Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.

 Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp.

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesärskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut när det gäller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jämföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien är att finna några möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesärskoleeleverna går direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien är gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frågeställningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingående undersökningar. Uppsatsen bygger på litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betänkanden som omfattar ämnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Syftet med studien var att genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den metod som legat till grund för denna studie var en litteraturöversikt. Valet av litteratur har bestått av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. För att identifiera relevant litteratur har sökningen av litteratur gjorts i ett flertal olika databaser däribland de tillgängliga databaserna vid Luleå Tekniska Universitet. Totalt identifierades sju vetenskapliga artiklar som legat till grund för denna studie.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenhet av trädgårdsrehabilitering. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, med intervjuguide som stöd. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilken resulterade i tre kategorier. Resultatet visade att trädgårdens olika värden är inflytelserika faktorer för människors egen läkepotential, via deltagande i meningsfulla aktiviteter på olika nivåer i trädgården.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt äldre och går inte i pension vid samma ålder somden övriga befolkningen. Därför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

Bostadsanpassningar och att skriva bostadsanpassningsintyg utgör en del av arbetsterapeuters dagliga arbete inom kommunal hemsjukvård. I takt med att befolkningen blir allt äldre och bor kvar längre i sina ordinära boende ökar denna del av arbetsterapeutens arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande. Författarna använde sig av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna utfördes inom hemsjukvården i fem kommuner från mellersta till södra Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnargruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.

With starting point in the increasing ill-health in Swedish working life today, in form of for example absence due to sickness and early retirement pension, and the knowledge that the working environment effects peoples health in a big extent, I found it very interesting to inquire into how people within the working life experience health promotion and how this can be developed. A qualitative method was used to receive a deeper understanding for the employees? experiences and data was collected through semi structured interviews with employees on a bank called Ikanobanken, in Älmhult. The result shows, among other things, that respondents find responsibility and the opportunity to influence the learning processes and development important. It also became clear that the respondents find participation, motivation, communication and safety essential factors when related to changes in health behaviours.

Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie.

Abstract P. Hed. (2011) What is health for men? Bachelor thesis. Gävle: University of Gävle, Faculty of health and occupational studies; 2011.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra hembesök tillsammans med äldre patienterna innan utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod valdes med semistukturerade intervjufrågor. Undersökningsgruppen bestod av nio arbetsterapeuter verksamma inom geriatrisk slutenvård i en storstadsregion i södra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen kom att resultera i fyra kategorier.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med inlärningssvårigheter samt dess effekt. Författarna valde att göra en litteraturöversikt över kvantitativa artiklar för att effekten av interventioner skulle vara bedömda och beskrivna. Litteratursökningen genomfördes i fem databaser genom Luleå tekniska universitetsbibliotek och ledde till elva valda artiklar. Författarna använde ett raster vid analys av interventionerna som utgick från Fishers (2009) praxismodeller. Resultat av litteraturöversikten visade att kompensation, aktivitetsträning och förbättring av kroppsfunktioner eller personliga faktorer var strategier som arbetsterapeuten använder sig av vid planering och genomförande av interventioner.

Germany has experienced low birth rates ever since the 1970s when they fell below the replacement levels of 2,1 children per woman. Since then, their birth rate has been around 1,5 children per woman, which has caused an overall aging population. The consequences of the declining birth rates is that the previous generations are becoming larger than the younger generations. This demographic shift raises concern about how its potential implications might affect different aspects of the country and its economy overall. The aim of this paper is to try to discern the dynamic between the share of the labor force in relation to total population, with the share of pensioners in relation to the total population.

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer.