Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur professionella tjänsteorganisationer mäter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmätnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mål. Metod: Metodvalet är en kvalitativ studie byggt på undersökningens syfte att bättre förstå hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mäter och följer upp prestationer för att nå sina strategiska mål. Den analytiska processen har utgått från att objektivt undersöka om det finns en överenstämmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att på så sätt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta området. Genom att använda en intervjuguide istället för ett detaljerat frågeformulär anser vi att vi har uppnått en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna självständigt har kunnat utveckla sina tankar och åsikter.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet. Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie. Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorer har på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet. Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för att kunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle (landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan individer i dessa samhällen. De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme, deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på en högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden.

Baserat på jaktprovsresultat insamlade av Svenska Vorstehklubben (SVK) från 1985 till 2009 genomfördes genetiska analyser av jaktegenskaper hos fågelhundar. I analyserna ingick 2 726 korthåriga vorsteh, 2 284 strävhåriga vorsteh och 680 kleiner münsterländer. För fältegenskaperna (fart, vidd, reviering, samarbete, stånd, avance, sekundering och rotning) och eftersöksegenskaperna (vattenpassion, simteknik och spårteknik) skattades de flesta arvbarheter till cirka 10 % eller lägre. Arvbarheterna för fält-, vatten-, spår- och apportarbete är genomgående låga (3-8 %), vilket även är fallet för objektiva bedömningar av antal fågelkontakter av olika slag (2-4 %). Tidigare studier som skattat beteendearvbarheter för hundar har främst funnit arvbarheter inom intervallet 0-40 %.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Opioider är vitt använt på smådjur som smärtlindring och för att minska behovet av anestesimedel. Opioider har också nyttjats på hästar så långt som 70 år tillbaka i tiden men användandet har varit begränsat och kontroversiellt då hästar lätt exciterar på grund av opioider. Metadon är en ?-receptoragonist och detta är den receptor som främst står för opioidernas analgetiska effekt. Metadon är inte godkänd för användning på djur i Sverige men används ändå ofta off-label på grund av sin goda smärtlindrande förmåga.

Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

En viktig del av en nations säkerhetspolitiska ambition handlar om att skaffa sig handlingsutrymme. Detta görs genomen orkestrering av nationens olika maktmedel. På militärstrategisk nivå skapar en samordning av politisk målsättning,doktriner och resurser en samlad nettoeffekt, vilken utgör nationens möjliga militära strategi.Efter att det kalla kriget upphört har stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för bland annat Sverige ägtrum. Sverige har därför förändrat sin säkerhetspolitiska utformning och Försvarsmakten och dess luftstridskrafter harföljt efter. Det svenska flygsystemet skall idag exempelvis kunna användas i av NATO eller EU ledda fredsframtvingandeoperationer.

För att värna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som återfinns mot det finansiella systemet, man granskar också det finansiella systemets motståndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstår införs med jämna mellanrum nya regleringar. Däribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster ? Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster.

Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv på den.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ?dra i trådar? och vara aktivt stöd.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur professionella tjänsteorganisationer mäter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmätnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mål. Metod: Metodvalet är en kvalitativ studie byggt på undersökningens syfte att bättre förstå hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mäter och följer upp prestationer för att nå sina strategiska mål. Den analytiska processen har utgått från att objektivt undersöka om det finns en överenstämmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att på så sätt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta området. Genom att använda en intervjuguide istället för ett detaljerat frågeformulär anser vi att vi har uppnått en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna självständigt har kunnat utveckla sina tankar och åsikter. Slutsatser: Slutsatserna som författarna dragit i denna studie är att professionella tjänsteorganisationer generellt bör använda relativt få indikatorer vid användandet av prestationsmätningssystem för att implementera och genomföra strategier. Bakgrunden är att dessa företag många gånger kännetecknas av komplexa processer som kan vara svåra att styra och följa upp.

Impact AB är ett nystartat företag som specialiserat sig på att rekrytera svensk personal till norska företag.Impact AB inriktar främst sin verksamhet mot företag med 30-500 anställda inom teknik, ekonomi och försäljningsområdet som har ett behov av att anställa akademiker.Ändamålet för denna uppsats är skaffa information om hur företag, både svenska och norska, reagerar på olika kontaktmetoder när Impact AB som ett nystartat företag erbjuder sina tjänster. Detta för att Impact AB på ett effektivt och framgångsrikt sätt ska kunna utöka sin kundbas. Erhållen information om vilka metoder som är mest framgångsrika gör att Impact AB kan fokusera sin marknadsföring på rätt sätt för att spara både tid och pengar.Fyra olika metoder har använts för att få information om företags reaktioner. Dessa metoder har använts på liknande sätt både i Norge och i Sverige.Metod 1: Utskick via e-post med uppföljning via telefon Metod 2: Uppringning utan föranledning s.k. cold calling Metod 3: Enbart utskick via e-post Metod 4: Direktmarknadsföring via utskick med post och uppföljning via telefonUndersökningen var kvantitativ.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske.