Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och värdegrundsfrågor till eleverna i skolan. Skolans värdegrund ochuppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns även gott om tidigare forskninginom området, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som råder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och två intervjuer. Informanterna har bestått av två pedagoger som speciellt arbetat med etik och värdegrundsfrågor genom att placera ämnet livskunskap på schemat.

Sammandrag Mitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat..

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgår det att skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vårt arbete var att ge en förståelse för hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år verksamma i norr- och västerbotten. Vårt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillägget ska tolkas och tillämpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet på skolorna ser olika ut.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för språkinlärning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna använder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta påverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

I denna uppsats har länsstyrelsens tillämpning av riksintresse för kulturmiljövård studerats utifrån ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvändning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillämpats utifrån de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen påverkar processerna. Dessutom har frågan hur länsstyrelsen ser på sin handläggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgångspunkt för uppsatsen.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, självvärdering och informationskällor gällande sex och samlevnad, dels att jämföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers självvärdering stämmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara på en enkät. Resultatet visar att svenska elever har en högre lägsta nivå i sin självvärdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jämfört med de grekiska eleverna.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i årskurs 7-9. Intervjufrågorna grundas på studiens frågeställning: Vilka faktorer påverkar elevers skolmotivation inom SO-ämnena i grundskolans senare år? Svaret på frågeställning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Ungdom, lärdom och mandom under 1800-talets andra hälft och långt in på 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, från 1863, ålades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan också i militära vapenövningar. Drivkraften för detta var dels de nationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som då också rådde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.Vapenövningar för skolungdom hade startat långt innan år 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmänna läroverk, där redan år 1834 undervisades i ?krigskonstens första grunder?. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.För att understöja de militära vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar).

Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin..

Ungdomars alkoholkonsumtion är ett stort problem i många länder och de negativa konsekvenserna är många. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som går att koppla till ungas alkoholkonsumtion är självförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet är att skapa en djupare förståelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Frågeställningarna är: ?Vilka teorier går att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning på alkohol.