Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Syftet med denna rapport är att titta på hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjänsten, när det gäller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal på myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla. Också lagbestämmelser om skyldighet för Polisen och Socialtjänsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehåller intervjuer med personal från respektive myndighet.

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.

Denna rapport fokuserar på vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten använder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjälp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som är vanligast förekommande. Rapporten tar även upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn från den offentliga.Syftet med denna rapport är att identifiera skillnader och likheter vad gäller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier..

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar..

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..