Sökresultat:
470 Uppsatser om Obligatoriska upplysningar - Sida 2 av 32
Miljöredovisning - är den obligatoriska miljöredovisningen använd och användbar?
Syftet är att analysera om den obligatoriska miljöinformationen är använd av intressentgrupperna ? kreditgivare, placerare och försäkringsbolag, samt att diskutera informationens användbarhet. Vårt metod bygger på en övervägande induktiv ansats eftersom det inte finns någon teori som uttryckligen behandlar vårt problemområde. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och har inhämtat information till vår uppsats genom att intervjua placerare, kreditgivare, försäkringsbolag, kommun, länsstyrelse och revisorer. Det har tydligt framkommit att kunskapen om den obligatoriska miljöredovisningen är låg hos målgruppen.
Estetisk verksamhet : En intervjustudie om lärare använder estetisk verksamhet som ett verktyg i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet
Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet..
IAS 24, Upplysningar om närstående : Tillämpas standarden?
Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier.
Dags att lägga korten på bordet! - Har Large-capkoncerner inom hälsovårdsbranschen
Bakgrund och Problem: Den internationella redovisningen blir allt mer harmoniserad, vilket märktes genom att Sverige införande IFRS 2005. Vid införandet var IFRS-redovisningen i företagens finansiella rapporter ?minst sagt rörig?. Det blev tydligt att företagen var i behov av att anpassa sig för att kunna applicera de nya kraven. Eftersom företagen behövde en inkörningsperiod kunde detta medföra att företagen brast i sina upplysningar.
Upplysningar om kreditexponering. Hur har banker från USA & Europa som drabbats av problem upplyst om sin kreditexponering?
Bakgrund och problemdiskussion: Bankerna har ökat sin utlåning kraftigt över hela världen det senaste decenniet. En ökad utlåning av subprimelån som bland annat fanns paketerade i CDOs bidrog till problem då ingen visste hur stor risken var med dessa lån och saknaden efter detaljerad information över produkten efterfrågades inte. Många av de bland annat stora investmentbankerna gjorde avsevärda förluster. Enligt redovisningsstandarder skall företaget uppvisa karaktär och omfattning av de risker som de är exponerade för och hur dessa ska hanteras. Med tanke på finanskrisen som har uppstått och banker som blivit förstatligade och gått i konkurs är det intressant att se om upplysningar som lämnas i räkenskaperna är tillräckliga för att utläsa relevant information och ge en bra bild av företagets exponering.
Företagens upplysningar av finansiella instrument : Implementering av IFRS 7
Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna år 2005 vars syfte är att tillfredställa behovet av jämförbarhet och harmonisering bland företag, har många förändringar skett. Förändringarna innebär att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, något som företag måste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker står i fokus bland företagens verksamheter och är även något som uppmärksammas bland företag, de finansiella rapporternas användare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker är finansiella instrument de främsta redskapen.
Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i årsredovisningar. En studie av 29 svenska företag
Bakgrund och problem: De senaste decennierna har årsredovisningarna blivit allt längre ochmer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenterställer krav på företagen att bredda sina upplysningar så att de inte endast innehåller rent finansiellinformation. Användarna av årsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information omviktiga drivkrafter för företagets värdeskapande förmåga i framtiden. Då den traditionellaekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa värdeskapande drivkrafter tvingas företagenlämna frivilliga upplysningar för att tillgodose användarnas krav.Syfte: Syfte med studien är att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrningi svenska företags årsredovisningar. Vidare ämnar studien undersöka om det eventuellt skiljersig åt mellan olika branscher men avseende på mängden upplysningar.Avgränsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering på OMX Nordiska BörsenStockholms Large Cap.
Upplysningskrav enligt IFRS 3 - varför har de i så stor utsträckning inte efterlevts?
Under våren 2006 publicerades de första årsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gången varit tvunget att tillämpas fullt ut. När branschens sakkunniga började gå igenom dessa årsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lämnat alla de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvärv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda på vilka anledningar som ligger bakom dessa utelämnade upplysningar. Utifrån delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.
Upplysningar om socialt ansvar - Vad påverkar vilka upplysningar som lämnas och hur dessa kommuniceras?
Corporate Social Responsibility has been defined as the responsibility towards stakeholders and the society in whole and the expression was founded in the 1950´s. Reporting in corporate social responsibility has been termed corporate social disclosure and has been divided into three areas: environment, ethics and human resources. The aim of this study is to explain variations in corporate social disclosure and the different media used by corporations to communicate these disclosures. A survey was conducted, which included all Swedish corporations listed on the Stockholm Stock Exchange, and all public-owned corporations. The results show that corporate characteristics such as size, industry and profitability can explain some of the variation in social disclosures and also have an effect on the extent and variation of the media used.
Elevernas värdering av de svenska obligatoriska skolämnena
Syfte med denna studie är att få ta del utav årskurs 9:ors åsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska ämnen som ingår i den svenska grundskolan. Den metod jag använt mig utav i studien är en enkät studie. Sammanlagt är det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkät. Av dessa är 63 pojkar och 31 är flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utsträckning har en mycket god uppfattning om hur de ser på skolans ämnen och vad dessa ämnen har för betydelse för just dem.
Bakom stängda dörrar ? Svenska börsbolags redovisning av upplysningskrav enligt IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar : En kvantitativ studie av årsredovisningar för år 2007 och år 2010 från bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large
Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden. Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.
Vad påverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmängd vid rapportering av icke-finansiell information
Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.
Uppenbarligen har storleken betydelse -En studie av frivilliga upplysningars påverkan på kostnad för kapital
Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.
Frivilliga personalupplysningar. Skiljer sig upplysningarna som lämnas i årsredovisningen gentemot dem som lämnas på hemsidan?
Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentensinformationsbehov då aktivering av humankapital inte är möjligt. Företagen kompenserarbristen på värdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lämna flertaletfrivilliga upplysningar om personalen i sina årsredovisningar. Tidigare studier har valt attfokusera på rapporteringen av personalupplysningar i årsredovisningarna. Idag utgör bolagenshemsida det största mediet. Att enbart studera årsredovisningar kan därför tänkas ge en bristfälligbild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter.Syfte: Uppsatsens primära syfte är att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gällerslag och mängd, skiljer sig åt mellan företagens årsredovisningar och deras hemsidor.Avgränsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens årsredovisningaroch hemsidor studerats.
Ericsson - 1991 till 2009 -En långtidsstudie av årsredovisningarnas utveckling med fokus på frivilliga upplysningar och redovisningen av sociala och utvecklande personalengagemang
Bakgrund och problem: Årsredovisningar har förändrats mycket de senaste årtiondena och gått från att vara kortfattade finansiella dokument till att bli ett public relations dokument samt ökat kraftigt i omfattning och kommit att innehålla mer, exempelvis Corporate Social Responsibility. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 100 åren och vad kan förklara den? Vad kan en längre tidsperiod på studien tillföra? Vi utgår från hela årsredovisningen och undersöker sedan delar av den. Kan tidigare studier på exempelvis brittiska företag även bekräftas gällande ett svensk företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och presentera den utveckling som skett av Ericssons årsredovisningar i ett längre tidsperspektiv gällande totalomfattning, frivilliga upplysningar och innehållet av sociala och utvecklande personalengagemang.