En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Idag satsar många nationer resurser på att utveckla kulturella och kreativa näringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte från traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det är en viktig näring där insatser kan skapa stora värden. I Sverige finns myndigheter så som Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa näringar. Enskilda regioner arbetar även med att utveckla näringarna regionalt. En god förutsättning för innovationer och tillväxt i regioner, är samverkan mellan olika områden.

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rättsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhälleliga konsekvenser kom till stånd. För att nå denna avsikt har EG ? rätt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. Samhälleliga konsekvenser som uppmärksammats har diskuterats utifrån de rättsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mån samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nå en högre validitet i arbetet.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

The undergraduate thesis "Theories on Social Life in Public Places - Applied to Selma Lagerlöf's Torg" consists of two parts: the first part presents theories concerning social life in public places; the second part presents a program for developing Selma Lagerlöf's Torg (a center in a suburb to Gothenburg) into a well-functioning social environment, i.e. a place where the social life has positive consequences on its participants and on society..

An analysis of Konstvägen Sju Älvar, an exhibition of modern Nordic sculpture along a road trough the wilderness of Northern Sweden. Konstvägen is a project for public art and contemporary art in northern Sweden. The intention is to see what happens when you exhibit art alongside a road and what function it fills. By comparing the qualities of Konstvägen to the qualities of a monument Konstvägen and it?s exhibitional functions are sought to be understood..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka myndigheternas inköpsbeteende av tjänster inom resefri teknik, detta för att säljande tjänsteföretag ska kunna få förståelse om hur de kan lägga upp sin marknadsföring och försäljningsstrategi. Syftet var också att jämföra om inköpsbeteendet i teorin stämmer överens med inköpsbeteendet i praktiken. För att förstå inköpsbeteendet har studien delats upp i att undersöka inköpsprocessen och köpbeslutsgruppen samt vilka urvalskriterier som är viktiga vid val av tjänsteleverantörer och resefria möten. Undersökningen har utförts hos tre myndigheter, Bolagsverket, Naturvårdsverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Undersökningen visade att inköpsprocessen skiljer sig något från köp-fas modellen då myndigheterna inte alltid använder alla steg i inköpsprocessen vid ett nytt köp.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Den svenska successionsrätten är en del av den omfattande familjerätten. Successionsrätten aktualiseras när ett dödsfall inträffat och det finns två former av succession, arv och testamente. Denna uppsats presenterar arvsrätt i allmänhet och laglottsinstitutet och det förstärkta laglottsskyddet i synnerhet.En arvlåtare kan genom testamente till viss del disponera över sin kvarlåtenskap. Lagstiftaren har sedan länge inte velat ge arvlåtare fullständig frihet att på bröstarvingarnas bekostnad förfoga över sin egendom. Laglotten har av denna anledning tillkommit för att skydda bröstarvingarnas lagliga rätt till arv om arvlåtaren har skrivit testamente.

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras.Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..