Sökresultat:
209 Uppsatser om Objektivt jämförbara - Sida 8 av 14
En jÀmförelse mellan anvÀndandet av högkontrast och lÄgkontrast-optotyper vid subjektiv refraktion hos patienter med Äldersrelaterad makuladegeneration
Syfte: Syftet med denna studie var att vÀrdera anvÀndningen av lÄgkontrast-optotyper, jÀmfört med traditionella högkontrast-optotyper, vid subjektiv refraktionering hos individer med Äldersrelaterad makuladegeneration. Samt att undersöka om detta ger ett mer exakt refraktionsvÀrde och dÀrmed bÀttre syn.Metod: Subjektiv refraktion utfördes mot hög (100 %) och lÄg (10 eller 25 %) kontrast hos 15 patienter med Äldersrelaterad makuladegeneration. Ett objektivt vÀrde i form av ett autorefraktorvÀrde eller habituell korrektion anvÀndes som utgÄngslÀge. Bracketing-teknik, specialbestÀllda flipprar frÄn Multilens, provbÄge, provglas och 3 olika starka korscylindrar (±0,25 DC, ±0,50 DC och ±1,00 DC) anvÀndes till refraktionen. Visus mÀttes i fyra olika kombinationer: korrektionen man fann vid högkontrast-refraktionen mÀttes mot hög och lÄg kontrast; och korrektionen man fann vid lÄgkontrast-refraktionen mÀttes mot hög och lÄg kontrast.Resultat: Vektors analys anvÀndes för att analysera skillnaderna i refraktionsvÀrden mellan hög och lÄg kontrast.
Musikundervisningens mÄl och utvÀrdering. TvÄ musiklÀrares undervisning.
Detta arbete tar sin utgĂ„ngspunkt i mina funderingar om hur musiklĂ€rare arbetar för att nĂ„ upp till de mĂ„l som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnĂ„r dessa mĂ„l i Ă€mnet musik beror pĂ„ att min personliga erfarenhet Ă€r att det Ă€r mycket svĂ„rt att göra detta. Jag har ocksĂ„ velat ta reda pĂ„ om och hur lĂ€rare utvĂ€rderar sin undervisning. Ăven hĂ€r Ă€r det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. MĂ„nga lĂ€rare jag har sett verkar helt pĂ„ det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.
Arbetsterapeutiska interventioner för personer med stroke som rehabiliteras inom slutenvÄrden: En litteraturöversikt
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt över arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dem för personer med stroke som rehabiliteras inom slutenvÄrden. Datainsamlingen har skett genom en systematisk sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har utgÄtt frÄn studiens syfte vid val av sökord och anvÀnt databaser som vÀnder sig mot medicin och hÀlsa. Vid analys av data anvÀndes en arbetsterapeutisk processmodell för att klassificera vilka interventionsformer samt bedömningar som utfördes för personer med stroke inom slutenvÄrden. Studiens resultat pÄvisar att personer med stroke som rehabiliterades inom slutenvÄrden fÄr mer funktionstrÀning Àn aktivitetstrÀning och att de flesta arbetsterapeutiska interventioner förmodligen inte Àr klientcentrerade eller aktivitetsbaserade.
AffÀrsplan för Tjust Rehab AB
En affÀrsplan Àr ett dokument som pÄ ett kortfattat men heltÀckande sÀtt beskriver ett företag och dess verksamhets samtliga delar. En affÀrsplan Àr nÄgot som alla företag bör ha och som anvÀnds vid kontakten med interna och externa intressenter.Tjust Rehab AB Àr ett friskvÄrdsföretag i VÀstervik som har funnits i 20 Är, men som aldrig har upprÀttat en affÀrsplan för sin verksamhet. Genom ett samarbete med företaget har vi upprÀttat en affÀrsplan och det Àr grunden till vÄr uppsats. AffÀrsplanen ska vara ett verktyg för företaget att förmedla sin affÀrsidé och sina visioner och mÄl för verksamheten till de anstÀllda, samt utgöra ett underlag vid en eventuell framtida försÀljning av företaget.Litteratur om affÀrsplaner har studerats för att fÄ kunskap om hur den ska upprÀttas och vilka delar som bör finnas med. Vi har observerat verksamheten och intervjuat personalen för att fÄbinformation om företaget och dess kultur.
SINK och A-SINK i strid medEU-rÀtten, trots assimilationsmöjligheten? : Diskriminering och rÀttfÀrdigande
Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suverÀnitetsprincipen, inneburit att svenska bestÀmmelser pÄ den direkta beskattningens omrÄde mÄste vara förenliga med de grundlÀggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjÀnsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv kÀllskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nÀmnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta pÄ grund av att kostnader i direkt relation till förvÀrvandet av inkomsten Àr territoriellt avgrÀnsningsbara dÄ motsvarande intÀkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig sÄledes i en objektivt jÀmförbar situation med en obegrÀnsat skattskyldig enligt IL.
Materialundersökning för smÄ hushÄllsprodukter
SAMMANFATTNINGDetta examensarbete Àr baserat pÄ en uppgift frÄn Small Domestic Appliances (smÄhushÄllsprodukter) pÄ Electrolux. Arbetet har handlat om att fÄ in mer naturliga materialmed ?premium? kÀnsla i deras produkter, annat Àn plast och rostfritt stÄl.Materialundersökningen har inkluderat: glas, trÀ, keramik och dekorativa tillÀmpningarför metall och plast. Hur en anvÀndare upplever ett material har ocksÄ undersökts.Information har samlats in i tvÄ undersökningar; en om trender, marknad ochkonkurrenter samt en om material, leverantörer, tillverknings- och ytbehandlingsmetoder.Tre subjektiva test har gjorts pÄ taktilitet för att fÄ reda pÄ hur vissa material upplevs avanvÀndare. Testerna utfördes med hjÀlp av materialprover, frÄgeformulÀr ochtestpersoner.Ett objektivt test pÄ friktion utfördes ocksÄ dÀr friktionskoefficienten mellan ett materialsyta och fingertopparna rÀknades ut.
En studie om revisorns granskning av redovisning till verkligt vÀrde av immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv
Immateriella tillgÄngar har fÄtt en ökad betydelse vid företagsförvÀrv i dagens teknik- och informationsbaserade samhÀlle eftersom de utgör en stor del av ett företags vÀrde (KPMG,2010). NÀr immateriella tillgÄngar har identifierats ska de vÀrderas till verkligt vÀrde ? nÄgot som lÀnge varit omdebatterat pÄ grund av problematiken i att objektivt vÀrdera dessa tillgÄngar (Marton et al., 2008, s. 304). Det stÀller sÄledes högre krav pÄ revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har vÀrderat tillgÄngarna till ett rÀttvisande vÀrde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).
TillgÀnglighet för rullstolsburna personer : En kartlÀggning av tillgÀnglighet till offentliga verksamheter i en svensk smÄstad
Bakgrund: Social tillhörighet grundas pÄ sjÀlvstÀndighet, aktivitet och delaktighet i samhÀllet. Brist pÄ social tillhörighet kan leda till social exkludering och sÀmre hÀlsa. Alla individer i samhÀllet har rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och likvÀrdiga levnadsvillkor. Dagens samhÀlle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsÀttningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men ocksÄ orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen fÄr byggnader med kulturhistoriskt vÀrde inte förvanskas, vilket kan försvÄra anpassningar.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga tillgÀngligheten till offentliga verksamheter i en Àldre smÄstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi anvÀnt oss av Àr en observationsstudie i tvÄ delar.
MPA (Medical Phone Application)
SAMMANFATTNINGDetta examensarbete Àr baserat pÄ en uppgift frÄn Small Domestic Appliances (smÄhushÄllsprodukter) pÄ Electrolux. Arbetet har handlat om att fÄ in mer naturliga materialmed ?premium? kÀnsla i deras produkter, annat Àn plast och rostfritt stÄl.Materialundersökningen har inkluderat: glas, trÀ, keramik och dekorativa tillÀmpningarför metall och plast. Hur en anvÀndare upplever ett material har ocksÄ undersökts.Information har samlats in i tvÄ undersökningar; en om trender, marknad ochkonkurrenter samt en om material, leverantörer, tillverknings- och ytbehandlingsmetoder.Tre subjektiva test har gjorts pÄ taktilitet för att fÄ reda pÄ hur vissa material upplevs avanvÀndare. Testerna utfördes med hjÀlp av materialprover, frÄgeformulÀr ochtestpersoner.Ett objektivt test pÄ friktion utfördes ocksÄ dÀr friktionskoefficienten mellan ett materialsyta och fingertopparna rÀknades ut.
Makt, planering och miljonprogrammet : En maktanalys av bostadsomrÄdet Navestad och dess planering och utformning
BostadsomrÄdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige Ären 1964-1975. Miljonprogrammet var pÄverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhÀllsplanering, frÀmst funktionalismen dÀr vÀrden som rationalitet och förnuft var centrala. MÄnga av miljonprogrammets bostadsomrÄden, Àven Navestad, var ocksÄ influerade av grannskapstÀnkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet dÀr en god bostad skulle vara en rÀttighet för alla hade ocksÄ inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmÀktiges handlingar har studerats utifrÄn en maktteoretisk ansats utifrÄn frÄgestÀllningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mÄl som fanns och hur dessa utövade sin makt.
Personlig kristen tro : betydelse för beslut i S:ta Claras diakonala verksamhet
Syftet med denna uppsats Àr att bÀttre förstÄ om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt kyrkans ledning tÀnker sig att deras personliga tro hade betydelse nÀr de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsomrÄden har studerats. TvÄ handlade om bön och tvÄ om val av plats för det utÄtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrÄn elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsomrÄdena. Resultaten frÄn intervjuerna har analyserats med hjÀlp av en handlingsteori och tvÄ teoretiska resonemang.
Ett begripligt domssprÄk, en utopi eller möjlighet? : En studie om ordinarie och blivande domares syn pÄ anvÀndningen av svÄrbegripliga ord i skrivna domar.
Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svÄrbegripliga ord som anvÀnds i skrivna domskÀl och domslut. Fem personer intervjuades; tvÄ fiskaler, tvÄ ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna Àven formulera om svÄrbegripliga meningar frÄn autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svÄra orden pÄ ett objektivt sÀtt, men ocksÄ av hermeneutiken dÄ viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som anvÀnds Àr svÄrbegripliga för allmÀnheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att anvÀnda Älderdomliga ord.
TÄgresenÀrens reseupplevelse av den nya entrépassagen till Hudiksvall : diskussion kring jÀrnvÀgen som entrépassage till staden och hur utbyggnaden av Ostkustbanan kommer att pÄverka reseupplevelsen av Hudiksvall
NÀr tÄgresenÀren ser ut genom kupéfönstret kan den uppfatta flera olika landskap under en och samma resa. Reseupplevelsen nÀr man reser med tÄg Àr nÄgot som inte tas upp i Trafikverkets planering vid jÀrnvÀgsprojekt. Vid utbyggnaden av dubbelspÄr mellan GÀvle och Sundsvall, den sÄ kallade Ostkustbanan har det tagits fram tvÄ tÀnkbara dragningar vid staden Hudiksvall. Antingen kommer den
nya jÀrnvÀgen för persontÄg gÄ igenom Hudiksvall eller utanför staden. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera kring entrépassagen till staden som jÀrnvÀgen utgör.
DE 18 000 EGENSKAPERNA : OM HĂNSYN TILL PERSONLIGA EGENSKAPER VID OFFENTLIG ANSTĂLLNING
Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstĂ€llning ska vid anstĂ€llning avseende fĂ€stas bara vid sakliga grunder, sĂ„som förtjĂ€nst och skicklighet och skickligheten ska sĂ€ttas frĂ€mst om det inte finns sĂ€rskilda skĂ€l för annat. Inom ramen för skickÂligÂhetsÂÂ-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hĂ€nsyn till personliga egenskaper som prestaÂtionsförmĂ„ga, yrkesÂskickligÂhet, ledaregenskaper, samarbetsförmĂ„ga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lĂ€mplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjĂ€nst Ă€r större Ă€n vad som tillĂ„ts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrĂ„gestĂ€llningarna i denna uppsats Ă€r hur stor betydelse fĂ„r och kan tillmĂ€tas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrĂ€nsningarna i möjligheterna att tillmĂ€ta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrĂ€nsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fĂ„r tillmĂ€tas betydelse vid anstĂ€llÂning.
Ett perfekt eller ett lyssnarvÀnligt uttal?: SFI och prosodi
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt över arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dem för personer med stroke som rehabiliteras inom slutenvÄrden. Datainsamlingen har skett genom en systematisk sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har utgÄtt frÄn studiens syfte vid val av sökord och anvÀnt databaser som vÀnder sig mot medicin och hÀlsa. Vid analys av data anvÀndes en arbetsterapeutisk processmodell för att klassificera vilka interventionsformer samt bedömningar som utfördes för personer med stroke inom slutenvÄrden. Studiens resultat pÄvisar att personer med stroke som rehabiliterades inom slutenvÄrden fÄr mer funktionstrÀning Àn aktivitetstrÀning och att de flesta arbetsterapeutiska interventioner förmodligen inte Àr klientcentrerade eller aktivitetsbaserade.