Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om högläsning används i skolan och hur valet av bok ser ut och vilket syfte lärarna har med högläsningen. Syftet var också att undersöka hur stor plats mångkulturella inslag fick i de högläsningsböcker som lästes i skolorna under höstterminen 2014 samt att se om dessa böcker förekom i större utsträckning i de klasser som hade elever med utländsk bakgrund eller inte. Då det svenska samhället och därmed skolorna går igenom en förändring där människor av många olika etniciteter och kulturer möts i större utsträckning fann jag det intressant att se om detta även återspeglades i den litteratur som använts som högläsningsbok i skolorna. Litteratur kan fungera som ett hjälpmedel i att skapa gemensamma och värdefulla värderingar och acceptans för varandras olikheter. Därför fann jag det intressant att undersöka om alla människor i världen får vara med inom skolans högläsningslitteratur.I enlighet med syftet valdes böcker ut vars innehåll analyserades med fokus på att hitta mångkulturella inslag.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvårdens utveckling gällande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vårda patienterna på en mycket avancerad nivå. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rätt vårdinstans till skillnad från tidigare då alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök på en akutmottagning. Detta är en möjlighet som hanteras olika beroende på var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vård på plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvårdsområde.Studien utgick från en kvantitativ ansats och var en journalstudie där ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns månadsfluktuationer över ett helårsperspektiv men att dessa är små och svårtolkade. Störst skillnad är det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). När dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) är den tid då de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis".Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren än tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vågar tycka och bjuda på detaljer från sitt innersta. I samband med självutlämning nämns begrepp som intimisering, som syftar till den närhet som tittaren får vid öppenhet.Med utgångspunkt från Jürgen Habermas syn på offentlighetens utveckling, tittar författaren närmare på hur självutlämning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras två samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, där författaren fokuserar på programledarna och ser exempel på självutlämning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingått i analysen är mer eller mindre självutlämnande.

Temporär landskapsarkitektur är projekt som har en tydlig start- och slutpunkt där tidsaspekten verkar som en designfaktor. De kan vara från timmar till år och fyller ett specifikt syfte under en begränsad tid. Denna typ av arkitektur kan medföra många fördelar som den permanenta arkitekturen har svårt med. Den kan bland annat skapa utrymme för att testa lösningar i full skala eller inspirera bestående projekt. Den kan erbjuda en kreativ miljö med mötesplatser för befolkningen eller fylla ett rådande behov under en krissituation.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att alla elever erbjuds plats på sin hemskola..

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ?på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Examensarbetet handlar om skolans värdegrund, vad värdegrunden innehåller och hur detta innehåll kan användas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehållet i värdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frågor vi ställde var, om en undervisning som på ett medvetet sätt behandlar värdegrundens innehåll ökar elevernas förmåga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina ställningstaganden. Dessutom ställde vi frågan, hur lärarna förhåller sig till arbetet med och innehållet i den värdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. Vårt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för grundskolan och kursplanen för bildämnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den visuella yttranderätten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.

Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.