BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..

Studiens syfte var att undersöka arbetsträningsprocessen i en privat organisation som arbetar med arbetsträning. Vi undersökte även vad företaget gjorde för att få människor anställningsbara och hur den privata aktören motiverade de arbetslösa till arbetsträning. För denna studie användes en kvalitativ ansats, där vi använde oss av både observationer och semistrukturerade intervjuer. Observationer gjordes för att få en överblick över hur arbetsträningsprocessen går till, vidare intervjuades fem nyckelpersoner från organisationen. Resultatet från undersökningen visar att organisationen försöker få de individer som arbetstränar att växa som människor samt att individerna ska bli anställningsbara.

SyfteStudiens syfte är att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen är kvalitativ och bygger på observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara på mitt syfte har jag dels läst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med två förskollärare. Jag har även haft formella samtal med två förskollärare, en grundskollärare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till är att förskollärarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare på deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna är barncentrerade. Förskollärarna använder sig av den lärande leken och ett för barnen meningsfullt innehåll.

Genom Internet skapas ständigt nya och kreativa lösningar som ger företag ochorganisationer möjligheter att förmedla sitt budskap på ett virtuellt sätt. Särskilt viktigt ärdet för upplevelseindustrin och där tillhörande evenemangsaktörer att kunna återgeverkligheten i teknologin. I vår uppsats har vi som syfte att kartlägga hur lokalaevenemang marknadsförs via Internet, för att sedan dra slutsatser om hur deraswebbplatser kan förstärka och förlänga upplevelsen för besökaren.Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har gjort semistrukturerade observationer avåterkommande, större och lokala evenemang som låg nära i tiden för sitt genomförande.Den undersökningsmetod vi tillämpade var att utföra observationer med hjälp av ettschema. Detta schema var baserat på teorier och modeller från litteraturgenomgången. Iden teoretiska delen beskrivs teorier om Event marketing, Internetmarknadsföring,kundvärde, besökarens deltagande och engagemang samt hur upplevelser kan förlängas.I resultatet presenteras och analyseras de observationer vi har gjort och vi uttalar oss omtendenser och mönster.

Syfte med den här rapporten är att studera om rörelseaktiviteter används i pedagogiskt avseende i verksamheten i en sydafrikansk förskola. Hur, var och när rörelseaktiviteter används i verksamheten och varför rörelseaktiviteter används.Jag har under tio dagar varit på en förskola i den svarta kåkstaden Lingelihle i Sydafrika och följt deras arbete. I min litteraturgenomgång behandlas följande teman: Vad är rörelse? samt vad har rörelse för betydelse för barnet? De metoder som jag har valt att använda mig av under min arbetsgång har varit kvalitativa intervjuer samt Observationer. Det resultat som har framkommit genom såväl intervjuer som observationer visar att rörelseaktiviteter används i förskolverksamheten.

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i åk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lärande. Tidigare forskning visar att leken är viktig för barns utveckling och lärande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnåendemål. Studien baseras på en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig på undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse är viktigt och i observationerna har den även visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehålla koncentrationen under lektionstid.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt Observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt Observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet är att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking består av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har också undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Studien handlar om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrån frukostmöten som anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjänsten iBiskopsgården, Göteborg.Syftet har varit att ta reda på hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjälp av brukares och socialsekreterares beskrivningar avdessa samt med hjälp av observationer under två frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjälp av följande frågeställningar;? Vad är syftet med frukostmötena?? Vems agenda styr frukostmötena?? Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?? Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?? Vad får man ut av att delta på frukostmötena?? Vilka förväntningar och känslor är förknippade med frukostmötena?Uppsatsen bygger på ett kvalitativt material där vi använt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under två frukostmöten.Det vi funnit är att brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svåra begrepp och svåra saker att arbeta med. Trots detta är det något som upplevs som positivt av såväl brukare som socialsekreterare.

Sammanfattning Gymkultur i förändringKvinnogym Denna uppsats undersöker med hjälp av intervjuer samt observationer hur olika individer ser på gymkulturen och då främst hur kvinnor som tränar på kvinnogym ser på gymkultur. Genom att intervjua fem kvinnor som har tränat på unisexgym men som nuvarande tränar på kvinnogym har frågor om de olika typerna av gym och gymkultur diskuterats. Genom observationer av olika gym har även gymkulturen på unisexgymmen studerats för att närmare kunna se skillnader mellan de båda typerna av träningslokaler. En fenomenologisk ansats har använts och då främst genom Sara Ahmeds ?Queer phenomenology?.Slutsatser kunde dras att kvinnorna ansåg männen som störande och att kvinnorna kände sig uttittade på unisexgymmen.