Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur konkreta och abstrakta uppdrag påverkar konsumenters köpbeteende i livsmedelsbutiker. Genom en kvantitativ studie på Ica Maxi i Karlstad undersöktes hur uppdragets karaktär påverkar faktorer som antal observationer, spenderad tid i butiken samt antal produkter i varukorgen. Resultatet visade på en skillnad i hur konkreta och abstrakta uppgifter påverkar konsumenters beteende. Respondenter med ett konkret uppdrag gjorde fler observationer samt tog längre tid på sig för att ta sitt beslut. Studien fann även att konsumenters beteende från ett uppdrag inte påverkade beteendet i kommande uppdrag.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå för- och nackdelarna med åldersblandad och åldersinriktad förskola. En del av undersökningen tar upp miljön på förskolan, hur miljön är utformad för barnen och skillnader som finns i miljön. Undersökningen utgår från pedagogernas syn på den egna organisationen och dess arbete samt observationer av miljön. Utgångspunkter i undersökningen är teorier om hur den fysiska miljön bör organiseras. Den tidigare forskningen tar upp betydelsen av ålderssammansättningar, barns utveckling och samspel samt den fysiska miljön i förskolan. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer har gjorts med åtta pedagoger belägna på två olika förskolor.

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra användningen av det spanska språket i muntlig kommunikation mellan elever och lärare resp. mellan eleverna själva. Syftet var även att ta reda på den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas språkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har använt till mitt arbete, är klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i två klasser som läser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med två spansklärare och 6 gymnasieelever på två olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag påpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska språket används i huvudsak mellan lärare och elever när läraren ställer frågor och när elever svarar på dessa.  Dessutom används det  muntligt  mellan elever när dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och två spansklärare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet är mycket viktig för elevernas språkutveckling.

Syftet med vårt examensarbete är att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka räknestrategier barn i år ett använder sig av i mötet med fenomenet addition. Det är dock inte endast fenomenet addition som är det intressanta, utan även vägen fram till en bättre förståelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bättre rustade i vår framtida undervisning. Då alla ser världen på skilda sätt, kommer barnen till skolan med olika förförståelse. Av den anledningen är det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjälpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper på bästa sätt. Frågeställningen vi avsett att undersöka är: vilka räknestrategier använder sig elever i år ett av i mötet med additionsuppgifter inom talområdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vårt arbete är att eleverna använder sig av olika räknestrategier samt att de har olika förkunskaper.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKT SJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS ? EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE MALIN STÅHL CAMILLA VON GERTTEN Ståhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens ? en systematisk litteraturstudie.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken effekt massage har på skolbarn med sekundära koncentrationssvårigheter. Undersökningen bygger på observationer av en grundskoleklass med 23 elever i åk 5 med särskilt fokus på fem utvalda elever som alla visat tecken på sekundära koncentrationssvårigheter. Även enskilda intervjuer med de fem eleverna förekommer liksom en intervju med deras klassföreståndare. Observationer genomfördes enligt ett framtaget observationsschema före och efter en fyra veckor lång period där samtliga elever i klassen gav varandra daglig massage. Under dessa dagliga massagepass genomfördes dessutom observationer med hjälp av anteckningar.

Syftet med denna undersökning var att studera var fokusen hamnar i ett grupparbete, är det i den sociala processen eller i den kunskapsmässiga lärandeprocessen? För att ta reda på detta gjorde vi en empirisk studie på två skolor i Luleå Kommun. Vi har samlat in data genom enkäter, observationer och intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes med elever för att få reda på deras erfarenheter och åsikter om grupparbete som arbetsmetod. Intervjuerna genomfördes med fyra lärare för att få deras syn på arbetsmetoden.

I studien undersökte vi hur två förskolor och två skolor organiserat den fysiska lärandemiljön. Vårt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lärandemiljön på två förskoleavdelningar och i två klassrum med avseende på möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi använde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer där vi haft analysbegrepp, hämtade från ett postmodernt perspektiv som centrala utgångspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrån våra analysbegrepp och forskningsfrågor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader på utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgänglighet av material.

Vårt syfte med denna studie är att se hur pedagoger som verkar inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till ämnesplanen på idrottslektionerna samt vilka ledarstilar som pedagogerna använder sig av. För att få fram ett bra resultat på detta utfördes det observationer på två stycken pedagoger. Detta kompletterades med ett samtal med pedagogen innan och efter lektionen. Studien har klargjort för oss att det inte går att ge en pedagog en specifik ledarstil utan att det är föränderligt och att pedagogerna ändra sig beroende på olika klasser och situationer. Pedagogen använder den ledarstil som den känner fungerar bäst för den specifika situationen.

Syftet med vår rapport var att belysa hur elever i en svenskspråkig skola i Spanien motiveras att lära sig landets språk när den övriga undervisningen sker på modersmålet svenska. Vi undersökte även hur elevernas språksituation såg ut och hur de undervisades i deras andraspråk. Genom att studera litteratur och genomföra intervjuer samt observationer lades grunden till vårt arbete. Intervjuerna genomfördes på Svenska skolan i Palma de Mallorca, med elever i årskurs 1-6 samt fyra pedagoger under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Observationerna genomförde vi endast bland eleverna.

Syftet med vårt arbete var att studera de allmänna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplägg av läsinlärning. Valet av studieområde är grundat på att klassrumsmiljön har betydelse för läsinlärning. Vi ville ta reda på om det fanns några likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mätningar av deras resultat visade. Vår undersökning är baserad på observationer som vi gjort i två klasser i allmänna skolor, vilka är de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (även kända som kommunala skolor), och två klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under våra observationer kunde vi konstatera att den allmänna och den specificerade pedagogiken har närmat sig varandra: båda lägger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om vi genom medveten talträning kan stärka och stimulera framförallt de elever som är blyga och tysta att vilja och våga tala inför andra. Utvecklingsarbetet utfördes i två klasser, år 4 och år 5 i olika skolor. Fyra elever valdes ut i båda klasserna med hjälp av handledarna samt genom Observationer. Med hjälp av enkäter, loggböcker och observationer har vi kunnat följa elevernas upplevelser och utveckling i att tala inför andra. Vi har arbetat medvetet och strukturerat i klasserna.