Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam.

För ett litet företag med begränsade resurser kan det vara svårt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder då traditionell reklam är dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig själva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag på nätet kraftigt ökat och kunderna har här, då de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit på sig att sprida sina upplevelser och syner på varumärken och produkter vidare till andra för att på så sätt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) på sociala medier, bloggar och liknande.

Detta arbete behandlar ämnet elektronisk affärskommunikation och i vilken omfattning detta används i stål- och plåtbranschen. Elektronisk affärskommunikation är ett sätt att sköta ett företags affärer via något sorts datamedia.Rapportens syfte är att undersöka hur långt stål- och plåtbranschen har kommit med att införa elektronisk affärskommunikation och även ta fram för- och nackdelar med detta. Det kanske viktigaste mediet för sådan affärskommunikation är antagligen Internet, även om EDI fortfarande är mycket stort. Till grund för arbetet ligger intervjuer med personliga besök hos åtta företag inom stål- och plåtbranschen. Dessa sträcker sig från plåtslagare med ett fåtal anställda till multinationella järnverk med tusentals anställda.Elektronisk affärskommunikation sträcker sig från att vara e-post och/eller hemsida till att vara hela affärssystem som införs för att hjälpa till i företagets dagliga skötsel.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier.

Titel: Reklam ? a matter out of place En kvalitativ studie om användarens inställning om reklam på Facebook Författare: Johanna Wignell, Isabelle Falk Sadek, Petra Hamnered Viita Uppdragsgivare: Nowa Kommunikation Kurs: Medie-­? och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för jouralistik, Medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 12 694 (exklusive executive summary, referenser och bilagor) Syfte: Att undersöka användarens uppfattning om reklam på Facebook. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsamtal, samtals intervjuer och deltagande observationer Material: Analys av samtalsintervjuer och observationer av sammanlagt sju personer samt tre fokusgruppsamtal om sammanlagt tretton personer Huvudresultat: Det har visat sig att i vår studie har kontexten och ålder stor betydelse för inställningen till reklamen. Facebook är ett socialt nätverk där de sociala värdena råder. Detta visas genom att inställningen generellt var negativ till reklam.

Under de senaste åren har elektronisk handel, eller e-handel som det ofta kallas, blivit en allt vanligare företeelse. Orsaken till detta står att finna i Internets snabba framväxt. Då den teknik som behövs för tillgång till Internet är billig, enkel och lättillgänglig har det skapats förutsättningar för en snabb och omfattande utveckling av den elektroniska handeln. Elektronisk handel kan rikta sig både till konsumenter och till företag. Det är dock den typ som riktar sig till företag som idag är den vanligaste formen av elektronisk handel och även den som förutspås öka mest.

Kommunikation mellan företag sker idag i allt större utsträckning med hjälp av olika typer av elektroniska medel och för elektronisk handel mellan företag är det EDI som har den största potentialen till besparingar och förbättringar. EDI tillämpas främst vid order- och leveranshantering men i dagsläget sker en ökad användning av EDI i fakturahanteringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter EDI-användning i fakturahanteringen innebär för en verksamhet med fokus på sändandet av fakturor. Vi har gjort intervjuer på fyra företag som använder EDI i fakturahanteringen och frågorna som har ställts utgår ifrån vad teorierna säger om effekter av EDI-användning och elektronisk fakturering. Några slutsatser vi dragit från den empiriska studien är att elektronisk fakturering leder till bättre kundrelationer.

Syftet med denna uppsats är att, med bakgrund av vad som redan studerats inom ämnet marknadsföring till segmentet 50+ samt nyförvärvad kunskap, ta reda på om det verkligen är värt för de utvalda bilföretagen att satsa på anpassad reklam mot segmentet 50+ och om konsumenterna inom detta segment uppskattar att de får reklamen direkt riktad till sig. Vi valde att utgå från en abduktiv ansats med kvalitativ forskningsmetod. Vi har valt att göra telefon- samt fokusgruppsintervjuer som ligger till grund för vår insamling av empiri. För att ta reda på information intervjuade vi marknadschefer eller personer med liknande ansvar för att få bilföretagens synvinkel på reklam till segmentet 50+. Därefter valde vi att ha fokusgruppsintervjuer, i Malmö och Stockholm, med kunder till samtliga utvalda bilföretag för att ta reda på om deras åsikter och tankar är i överensstämmelse med bilföretagens, eller inte.

Tidigare studier påvisar att dagens marknadsföring inte är lika effektiv som förr, och behöver därmed nyanseras. Marknadsförare är på ständig jakt efter nya effektiva sätt att förmedla sina budskap på. En av dessa nya fenomen är interaktiv reklam. Interaktiv reklam är ett innovativt verktyg, som ännu inte slagit rötter i medielandskapet och är därmed ett fenomen som bör undersökas djupsinnigare. Syftet med denna studie är att förstå och undersöka fenomenet interaktiv reklam.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehållsanalys av presidentvalfilmer från valet 2012. Syftet är att få en förståelse kring hur de två partierna använder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella väljare med hjälp av reklamfilmer. Med utgångspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam så analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som används i valfilmerna. Resultaten är liknande varandra och både Demokraterna och Republikanerna har valt att använda sig av negativ reklam där de smutskaster motståndaren och där de använder sig av pathos som den mest genomgående appellformen i filmerna. Generellt sett så skiljer sig inte de två olika partiernas sätt att kommunicera.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som är avsedd att användas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion är att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjälp av publicerat material som kan tänkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken är att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. Märkspråket HTML, CSS samt skriptspråken PHP och JavaScript har använts.

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker.

För ett litet företag med begränsade resurser kan det vara svårt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder då traditionell reklam är dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig själva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag på nätet kraftigt ökat och kunderna har här, då de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit på sig att sprida sina upplevelser och syner på varumärken och produkter vidare till andra för att på så sätt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) på sociala medier, bloggar och liknande.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushåll väljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR påverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgångspunkt. Metoden är kvalitativ, med insamling av primärdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushåll som tackar nej till reklam. Sekundärdata har hämtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

Friendvertising är en metod marknadsförare använder sig av för att få konsumenter att själva sprida reklam via sociala nätverk. För att konsumenter ska sprida ett företags budskap krävs att de motiveras till det. Den här studien har undersökt vad som motiverar Facebookanvändare att dela reklam på Facebook, med syfte att skapa förståelse för dessa motiv. Totalt genomfördes fyra gruppintervjuer, med respondenter från gruppen unga studerande. Resultatet visar att Facebookanvändare motiveras att dela för att kunna påverka sin omgivning, kommunicera med vänner och vara altruistiska, samt för att stärka sin identitet.