Sökresultat:
482 Uppsatser om Objektiv omöjlighet - Sida 27 av 33
Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan
Korsell Reuter, Maria och Strömberg, Rebecca (2014) Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan.
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi Àr intresserade av att fÄ veta hur barn kan pÄverkas av en skilsmÀssa och pÄ vilket sÀtt pedagoger och förÀldrar kan stötta och hjÀlpa barnen i en sÄdan situation. I den teoretiska bakgrunden för analysen har vi har fokuserat pÄ Urie Bronfrenbreners teorier. Forskaren beskriver att barn pÄverkas av sin nÀrmiljö. Vi anvÀnder Àven Dion Sommer som menar att bÄda förÀldrarna Àr viktiga nÀr det gÀller barnens uppfostran och utveckling.
Kunskapsresan : HÀlsovetares resa genom utbildning och arbetsliv, utifrÄn ett Arbetsintegrerat lÀrandeperspektiv
Syftet med denna intervjustudie Àr att studera examinerade hÀlsovetarstudenters övergÄng frÄn studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hÀlsovetare som gick HÀlsovetarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för ett flertal Är sedan. UtifrÄn ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse HÀlsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hÀlsovetarna har en bred syn pÄ kunskap och att det Àr vanligt att de förhÄller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. HÀlsovetarna ser kunskap som bÄde objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende pÄ i vilka sammanhang de tas upp.
Livscykelanalys (LCA) som ett konkurrensverktyg : Var finns de största potentialerna för ett tillverkningsföretag att anvÀnda LCA som ett konkurrensverktyg?
SammanfattningFör svenska företag blir hÄllbarhetsfrÄgor, sustainability, allt viktigare. Idag Àr det inte lÀngre en frÄga om företag ska arbeta med det utan hur. Ett av de viktigaste verktygen för att kunna bedöma ett företags miljöpÄverkan Àr livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA). Det Àr en metod dÀr man studerar miljöpÄverkan av en produkt eller process genom hela dess livscykel. Om ett företag gör förbÀttring hos en produkt eller process med hjÀlp av LCA finns det ett stort intresse i att kunna kommunicera det till marknaden.
Varför ett bevis för Gud?
Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det Àr vÀsentligt att de finns och hur trovÀrdiga de förekommande Àr. För att behandla detta Àmne har jag lÀst böcker som jag ansett varit relevanta i frÄgan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset Àr det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hÀvdade att eftersom existens i verkligheten alltid Àr större Àn existens enbart i medvetandet, och vi kan tÀnka oss ett vÀsen sÄ stort att vi inte kan tÀnka oss nÄgot större, sÄ mÄste detta vÀsen Àven existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens mÄste vara logiskt nödvÀndig.
Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.
This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose.
The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.
Genusperspektiv pÄ medborgardialog - en fallstudie
Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera en medborgardialog ur ett
genusperspektiv och undersöka om, och i sÄ fall hur olika genusmönster kommer
fram och fÄngas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog Àr
ett sÀtt att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete i fysisk planering.
Bakgrunden till uppsatsen Àr att fysisk planering inte Àr objektiv och inte
heller kan vara det. Den tidsanda som rÄder och de uttalade och outtalade
normer som finns i vÄrt samhÀlle pÄverkar planeringens innehÄll och riktning.
Planeringen Àr inte neutral till kön.
Uppsatsen inleds med en genomgÄng av forskning och litteratur kring
jÀmstÀlldhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka
syftet observerades en medborgardialog i KĂ€vlinge kommun.
Litar du pÄ krögare? - det gör i alla fall deras revisorer : En studie i ?dÄlig revisionssed? i restaurangbranschen
Revisorn förvÀntas uppfylla flera roller. Dessa roller har dock en konkurrerande status och revisorn kan omöjligt uppfylla alla samtidigt. En revision kan dÀrför principiellt aldrig utföras enligt idealfallet. Vi pekar ut hur rollernas konfliktsituationer kan aktualiseras som frÀmst oberoendeproblem genom att studera restaurangbranschen dÀr rollkonflikterna Àr extra tydliga. Oberoendeproblematiken Àr sedan tidigare vÀl kÀnd och diskuterad, men vi hoppas att exemplifieringen med restaurangbranschen dÀr över 70 % av företagen fuskar , skall belysa effekten av problemen samt dess omfattning.
Byggd för rörelse : En undersökning om stillasittande tid pÄ arbetsplatsen
Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivÄ pÄ ett företag. En vidare mÄlsÀttning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mÀtmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 mÀn. De fick dels besvara ett frÄgeformulÀr om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bÀra en accelerometer under 7 dagar i följd. FrÄgeformulÀret bestod av delar av och hela redan befintliga frÄgeformulÀr: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hÀlsoenkÀt. Deltagarna delades in i tvÄ grupper efter aktivitetsnivÄ enligt accelerometrimÀtningen, de som uppnÄdde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.
GrÀnsdragningen mellan hobby och nÀringsverksamhet : med inriktining pÄ hÀstsport
GrÀnsdragningen mellan hobbyverksamhet och nÀringsverksamhet har under senare tid blivit sÀrskilt uppmÀrksammad i frÄgor rörande hÀsthÄllning dÄ det lÀnge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sÄdan verksamhet. GrÀnsdragningen Àr avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlÀtta för likformig bedömning publicerade Skatteverket vÄren 2009 en promemoria avseende hÀstrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar dÀrför till att undersöka grÀnsdragningsproblematiken med inriktning pÄ hÀstsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebÀr att nÀringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att nÀringsverksamhet skall anses föreligga krÀvs att verksamheten bedrivs varaktigt och sjÀlvstÀndigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sÄdan klar definition utan istÀllet sÀgs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan rÀknas till inkomstslaget nÀringsverksamhet.
SpÄrtaxi : En studie om spÄrtaxisystem i Karlstad ur ett anvÀndarperspektiv
SpÄrtaxi Àr en av flera benÀmningar pÄ automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik dÀr upp till fyra personer delar vagn pÄ en högbana. Det miljövÀnliga systemet bygger pÄ individuell transport utan stopp, och gÄr i tÀtort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spÄrtaxisystem. MÄnga av undersökningarna Àr subjektiva, och dÀrför ansÄg vi inför vÄr uppsats att det behövs en objektiv syn pÄ systemet för att en ge lÀsaren en helhetsbild. En del av vÄr uppsats bestÄr dÀrför i en bakgrund som sammanstÀller viktiga fakta, sÄvÀl positiva som negativa, om systemet.
SpÄrtaxi : En studie om spÄrtaxisystem i Karlstad ur ett anvÀndarperspektiv
SpÄrtaxi Àr en av flera benÀmningar pÄ automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig kollektivtrafik dÀr upp till fyra personer delar vagn pÄ en högbana. Det miljövÀnliga systemet bygger pÄ individuell transport utan stopp, och gÄr i tÀtort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spÄrtaxisystem. MÄnga av undersökningarna Àr subjektiva, och dÀrför ansÄg vi inför vÄr uppsats att det behövs en objektiv syn pÄ systemet för att en ge lÀsaren en helhetsbild. En del av vÄr uppsats bestÄr dÀrför i en bakgrund som sammanstÀller viktiga fakta, sÄvÀl positiva som negativa, om systemet.
"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.
Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.
Fiskfo?rso?rjning genom odling : Dess ha?llbarhet och framtid
I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.
Kreationism och Biologism - om hur lÀrare hanterar religion och vetenskap i gymnasieskolans biologiundervisning
Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Ăstergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.
Metafysik för vilddjur : En ekokritisk lÀsning av Donna Tartts The Secret History
Naturen i The Secret History beskrivs bÄde som en ytlig omgivning, som instinkter och lagar, som material eller fenomen. Det ges uttryck bÄde för hur mÀnniskor kan kontrollera och anvÀnda sig av den, och hur det Àr nÄgonting som stÄr över oss. Detta kan tyda pÄ att naturen, istÀllet för att vara nÄgonting annat Àn mÀnniskan, Àr ett intrikat system av pÄverkan som vi innefattas i. Samtidigt skiljs dock mÀnniskan frÄn naturen genom sprÄket, dÀr ord som mÀnskligt, kultiverat, artificiellt och rationellt fÄr sin betydelse i motsÀttning till djuriskt, primitivt, naturligt och instinktivt. Djuriskhet skildras tillexempel bÄde nÄgonting som finns inom alla mÀnniskor, och nÄgot som skiljs ifrÄn det mÀnskliga genom att benÀmnas som djuriskt.