Sökresultat:
1646 Uppsatser om Offentlig förvaltning - Sida 3 av 110
MÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av resultatstyrningens effekter pÄ institutionsnivÄ vid BTH
Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka hur en institution pÄ en högskola pÄverkas av mÄl- och resultatstyrning och hur det upplevs ute pÄ institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrÄn analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan pÄ detta sÀtt, med fokus pÄ ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet pÄ sikt kan komma att sÀnka kvaliteten pÄ utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mÄl- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..
Miljökrav ? Varför inte?
Offentlig upphandling Àr reglerad i lagen om offentlig upphandling (LOU) och iSverige uppgÄr summan av all upphandling varje Är till cirka 500 miljarder kronor.Det Àr Sveriges skattepengar som finansierar upphandlingen och dÀrför Àr det viktigtatt pengarna anvÀnds pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Eftersom det upphandlasstora mÀngder varor och tjÀnster varje Är, har upphandling en betydande effekt pÄmiljön. EU har tydliga direktiv som uppmanar upphandlare att tillÀmpa miljökravinom offentlig upphandling men direktiven Àr inte reglerad i lag och upphandlare fÄrdÀrmed sjÀlva anpassa miljökrav inom deras verksamhet. Det Àr dÄ viktigt föroffentliga myndigheter att ha i Ätanke den pÄverkan som upphandling har och hur manbör upphandla för att frÀmja miljömÄl. Upphandling kan i dessa fall anvÀndas somstyrmedel för nationella och interna mÄl samt att frÀmja ett ökat miljötÀnk och enhÄllbar utveckling.
Pinocchio och diskokulan : Debatter kring offentlig konst
I uppsatsen undersöks tvÄ debatter kring offentlig konst. Debatterna behandlar skulpturerna Walking to BorÄs av Jim Dine uppförd i BorÄs 2008 samt Spegelbollen av Inges Idee som kommer att placeras i VÀxjö under 2010. Jag har valt att fokusera pÄ diskussioner i Àmnet som har förts i form av kommentarer pÄ nÀtartiklar i de största lokaltidningarna.Debatterna analyseras utifrÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och teoretiseras med hjÀlp av bland annat Pragskolans kommunikationsmodell. Uppsatsen behandlar hur olika parter i debatten ser pÄ varandra samt vad diskussionerna har rört sig om..
MÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet - En fallstudie av Àldreförvaltningen inom Karlskrona kommun
Syfte:
Att sammanstÀlla en beskrivning pÄ hur mÄl- och resultatstyrning fungerar i
praktiken enligt budgetansvariga pÄ verkstÀllande nivÄ i offentlig verksamhet.
Sedan studera huruvida mÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan
klassificeras som mÄl- och resultatstyrning enligt allmÀnna indelningar inom
ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt bÄde finna svar pÄ om
mÄl- och resultatstyrningen Àr en vÀl fungerande styrmetod och om mÀtbarheten
av uppstÀllda mÄl mÄste finnas för att kunna utföra mÄl- och resultatstyrning i
en offentlig verksamhet.
Metod:
Djupintervjuer med budgetansvariga personer i Àldreförvaltningen i Karlskrona
kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mÄl-
och resultatstyrning i Àldreförvaltningen.
Slutsats:
VÄr studie har kommit fram till att Àldreförvaltningen som pÄstÄr sig anvÀnda
mÄl- och resultatstyrning i sjÀlva verket bedriver ?ramstyrning med
kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.
Personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet utifrÄn ett personalperspektiv
Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrÄn ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom tvÄ olika offentliga verksamheter och tvÄ inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel dÀr empirin stÀlls emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anstÀllning och om yrket.
BIM i förvaltningsskedet
Syftet med den hÀr studien Àr att förbÀttra informationsflödet frÄn projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att vÀcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen frÄn projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom omrÄdet BIM visar att stor fokus lÀggs pÄ projektering och produktion men det Àr ett vÀldigt litet fokus pÄ förvaltningen nÀr man talar om BIM.MÄlet Àr att konkret kunna visa vad informationen Àr vÀrd och att visa vilken information förvaltare anvÀnder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie, intervjuer och berÀkningar. Förvaltare har blivit tillfrÄgade vilken information de anvÀnder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrÄgad ifall denna information finns att tillgÄ i projekteringen och produktionen. VÀrderingen av informationen har sedan gÄtt till pÄ tvÄ sÀtt. Det ena sÀttet Àr att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information pÄ nytt.
HÀmmar offentlig sektor den ekonomiska tillvÀxttakten?
FrÄgestÀllningen som denna uppsats Àr avsedd att besvara Àr ifall offentlig sektor Àr tillvÀxthÀmmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat Àr tillvÀxthÀmmande. Denna frÄgestÀllning besvaras genom konstruerandet av en tillvÀxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen Àr avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, Àr införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen Àr i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som stÄr agenterna till buds och hur mycket marknaden Àr reglerad. Den primÀra slutsatsen att dra frÄn modellens dynamik Àr att en offentlig sektor har en negativinverkan pÄ en stats ekonomiska tillvÀxt, om Àn validiteten i slutsatsen begrÀnsas pÄ grund av arbetets teoretiska karaktÀr..
Offentlig Upphandling ? Hur priset pÄverkar
DÄ den svenska offentliga sektorn handlar kontorsmaterial, idrottsarenor, tjÀnster eller andra former av inköp hamnar detta under benÀmningen offentlig upphandling. Den totala summan av offentlig upphandling i Sverige uppskattas överstiga 500 miljarder svenska kronor Ärligen. NÀr en offentlig upphandling skall genomföras skapas ett förfrÄgningsmaterial frÄn upphandlaren genom vilket leverantörer fÄr lÀmna anbud om att kunna slutföra det kontrakt som erbjuds. NÀr anbuden kommer in Àr det upphandlarens uppgifter att avgöra vilket anbud som Àr det mest fördelaktiga, detta genom att vÀga olika faktorer emot varandra. Denna studie undersöker ifall faktorn pris prioriteras i denna beslutsfattande situation frÄn upphandlaren.
MÄl- och resultatstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av resultatstyrningens effekter pÄ institutionsnivÄ vid BTH
Syfte:
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur en institution pÄ en högskola
pÄverkas av mÄl- och resultatstyrning och hur det upplevs ute pÄ
institutionerna.
Metod:
Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för
institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i
relation till teorin och utifrÄn analysen drog vi slutsatser.
Slutsats:
Genom att styra högskolan pÄ detta sÀtt, med fokus pÄ ekonomi och prestationer,
uppfattar vi en risk för att systemet pÄ sikt kan komma att sÀnka kvaliteten pÄ
utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mÄl- och resultatstyrning av
institutionerna som positiv..
Integrera offentlig konst och planering!
Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..
Individuell lön som motivationsfaktor
Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..
Urban Building i kvarteret Domherren : GA: Galleri A / Gamla Arkitekturskolan
Förslag pÄ hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invÄnare. Form och program Àr utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn pÄ staden dÀr inte bara gatuplan Àr offentligt och takplan Àr privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg pÄ plan 2. GA Àr en offentlig plats likt en galleria 2.0..
Migrerande kunskap - lÀrandets förutsÀttningar med offentliga mÄtt
Syftet Àr att undersöka huruvida prestationsmÀtningar har inverkan pÄ lÀrande, samt hur prestationsmÀtningar nyttjas för att uppnÄ lÀrande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet Àr en djupgÄende fallstudie av en asylprövningsenhet pÄ Migrationsverket i Malmö..
Individuell lön som motivationsfaktor
Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna
för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser
att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i
samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.
Relationsmarknadsföring inom offentlig verksamhet : En Driveranalys
Denna undersöknings syfte Àr att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring Àr applicerbart pÄ offentliga verksamheter.Syftet Àmnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgÄngspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att pÄstÄ att Dalatrafik har förutsÀttningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall fÄ genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte Àr helt inkompatibla, men att vissa karaktÀristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jÀmfört med aktörer inom privat verksamhet..