Sökresultat:
209 Uppsatser om Objektivt jämförbara - Sida 9 av 14
VMI : Informationsbehov och problem som uppkommer i olika VMI-former
Bakgrund: Betydelsen för samarbetet mellan kund och leverantör har under de senaste Ären ökat. Ett sÀtt att arbeta Àr VMI, Vendor Managed Inventory, leverantörsstyrda lager. I VMI styr leverantören flödet av material till kunders lager. För att möjliggöra detta krÀvs att parterna delar information. För att underlÀtta informationsdelningen finns olika IT-system dÀr informationen kan göras tillgÀnglig.
Teknik och barnböcker : hur kan tekniska system synliggöras genom sagoberÀttande
SAMMANFATTNINGDetta examensarbete Àr baserat pÄ en uppgift frÄn Small Domestic Appliances (smÄhushÄllsprodukter) pÄ Electrolux. Arbetet har handlat om att fÄ in mer naturliga materialmed ?premium? kÀnsla i deras produkter, annat Àn plast och rostfritt stÄl.Materialundersökningen har inkluderat: glas, trÀ, keramik och dekorativa tillÀmpningarför metall och plast. Hur en anvÀndare upplever ett material har ocksÄ undersökts.Information har samlats in i tvÄ undersökningar; en om trender, marknad ochkonkurrenter samt en om material, leverantörer, tillverknings- och ytbehandlingsmetoder.Tre subjektiva test har gjorts pÄ taktilitet för att fÄ reda pÄ hur vissa material upplevs avanvÀndare. Testerna utfördes med hjÀlp av materialprover, frÄgeformulÀr ochtestpersoner.Ett objektivt test pÄ friktion utfördes ocksÄ dÀr friktionskoefficienten mellan ett materialsyta och fingertopparna rÀknades ut.
Vem har rÀtt till berÀttelsen? : Nyhetskonstruktionen i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den sÄkallade lasermannen
Syftet med uppsatsen ?Vem har rÀtt till berÀttelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den sÄkallade lasermannen? Àr att undersöka tryckta mediers rapportering om den sÄkallade lasermannen och de mÀnniskor han besköt. Jag gör detta motbakgrund av Shahram Khosravis berÀttelse om hur han framstÀlldes i medierna nÀr han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill Àven undersöka förekomsten av samhÀllsdiskurser i artiklarna.FrÄgestÀllningarna Àr: vad Àr det för berÀttelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jÀmföras med Shahram Khosravis berÀttelse? Kan man utlÀsa nÄgot budskap i mediernas rapportering och kan man i sÄdant fall förklara och förstÄ detta? Samt, vad kanmedierapporteringen tÀnkas fÄ för effekter? Uppsatsen bygger pÄ teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting Àr konstruerat och att medierna inte pÄ ett objektivt sÀtt kan skildra olika nyheter.
Möjligheter och hinder för förverkligandet av en sjÀlvförnyande och demokratisk skola - Sett utifrÄn olika perspektiv och ramfaktorteorin
Syftet med vÄr undersökning har handlat om att försöka fÄ klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en sjÀlvförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrÄn olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) stÀllt ett antal frÄgestÀllningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssÀtt. Detta innebÀr att vi utgÄtt frÄn teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen pÄ skolutveckling har skiftat, men en gemensam nÀmnare vi iakttagit Àr att nÀstan samtliga informanter associerar begreppet mot nÄgot framÄtsyftande och gemensamt för skolan att strÀva mot som en mÄluppfyllande helhet.
Revenue management - en studie om mötet mellan systemet och de anstÀllda
Uppsatsen behandlar mötet mellan styrsystemet revenue management, ett verktyg som syftar till att optimera ett företags intÀkter, och de anstÀllda som arbetar med det. Systemet handlar om att sÀlja rÀtt produkt till rÀtt kund vid det rÀtta tillfÀllet till det rÀtta priset. Detta verktyg anvÀnds idag av de flesta hotellkedjor och har numera blivit mer eller mindre standardiserat. IstÀllet för att enbart beskriva systemets ekonomiska fördelar har vi valt att rikta in uppsatsen pÄ hur de anstÀllda som arbetar med verktyget pÄverkas. Genom vÄr analys har vi funnit ett antal begrÀnsningar i mötet mellan revenue managementsystemet och de anstÀllda.
SmÀrtfysiologi
SmÀrta Àr ett mycket komplicerat fenomen och sjÀlva upplevelsen av smÀrta varierar frÄn individ till individ.Nociceptiv smÀrta Àr smÀrta orsakad av vÀvnadsskada eller hotande vÀvnadsskada och delas in i somatisk smÀrta och visceral smÀrta. Hur smÀrtan upplevs Àr beroende av orsak till smÀrta och pÄ vilka sensoriska nervfibrer som Àr aktiveradeDet perifera nervsystemet bestÄr av till ryggmÀrgen ledande ? afferenta ? och frÄn ryggmÀrgen kommande ? efferenta ? nervtrÄdar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervÀndstrukturer som svarar pÄ kraftiga oftast vÀvnadsskadande (noxiska) stimuli benÀmns nociceptorer.Kemiska mediatorer Àr viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det Àr ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smÀrta.I ryggmÀrgens inre finns den centralt belÀgna grÄ vÀvnad (substantia grisea) och det Àr hÀr som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och dÀr alla synaptiska omkopplingar Àger rum.
Ăr Sverige redo för kreditderivat? : Vilka faktorer kan pĂ„verka anvĂ€ndandet av kreditderivat i Sverige?
Kreditderivat Àr ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling pÄ stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit pÄ den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av kreditderivat i Sverige. BÄde positiva och negativa faktorer avhandlas pÄ ett objektivt sÀtt med relevanta kÀllor av olika slag. Fokus ligger pÄ grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.
Kreativitet i skolan: en studie av lÀrarnas syn, behandling
och bedömning av kreativitet
Syftet med detta arbete har varit att studera tre huvudfrÄgor, utveckling, bedömning och synen pÄ kreativitet, utifrÄn lÀrarens perspektiv. Resultatet har sedan jÀmförts med existerande litteratur kring Àmnet samt skolans styrdokument. FrÄgestÀllningarna har angripits med hjÀlp av efterforskningar, kvalitativa intervjuer och analys. VÄrt vetenskapliga förhÄllningssÀtt har inspirerats av den hermeneutiska forskningsprocessen. LÀrarna vi intervjuat Àr utbildade och arbetar i Àmnet svenska, musik respektive bild.
"Den absoluta sanningen" : en undersökning av sex lĂ€roböckers bild av fundamentalismÂ
Religiös fundamentalism har pÄ senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhÀlle. Detta för att sekularisering i sig inte innebÀr att mÀnniskor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats frÄn det offentliga till det privata. PÄ grund av att fundamentalism ofta motsÀtter sig demokrati och pluralism, vÀrden som ska frÀmjas enligt den svenska lÀroplanen, Àr det viktigt att skolelever fÄr bekanta sig med fundamentalism som fenomen. DÀrför undersöker jag i denna uppsats vilken bild lÀroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell HÀrenstam finns det problem med att försöka framstÀlla religioner pÄ ett objektivt sÀtt i lÀroböcker.
Orena kommunala Ärsredovisningar: Varför fÄr kommunerna kritik och hur behandlar de kritiken?
Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa pÄ ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sÀtt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via Ärsredovisningen. Eftersom den kommunala Ärsredovisningen i vissa fall avviker frÄn god redovisningssed och rÀttvisande bild avsÄg denna studie att öka förstÄelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet gÄr till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fÄtt samt hur de behandlar den kritiken. För att svara pÄ frÄgan Varför kommunala Ärsredovisningar Àr orena genomfördes en identifiering av faktorer som pÄverkar förÀndringsbenÀgenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frÄgor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.
VÄrdpersonals upplevelse av att vÄrda patienter som lever med smÀrta
Syfte att undersöka vÄrdpersonals upplevelser av att vÄrda patienter som lever med smÀrta. Bakgrund Det finns ofta olika uppfattningar finns om smÀrtupplevelser, det Àr det inte ovanligt att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal har andra uppfattningar om smÀrtan Àn vad patienter har. Detta kan i sin tur leda till missförstÄnd, besvikelse och minskad delaktighet i behandling och skapar dÄ ett onödigt lidande för patienten. Problemet med missförstÄnden ligger mÄnga gÄnger i att smÀrtan inte gÄr att mÀta objektivt, det Àr patientens privata subjektiva upplevelse. Metod: Kvalitativ manifest innehÄllsanalys.
Yngre elevers klimatoro ur pedagogernas perspektiv
Bakgrund: KlimatfrÄgan Àr ett aktuellt Àmne pÄ grund av den akuta situation vÀrlden befinner sig i. I dagens samhÀlle fÄr barn kunskap om klimatrelaterade problem pÄ mÄnga olika sÀtt t.ex. genom förÀldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrÀmma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lÀrare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna fÄr en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenÀgna och fÄr kunskaper till att verka för en förÀndring mot ett bÀttre klimat.
ADHD mellan raderna Text- och innehÄllsanalys av artiklar i storstadspress om grundskolans arbete med elever med ADHD
Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi ocksÄ att se vilka pedagogiska arbetssÀtt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har gestaltningsteorin anvÀnts för att tolka och analysera resultatet. Enligt gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information pÄ ett objektivt sÀtt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att pÄverka opinionen (StrömbÀck, 2009).
En valideringsstudie av SkolmatSverige : Hur pass vÀl mÀter ett webbaserat verktyg utbud och livsmedelsval vid servering av skolluncher?
Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav pÄ att skolmÄltider som serveras i grundskolan ska vara nÀringsriktiga börja tillÀmpas. I och med den nya lagen Àr det viktigare Àn nÄgonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten pÄ skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssÀkring av skolmÄltider. MÄlet Àr att verktyget, som bestÄr av enkÀter, ska anvÀndas som stöd för att leverera bra skolmÄltider utifrÄn nÀring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmÄltider. Sverige och Finland Àr de enda lÀnderna i vÀrlden med en lagstiftning om nÀringsriktiga och kostnadsfria skolmÄltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagslÀget finns det inget system för kvalitetssÀkring av skolmÄltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mÀta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie dÀr 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog.
FöretagsvÀrderande nyckeltal : Nyckeltal som beskriver aktiekursen hos fastighetsbolag
Bakgrund och problemformulering: FöretagsvÀrderingar och branschanalyser kan se olika ut och rikta sig till olika intressenter. För att kunna jÀmföra ekonomisk information krÀvs en god uppfattning om vad som Àr vÀrderelevant att undersöka nÀrmare i företagens redovisningar inför investeringar i den valda branschen. MÄlet för samtliga investerare Àr att risken för hela portföljen eller investeringen ska vara sÄ lÄg som möjligt och samtidigt ge största möjliga avkastning. Olika redovisningsmÄtt kan dÄ anvÀndas för att utvÀrdera finansiella rapporter frÄn företagen inför investeringar pÄ aktiemarknaden. Syfte: Studiens syfte Àr att objektivt utvÀrdera om det finns nÄgot enskilt nyckeltal utrÀknat frÄn Ärsredovisningen hos sju fastighetsbolag som bÀst beskriver deras marknadsvÀrde pÄ Stockholmsbörsen.AvgrÀnsningar: Studien grundar sig pÄ sju svenska fastighetsbolag med sex stycken nyckeltal.