Under min specialpraktik så var jag i en "växa klass" på en flyktingskola, jag upplevde då att de var väldigt otrygga i gruppen, med sina klasskamrater och i sig själva. Jag såg hur svårt de hade för beröring av olika slag bestämde mig då för att forska om hur man kan arbeta med beröring och flyktingbarn och om man på så vis kan öka trygghetskänslan hos dem. Genom att ha olika slags kroppskontakts övningar med barnen och Observationer av dem under sju veckor så har jag fått ett resultat som visar att man definitivt kan använda sig av beröring för att öka trygghetskänslan. Detta visade sig genom att skillnaden på hur de lekte med varandra innan och efter var stor och även att klyftan mellan pojkar och flickor minskade drastiskt efter sju veckor av beröringsövningar, vilket tyder på att de kände sig tryggare med varandra och sig själva..

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism är en miljö som kräver specialpedagogiska åtgärder. Struktur är en grundläggande del i undervisningen av dessa elever. Detta är något som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och Observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gäller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvångsmässiga mönster och att fånga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslärare som arbetar med autistiska elever.

Syftet med min studie är att studera hur pedagogerna på förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden där jag via Observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgår det att pedagoger gör skillnad på pojkar och flickor genom sitt språkliga bemötande av könen ? pojkar är tuffa och flickor är gulliga, pojkar får ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar får fler individuella instruktioner än flickor och pojkar blir benämnda vid namn i större utsträckning än flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

Förskolans utegård har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det är därför intressant att se vilka aktiviteter barnen väljer på utegården.  Denna studie är gjord på två olika förskolor där barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har även skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig på Observationer som är gjorda på de båda förskolorna. Studien visar att gårdens storlek och utformning har betydelse när det gäller vissa val av aktivteter. Barnen väljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter än exempelvis rörelse och springlekar.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade Observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger och barn på en förskola använder TAKK som stöd i kommunikationen samt pedagogernas syn på metoden. Undersökningen genomfördes med Observationer av både pedagoger och barnen och genom intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar att barnen använder TAKK som stöd i kommunikationen främst med vuxna och i mindre utsträckning med varandra. Pedagogernas användning av TAKK varierar och deras syn på metoden är i huvudsak positiv. Den avslutande diskussionsdelen lyfter fram pedagoger och barns användning av TAKK och betydelsen av TAKK som stöd i kommunikationen.

Syftet med min undersökning var att undersöka om man med hjälp av vänskapsövningar kunde förebygga mobbning. Undersökningen pågick under sju veckor i en årskurs ett på en mindre skola. Klassen bestod av elva elever i åldern sex till sju år. Under min sju veckor långa praktik genomförde jag de olika vänskapsövningarna under sammanlagt fyra veckor. För att få svar på mitt syfte tog jag två enkäter till min hjälp.

Beteendestudier, där man vill undersöka position eller läge hos individer, kan utföras på olika sätt. Videofilmning, direkta Observationer och GPS, (Global Positioning System) är exempel på olika metoder för att utföra dessa studier. Det har sedan en längre tid tillbaka varit vanligt att man utför direkta Observationer, vilka kan vara tidskrävande. Genom att utföra studier med hjälp av GPS-mottagare kan tiden för studien förkortas. GPS har används i tidigare studier med hästar.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt Observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka samtalet mellan pedagoger och barn samt barnen sinsemellan under lässtunder i förskolan. Även barnens deltagande och agerande har varit fokus i studien. Metoden som användes var Observationer där vi observerade läsaktiviteter i förskolans verksamhet. Vi observerade aktiviteterna på avstånd vilket innebar att vi själva inte deltog aktivt i lässtunderna. Observationerna gjordes på två olika förskolor, materialet analyserades och därefter jämfördes våra respektive analyser.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Arbetet genomfördes på en fritidsgård i Skellefteå kommun under vårterminen 2003. Gruppen med flickor vi arbetade med var mellan tretton och fjorton år gamla. Vår undersökning genomfördes under en sju veckors period. Försökspersonerna intervjuades vid två tillfällen och Observationer genomfördes under samtliga repetitionstillfällen.

Huvudfråga; Vad påverkar konsumenters val av premiumvarumärken inom produktkategorin outdoorkläder?När det gäller internationalisering av företag är det viktigt att besluten är väl underbyggda. Därför tror författarna att en förståelse av företaget kommer att bidra till rätt val av etableringsmetod. Detta är ett väl studerat område inom internationell handel och flertalet forskare försöker att besvara på frågorna; hur, varför och när? Metoden bestod av semistrukturerade intervjuer, vilka var kvalitativa, och Observationer, vilka var kvantitativa.

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är Observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom Observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Syftet med studien är att undersöka om/hur förskollärare använder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser på kombinationen av dessa ämnen. För att ta reda på detta har Observationer och intervjuer använts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd tråd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollärarna ser kombinationen musik och matematik som något naturligt, som hör ihop och de är samtidigt hungriga att lära sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den här studien är att musik och matematik hör ihop och att det går att kombinera de två ämnena tillsammans.