Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

I Sverige ökar stressrelaterade sjukdomar som sjukskrivningsorsak och det blir allt viktigare att satsa på preventiva insatser. Studenter i allmänhet, och däribland arbetsterapeutstudenter, konstateras i tidigare studier vara utsatta för stress. Upplevelse av stress under studietiden samt konsekvenser på aktivitetsutförandet ökar risken för att ta med beteendet in i kommande yrkesliv där arbetsterapeuter träffar patienter med stressrelaterade besvär. Därför är det viktigt att de själva inte har dessa problem. Syftet var att kartlägga om arbetsterapeutstudenter upplever stress i samband med studierna, och i så fall vad som utlöser den samt vilka konsekvenser detta får för aktivitetsutförandet i det dagliga livet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön påverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför ålder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frågeformulär användes som metod. Materialet klassificerades först utifrån de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). Där efter klassificerades materialet utifrån indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

The following study explores the relation between psychosocial work environment and individual health. The purpose is to examine how female employees in the occupational health sector experience their own psychosocial work environment, focusing on different influencing factors in both the workplace and their private life regarding the employees own health. The study applies a hermeneutic approach in which qualitative interviews constitute the empirical data. Previous research on this particular subject has focused on the following themes: the combination of work-family life, demand/control model and flexibility in the workplace in relation to health and stress. The theoretical framework used in this study integrates relevant concepts, specifically SOC, poor leadership and flexibility.

Mobilitet genom att köra egen bil ger en ökad livskvalitet. Förekomsten av stroke ökar och för att kunna tillfredställa individens behov av aktivitet och självständighet i transporter finns ett ökat behov av körkortsbedömningar. Restsymtomen efter en stroke kan variera. Därför krävs olika typer av bedömningar. Arbetsterapeuter som är vana att arbeta klientcentrerat och bedöma skilda färdigheter har mycket att tillföra i körkortsfrågor.

This study investigates educators? experience of Intensive Behavioral Therapy (IBT) for preschool children diagnosed with autism. The aim is to examine, from the educators? perspective, how useful this method has been, what difference it made for the children with autism that took part in this training and also how the educators? have been able to organize and implement the method. The study is based on 6 semi-structured interviews and 29 surveys.

The aim for this paper is to investigate how a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their vocational competence, which kind of power the persons in the essay experience to have in their workplace and which kind of status they experience that they have in comparison with other occupational groups in their schools. The final aim of the paper is to find out how teachers interact with youth recreation leaders and leisure-time pedagogues when it comes to their vocational competence. My questions are:How do a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their professional assignments?How does a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their power in their workplace in comparison with other occupational groups?How do a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their status in relation to teachers, other occupational-groups and parents? Which role have my respondents been assigned by their team and why do they think they have gotten that role?To answer these questions I have used a qualitative method which includes four in depth interviews. The overall theoretical perspectives are symbolic interactionism and social constructivism.

This master thesis covers the design of a special garden room, The Hardscape Room, in The Rehabilitation Gardens at Alnarp, in southern Sweden, as well as describes the design process. The Rehabilitation Gardens are intended to serve several purposes. It will offer horticultural therapeutic treatment programs for people diagnosed as having had burnout disease for an extended period. Research is also aimed at studying the possible impact of different garden design hypotheses as well as different forms of horticultural therapy. In The Rehabilitation Gardens at Alnarp the most extreme and demanding garden room focused on cultivation and horticultural therapy is The Hardscape Room.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsättning upplever och resonerar kring vad som påverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehållsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrån en intervjuguide samt genom tillgång till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer påverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt två kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön påverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primärvården eller slutenvård. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Background: Animals have been shown to have a positive effect on people. The nursing science approach says that a person can experience well-being despite illness. The positive attributes of animals can be used in health care to help ill people experience well-being. An animal-assisted intervention can be a form of activity or therapy involving pets (AAA / AAT) or horses (EAT).Aim: The purpose of this study was to elucidate how animals in health care promote well-being for people with long-term illness.Methods: Literature review based on fourteen original scientific articles, with both qualitative and quantitative approach.Results: The compilation of the results led to four main categories with two subcategories respectively. These were: Physical aspects with subcategories Physical well-being and Bodily functions; Psychic aspects with subcategories Psychic well-being and Reduced psychiatric symptoms; Existential aspects with subcategories Quality of Life and Safety; Social Aspects with subcategories Social behavior and Relationships.Discussions: Review and discussion of the selected method.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Background: Research on presenteeism has been performed mainly during the last 15 years, where several consequences on health such as cardiovascular disease and mortality have been identified. Studies have shown a relation between sickness absenteeism and presenteeism, where presenteeism could lead to long-term sickness absence. Aim: The aim of the present study was to investigate work-related and personal causes of sickness presenteeism. The study also aimed to identify the overall prevalence of sickness presence in Scandinavia, including potential occupational sectors with higher prevalence. Method: The study was literature based and consisted of 15 peer-reviewed scientific articles that were found by a systematic search in PubMed and Scopus.