Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrandepolitiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning avgodstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett brajärnvägsnät.

Sammanfattning. Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan. Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten.

FN:s Barnkonvention paragraf 12 säger att barn har rätt att forma egna åsikter  och att fritt uttrycka dessar. Detta blir extra viktigt då barn inte är myndiga och därför saknar formell möjlighet till inflytande. Men hur ofta lyssnar politiker och andra vuxna till vad barn tänker och tycker?Genom mitt designpedagogiska projekt ville jag därför ta reda på: hur och på vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt ge unga medborgare möjlighet att göra sin röst hörd? Projektet avser att barn och ungas röster ges möjlighet att höras, framförallt med hantverk som metod men även genom samtal och text. Deltagarna kreerade stora flaggor fyllda med idéer om vad de önskade fanns för dem i sin stad.

Bakgrund och problem: Det råder bostadsbrist i Sverige. Befolkningen ökar i högre grad än vad det byggs och unga vuxna tvingas att stå i bostadskö i flera år för att överhuvudtaget få en lägenhet. Studier visar att om bostadsbristen i Göteborg inte kan det få effekten av ett produktionsbortfall på upp mot 200 miljarder SEK och 40 000 förlorade jobb över de kommande 15 åren.Syfte: Syftet med arbetet är att ge en överblick på hur tre olika företag skulle kunna påverkas av politiska reformer relaterade till dagens bostadsbrist samt hur dessa reformer skulle kunna motverka bostadsbristen i Göteborg. För att kunna göra det vill vi lyfta fram orsaker till dagens bostadsbrist i Göteborgs stad, fastställa vilka lösningar som läggs fram av politiker och intressenter samt beskriva företagen och deras ekonomiska situation och hur den kan påverkas i framtiden. Metod: Vi kommer göra en överblick av den bostadspolitiska debatten för att se vilka reformförslag som existerar.

I skapandet av staden har människan möjlighet att göra om sig själv och förverkliga sitt hjärtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för är troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika länge som staden i sig. Genom historien har privat ägande och andra samhälleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical urbanism har i flertalet städer världen över blivit en populär metod för att förbättra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, främst medborgarna, förändrar sitt närområde med småskaliga förbättringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism är, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

 Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet.

I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet.

Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister.Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring.

Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer.

Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.

En ökande befolkning och en förtätning av bebyggelse kan innebära problem för en kommun om till-växten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsområde som inte är dimensionerat för den ökade be-folkningen. Därigenom uppstår ett behov av kapacitetsförstärkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förändringstryck som VA-branschen är utsatt för i form av ändrade krav där fokus idag ligger på frågor som rör miljöpåverkan, naturresurshantering samt vikten av en långsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstått. Multikriterieanalys är samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer där det är viktigt att problemen struktureras och att de olika målen, kraven och påverkansområdena utvärderas på ett tydligt sätt för att säkerställa att det beslut som fattas är det bästa möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan användas för att be-döma kapacitetsförstärkande åtgärdsförslag inom ett tillväxtområde.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats.