takes time and energy from the everyday work at the municipalities, andtherefore they want to make a quick and efficient procurement. Unfortunately it showsthat municipalities do not always make an assessment that is sufficient enough for theirneeds, which can result in an inefficient system in a longer perspective. Municipalitiesthink more often about the hard values such as costs of the investments, and not alwaysas much when it comes to the soft values, like the user-friendliness.

BakgrundI Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

?I denna studie studeras en organisation som förmedlar sina värderingar explicit.Många organisationer inom såväl privat som offentlig sektor väljer offentliggöra vilka värderingar som präglar organisationens arbete. Vad som sällan framgår är vad dessa värderingar innebär för den anställde. Det är mot denna bakgrund som studiens syfte arbetats fram. Studiens syfte är att undersöka vilken funktion organisationens explicita värderingar fyller i det vardagliga arbetet.I studien har sex intervjuer genomförts med anställda inom en organisation som gjort sina värderingar publika.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

This paper examines and analyzes effects of the introduction of a new management control system tool within a Swedish public health organization, the Södra Älvsborg hospital, and its possible effect on organizational change. The new management control system tool, known as the SÄS-model, has been widely criticized for being too costly and with too small positive effects to be shown. Our approach has with that as a background been to examine whether the implementation of the SÄS-model and its balanced scorecard has been able to result in effects regarding organizational change. We have through a case study aimed to analyze how a management control system, much alike one that is typically used within foremost private organizations, can promote organizational change. Our results suggest that the implementation of the SÄS-model and the balanced scorecard has given the organization clearer visions and goals.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Dagens globala samhälle utövar ett tryck på organisationerna, vilket gör att många organisationer måste genomgå organisationsförändringar för att bättre kunna möta de nya kraven. Syftet med vår undersökning var att undersöka om förändringsrelaterad kommunikation skiljer sig åt mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. Då skriftlig information angående organisationsförändring ibland är det första som når medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgått från tre perspektiv på organisationsförändring, nämligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa åttastegsmodell.

Syfte: Att undersöka om direktivet lägger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen är deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillämpats. En dokumentstudie har genomförts av rättsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats, eftersom att den är mer flexibel samtidigt som fokus vilar på att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgår från teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssätt.

I Sverige måste samrådsmöten hållas enligt lag i utvecklingen av planer såsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Förhållningssätt till medborgardialog och sättet att arbeta på varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns några särskilda villkor för den metod som ska användas när det gäller samråd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats är att studera attityder och praxis gällande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hållbar utveckling som främsta mål. Frågor som besvaras i detta arbete är hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhållningssätt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som användes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och två kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, där stora frågor har tagits upp, och medborgarna inte varit särskilt inblandade. Istället har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

Titel: Ny information till nya företagareFörfattare: Hanna Björnfors & Charlotte LundqvistUppdragsgivare: Skatteverket Region VästKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 16 034Syfte: Att undersöka hur unga nyföretagare förhåller sig till information omskattefrågor.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Analysen baseras på intervjuer med tio stycken nyföretagare i åldrarna20-30 år i Göteborgsområdet.Huvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov av information serolika ut beroende på i vilken fas företagaren befinner sig. Behovet av informationär som störst då målgruppen ska göra något för första gången. Undersökningenhar vidare visat att målgruppen är intresserad av information om skattefrågoroch att dess informationssökande är omfattande. Målgruppen uppleveratt information som skickas till dem är dåligt anpassad till deras situationoch att språket i informationen ofta är svårt att förstå.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.