En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet.

Titeln på studien är "Skolans själ - privat eller offentlig? En diskursanalys om skälen för grundskolan". Skolan är en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skäl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgång över hur skälen för skolanförändrats från och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste läroplanen Lpo 94, beskrivs. Utvärderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur läroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

3Det här examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstår när offentliga ytor är i privat ägo och där intentionen med platsen är att stärka ett varumärke. Ämnet, som är mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat ägare eller donator och som är tillgänglig för allmänheten likt en offentlig yta. Exemplen hämtas från artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar även till raffinera nomenklaturen kring ämnet och i och med detta läggs grunden för definitionen av ett brandspace. Utifrån de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatägda offentliga ytor utifrån ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

Sammanfattning Titel: Målstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anställdas upplevelser och deras delaktighet i målstyrning på Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien är att beskriva och försöka identifiera vad det får för konsekvenser på lokal nivå att en målstyrd offentlig verksamhet samtidigt är en hierarkiskt uppbyggd organisation där besluten fattas på en högre nivå. Det vi främst behandlar i vår studie är hur målen och målstyrningen upplevs av de anställda och vad det är som påverkar att de ska känna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes på Skatteverkets Blekingekontor med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och två informatörer. Vi genomförde även en kvantitativ enkätundersökning bland de anställda. Detta för att få ett bra underlag till att besvara vår frågeställning. Slutsatser: Vår studie visar att konsekvensen av att Skatteverket är en målstyrd verksamhet där målen sätts högt i hierarkin blir att de anställda på lokala kontor upplever en begränsad delaktighet när målen sätts.

Denna uppsats behandlar utkontrakteringar i offentlig sektor och som praktikfall har utkontrakteringen av äldreboendena Nibblegården och Ärtan i Lunds kommun valts. Själva syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om vilka effekter som uppkommer vid utkontrakteringar. I uppsatsen diskuteras även vad som bör beaktas vid utkontrakteringsbeslut (eller återtagande av utkontrakterad verksamhet). Den innehåller också en analys av hur kontrakt mellan det offentliga och privata aktörer är utformade och hur utformningen stämmer överens med den ekonomiska litteraturen. Studien har visat på att det finns vissa skillnader finns mellan teori och empiri vad gäller kontrakts utformning.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland.

Kommunernas roll i förhållandet till omvärlden har förändrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens åligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling är en process där stegen från utformandet av förfrågningsunderlaget till kontraktskrivning är reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte är lagreglerat, nämligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det är kontraktet som avgör vad och på vilket sätt myndigheten kan göra uppföljningar.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Examensarbetet har gjorts inom temat innovation. Syftet var att utifrån teorin se hur en innovationsprocess kan gå till inom en offentlig sektor och jämföra denna med hur Svenska institutet gick tillväga för att skapa Second House of Sweden. Frågor vi ställde oss var hur processen gick tilll och vilka konsekvenserna blev av den färdiga ambassaden. Efter en kvalitativ undersökning och en analys av det insamlade materialet kom vi fram till att en innovationsprocess inte behöver ha någon konkret början och slut. En innovation kan uppstå i ett samspel av adoptering- och genereringsprocessen.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga.Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats.

Intresset för nationell värdegrund är stort och detta framför allt efter det lagtillägg som instiftades i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella värdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus på den äldre personens välbefinnande och möjlighet till ett värdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer är bättre effektivitet, konkurrens, samt bättre målstyrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bland annat konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering.