Sök:

Sökresultat:

489 Uppsatser om Objektiv omöjlighet - Sida 19 av 33

?Social pÄ sociala medier?? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerar

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.

Ingen rÀdder för vargen? : En kvantitativ innehÄllsanalys av tre tidningstyper med avseende pÄ rapporteringen om varg

Vargens Äteretablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för mÀnniskor eller tamdjur hade negativ inverkan pÄ mÀnniskors attityder. MÀnniskorna Àr ocksÄ pÄverkade av sin uppvÀxtmiljö och det samhÀlle de lever i. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra mÄnader Ären 2001-2005 analyserats. Det förekom tvÄ övergripande argumentationslinjer.

Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

ATT H?LLAS FAST MEN ?ND? FALLA En litteratur?versikt om patienters upplevelser av tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Lust för bild och skapande : en kvalitativ studie om intresse samt motstÄnd skapas för Àmnet bild

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad Àr det som förorsakar lust eller motvilja för skapande Àmnen? FrÄgan jag stÀller Àr vÀldigt omfattande och berör flera samhÀllsomrÄden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i vÀrlden och individrelaterat tillsammans med tillhörande nÀrmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. DÀrför vÀljer jag att koncentrera mig pÄ fyra ungdomars utsagor, som Àr minnen frÄn deras viktigaste uppvÀxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frÄgan om hur de uppfattar lust för skapande i Àmnet bild och vad som var lustfyllt i Àmnet bild. Denna avgrÀnsning resulterar i en undersökning som Àr en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

Interaktionsprocessen mellan fastighetsmÀklare och bank : en observationsstudie av relationen mellan Svensk Fastighetsförmedling och Nordea

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva interaktionsprocessen mellan företagen Svensk Fastighetsförmedling och Nordea. Detta har undersökts i en observationsstudie av interaktionen mellan fastighetsmÀklare och bank i samband med en bostadsförsÀljning mellan tvÄ privatpersoner. Som analysverktyg anvÀnds en bearbetning av IMP Groups interaktionsmodell bestÄende av kortsiktiga flöden och lÄngsiktiga anpassningar som utbyts mellan aktörer. Interaktionsmodellen baseras pÄ nÀtverkteorins grundtanke om att aktörer utbyter resurser i aktiviteter. Syftet med relationen mellan mÀklare och bank tycks vara att fÄ del av varandras kunder.

RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

Har de som liknar chefen högre lön?

PĂ„verkar personligheten lönesĂ€ttningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne sjĂ€lv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten pĂ„verkar lön och lönesĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesĂ€ttande chefen. Studien Ă€r genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av Myers-Briggs standardiserade frĂ„geformulĂ€r, intervjuer samt egna enkĂ€ter.

Frivillig information i Ärsredovisningen - en kvalitativ studie av tre noterade företag

Årsredovisningen Ă€r den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehĂ„ller förutom den lagstadgade delen Ă€ven i mĂ„nga fall frivillig information. VĂ„r uppsats behandlar den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att förklara varför företag vĂ€ljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag vĂ€ljer att ta med frivillig information.

Hur tÀnker revisorn?

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.

BÀsta optotyp för retinoskopi

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man anvÀnder olika fixationsobjekt, och i sÄ fall vilket objekt som ger ett resultat som Àr nÀrmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i Äldrarna 17-40 Är undersöktes. Patienterna fick först genomgÄ en subjektiv refraktion varpÄ deras styrkor stÀlldes in i foroptern. DÀrefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) pÄ dessa patienter medan de fokuserade pÄ en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav tvÄ rader större Àn bÀsta visus pÄ patientens sÀmsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan tvÄ gÄnger medan patienten fokuserade pÄ resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet frÄn den objektiva refraktionen jÀmfördes med resultatet frÄn den subjektiva refraktionen, och nÄgon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte pÄvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse pÄ -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav tvÄ rader större Àn bÀsta visus i sÀmsta ögat hade en medelavvikelse pÄ ? 0,012 dioptrier.

Modell för analys och effektivisering av e-handel med tillhörande distribution : En fallstudie pÄ EM-Möbler

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Small State Influence in the European Union : The case of Sweden

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

L?rarnas arbete med konflikthantering p? fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->