Sök:

Sökresultat:

471 Uppsatser om Obligatoriska skolämnen - Sida 9 av 32

Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro- upplevd nytta och merkostnader.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..

Individanpassad undervisning : - Hur lÀrare arbetar utifrÄn elevers olika sÀtt att lÀra

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

KrishanteringScandic Hotell

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Likheter och skillnader i VÀxjö Kommun verksamhetsstyrning : En jÀmförande fallstudie mellan tvÄ verksamheter

Under de sista 40 Ären har den offentliga sektorn genomgÄtt stora förÀndringar. Kommunallagen Àndrades sÄ att kommuner ska koncentrera sig pÄ god ekonomisk hushÄllning och fokusera pÄ lÄngsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmÀssiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av mÄlstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella vÀrdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mÀtetal rörande vision och strategi.

Nationella prov i Ärskurs 3

En av Skolverkets tankar med de nationella proven Àr att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lÀrarna i vÄr studie ocksÄ anvÀnde sig av men ansÄg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. VÄrterminen 2009 infördes nationella prov för Ärskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i bÄde svenska och matematik samtidigt infördes mÄl att uppnÄ i bÄda Àmnena för Ärskurs 3. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska Ärskurs 3 med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarnas planering och bedömning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat lÀrare pÄ tvÄ olika skolor om deras syn pÄ nationella proven.

Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas sÄledes.

Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

"Om vikten av att bli berörd som behandlare" : Metodforum - En arena för reflekterande över den vardagliga praktiken

Föreliggande uppsats Àr en praxisnÀra fenomenologisk studie genomförd pÄ en mindre skol- och behandlingsverksamhet i TÀby, som heter SvalnÀs. PÄ SvalnÀs samlas personalen en gÄng per vecka i nÄgot de kallar metodforum. I detta forum delas och reflekteras det kring erfarenheter frÄn den dagliga praktiken som pÄ olika sÀtt berört personalen. Metodforum Àr ett svÄrfÄngat och komplext fenomen och dÀrmed ocksÄ svÄrt att beskriva. Denna uppsats Àr ett försök att beskriva metoden frÄn insidan, via deltagarnas upplevelser av metoden.I uppsatsen presenteras SvalnÀs och den vÀrdegrund och kultur ur vilken metodforum uppkommit.

Teknik - vad och varför? : Vad ska vi lÀra oss i teknik och varför ska vi göra det?

Genom Lpo 94, LĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet som kom 1994, fick teknikĂ€mnet en egen kursplan och egna kunskapsmĂ„l. Det blev en mĂ„lstyrd skola istĂ€llet för en regelstyrd.Idag har vi en ny lĂ€roplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förĂ€ndrats i denna lĂ€roplan och ska passa in i dagens samhĂ€lle.Vad Ă€r det centrala i undervisningen i Ă€mnet? Vad vill eleverna lĂ€ra sig? Vad vill Skolverket att vi ska lĂ€ra eleverna om teknik?Den hĂ€r kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar pĂ„ dessa frĂ„gor och ge ökad kunskap om Ă€mnet och om förvĂ€ntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar pĂ„ en positiv instĂ€llning till Ă€mnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan pĂ„verka sina betyg. LĂ€rare i Ă€mnet försöker förmedla nyttan och glĂ€djen med Ă€mnet men har smĂ„ resurser.

Meningen med alkohol och droger för ungdomar : en selektiv kunskapsöversikt

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars anvÀndning av alkohol och droger sÄ som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frÄgor som har varit i fokus Àr; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvÀndning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars anvÀndning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av svensksprÄkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade pÄ ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

Handslaget i skolan: kan samverkan mellan skol- och
föreningsidrott fÄ barn mer fysiskt aktiva?

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera om samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förÀndrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgrÀnsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som Àr genomfört i PiteÄ lÀsÄret 2005/06. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslÀrare och idrottsledare. Med eleverna i Är 6 pÄ Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkÀtundersökning med en del kvantitativa frÄgor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit vÀldigt positivt instÀllda till projektet.

Inga oskrivna blad : hur kartlÀggs elevernas matematikkunskaper och hur möter lÀrare elevernas matematiska förkunskaper vid obligatoriska skolstarten?

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Frukt och gr?nt: hur ungdomar uppfattar kostr?det och vad som p?verkar deras konsumtion

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Ett arv frÄn gamla tider? Parallell utveckling: den svenska scoutrörelsens vÀrdegrund och lÀroplan i kontrast till den svenska skolans moraluppfostran

Jag har genomfört en textanalys med syftet att studera utveckling och förÀndring av vÀrdegrund och lÀroplan i tvÄ dokument: Lord Baden-Powells bok Scouting for boys (1908) och ?Bit för bit. Boken om scoutmetoden? (2005) utgiven av Svenska ScoutrÄdet. Som vetenskaplig litteratur har jag anvÀnt mig av lÀroplansanalys, vÀrdegrundsteori och utdrag ur John Deweys pragmatism.

Utomhuspedagogik Kan man genom aktionsforskning förÀndra pedagogers förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom LÀrarutbildningen 140 pAntal sidor 35+9Titel Utomhuspedagogik ? Kan man genom aktionsforskning förÀndra pedagogers förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik?Författare Nina AltnÀs och Jeanette Nilsson Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof JohanssonExaminator Anders Nelson och Eva TwetmanSyfteSyftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.MetodLitteraturen bestÄr av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-vÀsendets styrdokument. Metoden vi anvÀnde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spÄr i en 3-5:a i samma skola.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->