Frivilliga upplysningar om ekonomistyrning i årsredovisningar. En studie av 29 svenska företag
Bakgrund och problem: De senaste decennierna har årsredovisningarna blivit allt längre ochmer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenterställer krav på företagen att bredda sina upplysningar så att de inte endast innehåller rent finansiellinformation. Användarna av årsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information omviktiga drivkrafter för företagets värdeskapande förmåga i framtiden. Då den traditionellaekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa värdeskapande drivkrafter tvingas företagenlämna frivilliga upplysningar för att tillgodose användarnas krav.Syfte: Syfte med studien är att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrningi svenska företags årsredovisningar. Vidare ämnar studien undersöka om det eventuellt skiljersig åt mellan olika branscher men avseende på mängden upplysningar.Avgränsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering på OMX Nordiska BörsenStockholms Large Cap. Granskat material är företagens årsredovisningar från 2007 och endastfrivilliga upplysningar om ekonomistyrning har studerats.Metod: Med hjälp av en framtagen sökmall har 29 årsredovisningar genomsökts efter ekonomistyrningsrelateradeupplysningar. Resultatet i form av antalet meningar har sedan förts ini en mall där de klassificerats utefter olika parametrar. Denna mall användes som underlag förempirisk analys samt en statistisk körning i programmet SPSS.Resultat: I årsredovisningarna hittades totalt 351 meningar om ekonomistyrning. Det företagsom upplyste mest om ekonomistyrning var SKF med 52 meningar. Efter det kom SEB med31 meningar och sedan Hufvudstaden med 24 meningar. Undersökningen visar att det tillstörsta del handlar om processtyrning, efter det kom belöningssystem och prestationsmätning.De flesta meningarna är av kvalitativ karaktär och beskriver något som företagen gör i dagsläget.Verksamhetsbeskrivningen är det avsnitt i årsredovisningen där man hittar mest upplysningar.Av resultatet framgår även att det är företag inom tillverkningsbranschen som i störstautsträckning upplyser om ekonomistyrning och att detaljhandel var branschen som upplysteminst.Förslag på vidare forskning: Man skulle kunna genomföra intervjuer hos företagen för atthitta motiv till varför man upplyser om sin ekonomistyrning. I samband med intervjuer skulledet också vara intressant att ta reda på vilka som är de tänkta användarna av ekonomistyrningsinformationen.Man skulle även kunna jämföra företagens årsredovisningar över tid föratt se om det går att urskilja några trender, dels kring vad som skrivs men också mellan företagfrån samma branscher.