Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga mÀnniskor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga mÀnniskor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den pÄverkar beteendet hos unga mÀnniskor mellan 12-24 Är. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhÀmtades frÄn vetenskapliga databaser.

Huvudsyftet med detta rÀttsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrÀtt i allmÀnhet och konstitutionell rÀtt i synnerhet, var att öka förstÄelsen för judikaliseringsprocessen med LagrÄdet som fokus. Studien bygger pÄ rÀttsdogmatisk metod: dÀr lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad LagrÄdet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förÀndrats över tid. LagrÄdets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfÀstas som sÄdan i den nya regeringsformen frÄn 1974. Författningen sanktionerar suverÀn statsmakt och implicerar ett avsteg frÄn den rÀttssÀkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning.

Den redovisning av sjukfrÄnvaro som kommer att krÀvas av företagen frÄn och med den förste juli i Är, 2003, har flera brister. MÄnga intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnÄ syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron. Informationen anses inte heller underlÀtta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen fÄr en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag Àn traditionella företag. Detta dÄ personalen Àr en kritisk resurs för företagens framgÄng.

SAMMANFATTNINGInledningVÄrt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anstÀlldas sjukfrÄnvaro Àr jÀmförbar, bÄde mellan olika Är och mellan olika koncerner. Vi ville Àven undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro Àr till nytta.MetodFör att uppnÄ detta syfte har vi bÄde anvÀnt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, Ärsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.TeoriLagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro började gÀlla 1 juli 2003. Den ska tillÀmpas av arbetsgivare med fler Àn 10 anstÀllda. I vÄr uppsats ligger inriktningen pÄ den privata verksamheten och dÀrmed de som skall följa Ärsredovisningslagen.

I det hÀr arbetet har linjÀr regression anvÀnts för att undersöka omolika sociala faktorer pÄverkar om elever fÄr gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, arbetslöshet, disponibel inkomst, lÀrartÀthet, andel lÀrare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, disponibel inkomst och lÀrartÀthet. Enligtundersökningen pÄverkar utlÀndsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. UtbildningsnivÄ och disponibel inkomst pÄverkarden positivt. LÀrartÀtheten pÄverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄl inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och dÀrför kan inget sÀgas sÀkert om dem utifrÄn den hÀrundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras pÄ individnivÄ.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Att bedriva psykoterapi under handledning Àr en obligatorisk delkurs pÄ den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data frÄn 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkÀt, vilka kompletterades med tvÄ intervjuer. Resultaten visade att bÄde mÄnga likheter men ocksÄ stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gÀllde sÄvÀl rutiner som informationsflöden och organisationens hÄllande funktion.

The question about how the unemployment insurance should be designed is today a veryinteresting topic. In 2007 the Swedish government introduced an increased financial fee formembers in the unemployment benefit societies. Since this the number of members in thesesocieties has decreased dramatically. At the same time Sören Öman was appointed head of acommission whose obligation was to investigate the initiation of compulsory unemploymentinsurance. In May 2008 Öman delivered a separate report describing how the initiation of theinsurance should be dealt with.

I det hÀr arbetet har linjÀr regression anvÀnts för att undersöka omolika sociala faktorer pÄverkar om elever fÄr gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, arbetslöshet, disponibel inkomst, lÀrartÀthet, andel lÀrare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, disponibel inkomst och lÀrartÀthet. Enligtundersökningen pÄverkar utlÀndsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. UtbildningsnivÄ och disponibel inkomst pÄverkarden positivt. LÀrartÀtheten pÄverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄl inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och dÀrför kan inget sÀgas sÀkert om dem utifrÄn den hÀrundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras pÄ individnivÄ.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsÄtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar Àr skadestÄndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestÄnd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet revisionsverksamhet mÄste revisorn teckna en ansvarsförsÀkring. Utbudet pÄ den obligatoriska ansvarsförsÀkringen Àr begrÀnsat. Utöver ansvarsförsÀkringen kan en tillÀggsförsÀkring tecknas för det som faller utanför revisionsverksamheten.

Bara under de senaste Ă„ren har en rad ekonomiska skandaler skett pĂ„ grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjĂ€lp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nĂ€mna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat krĂ€ver revisorrotation, det vill sĂ€ga en revisor fĂ„r inte sitta och skriva under revisionsberĂ€ttelsen pĂ„ samma firma mer Ă€n 5 Ă„r innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebĂ€r att en rotation bland revisorerna föresprĂ„kas vart 7:e Ă„r.

Syftet Àr att beskriva vilken information angÄende personalens sjukfrÄnvaro som förekommer i kommunernas Ärsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagÀndringen angÄende obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro kommer att fÄ för pÄverkan pÄ kommunernas redovisning. För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av SkÄnes samtliga kommuners Ärsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vÄr undersökning visar att samtliga Ärsredovisningar som vi har undersökt har innehÄllit information om sjukfrÄnvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmÀnhet anses vara öppna med information Àr sÀkert anledningar till att denna redovisning sker.

Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

SammanfattningTitel: Hur vĂ€l fungerar den statliga hĂ„llbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga Ă€garstyrningen gĂ€llande resultatet av att implementera obligatorisk hĂ„llbarhetsredovisning. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en vĂ€sentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhĂ€llet. SĂ„ledes Ă€r en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav pĂ„ att statligt Ă€gda företag ska upprĂ€tta hĂ„llbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007).