Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur den mobila marknadsföringen via SMS kan pÄverka köp och varumÀrkeslojaliteten hos konsumenterna, det vill sÀga Äterkommande köp samt om den leder till att lojaliteten till varumÀrket ökar pÄ grund av detta. Vid undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ och en kvantitativ studie. Vi skickade ut enkÀter till cirka 1500 personer via mail, dessa enkÀter innehöll nÄgra frÄgor som det fanns svarsalternativ pÄ medan de övriga av frÄgorna var öppna. FrÄgorna behandlade den mobila marknadsföringen via SMS dÀr de fick svara pÄ vad de tyckte om den, om det gjort nÄgot inköp efter att ha mottagit ett reklam-SMS och om de gjort Äterkommande inköp. De fick Àven svara pÄ om de mottagit nÄgot positivt eller negativt reklam- SMS och vad som gjorde att det var detta.

EDI Àr en förkortning för Electronic Data Interchange, vilket pÄ svenska kan översÀttas till elektronisk datautvÀxling. Med detta avses överföring av strukturerat data, genom överenskommen meddelandestandard, pÄ elektronisk vÀg frÄn en datamaskin till en annan. EDI anvÀnds frÀmst till att förenkla handeln mellan kunder och leverantörer. Av denna anledning sÄg Sandvik Coromant ett intresse i att undersöka vilka fördelar som kunde erhÄllas hos företaget vid ett införande av EDI mot företagets leverantörer. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om Sandvik Coromant bör införa EDI mot sina leverantörer.

Ungdomar födda pÄ 80-talet har visat sig ha en negativ instÀllning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vÀgar för att nÄ denna mÄlgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populÀra artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir grÀnserna för vad som Àr reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen pÄ det hÀr sÀttet pÄverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga mÀnniskor mellan 20-25 Är har för instÀllning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de pÄverkas av den. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har fokusgrupper anvÀnts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

UtgÄngspunkten i uppsatsen har varit det dÄliga betyg svenska TV-tittare i flertalet konsumentundersökningar tilldelat TV-reklamen; de har angett att de upplever den som negativ, irriterande och störande. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka den svenska TV-marknaden och pÄ det sÀtt branschens olika aktörer arbetar pÄ med just TV-reklam. Det framkom vÀldigt tidigt och tydligt att de arbetsverktyg och mÀtmetoder som anvÀnds för placera TV-reklam i olika kanaler och program Àr relativt godtyckliga och grova. Vi har med ovan nÀmna problematik som bakgrund valt att fördjupa oss i den eventuella nyttan av att med hjÀlp av noggrann placering bÀttre kunna anpassa TV-reklamen till mÄlgrupperna och deras intressen samt att undersöka hur detta kan pÄverka deras attityd till TV-reklamen. För att nÀrmare studera hur det gÄr till nÀr reklamplats bokas och köps i TV-mediet har vi valt att intervjua personer som jobbar pÄ mediebyrÄer, men Àven personer pÄ reklambyrÄer och marknadsundersökningsföretag.

Syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsÀtt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att fÄ en djupare förstÄelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper dÀr respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i Äldern 20-30 Är. Djup-intervjuerna kompletterades med enkÀter för att fÄ en bÀttre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

MÄlet med uppsatsen var att se hur man producerar fram en reklamkampanj, framför allt hur man gör det för första gÄngen samt hur retoriken kan bidra till ett lyckat koncept. Vilka förutsÀttningar krÀvs? Arbetar man pÄ ett annorlunda sÀtt? Vilka medel anvÀnder man för att fÄ en framgÄngsrik reklam? Detta har undersökts genom att intervjua personer som varit med och producerat den prisbelönta och vÀrldskÀnda reklamkampanjen frÄn IKEA  ?Drömkök Ät alla? ur ett retoriskt perspektiv. Resultatet visar pÄ en resa rÀtt i tiden  i hur man med ny teknik fÄr fram nÄgot helt unikt..

Uppsatsens syfte Àr att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av bÄde konst och reklam, och de grÀnsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fÀlt. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsÀttningar för hur förflyttningar mellan konstfÀltet och reklamfÀltet kan ske. Den teoretiska utgÄngspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrÄn Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har nÀrvaron av dessa parametrar undersökts i relation till nÄgra generella karaktÀristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sÀtt för att uppnÄ en rörlighet mellan fÀlten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som lÄngsiktigt befÀster dess rÀtt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fÀlten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i bÄda riktningarna; bilden befÀster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahÄller sedan sjÀlv verktygen för att ifrÄgasÀtta denna kategorisering..

Internet har de senaste Ären haft en stor ökning i antalet anvÀndare. ?NÀtet? anvÀndes till en början mest i den akademiska vÀrlden, men idag Àr anvÀndarskaran mycket bred. MÄnga svenska lantbrukare Àr InternetanvÀndare, vilket ger lantbrukskooperationens företag den bas, som krÀvs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjÀnster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affÀrspartners ha en nÀrmare, bÀttre och mer interaktiv kommunikation.

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvÀndande resulterade i minskat socialt umgÀnge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vÀnskapsrelationer. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes bland 91 elever som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet. EnkÀten innehöll frÄgor som behandlade vÀnskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation Àr en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgÄng till Internet och mobiltelefon.

I dagens konsumtion och mediesamhÀlle bombarderas den unga individen av reklam. Det Àr utifrÄn detta förstÄrligt att man konstruerar en mur dÀr man helt enkelt sÀger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som dÄ försöker komma över denna mur  och pÄ sÄ sÀtt nÄ konsumenten.Syftet med studien Àr att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angÄende ungdomar som mÄlgrupp och hur man utifrÄn det försöker nÄ denna mÄlgrupp. Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser Àr av vÀsentlig betydelse.

I den hÀr studien har jag undersökt hur förskollÀrare kan anvÀnda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens sprÄkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan sprÄk och musik. Jag har undersökt fem förskollÀrares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollÀrare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och sprÄk har mycket gemensamt, bÄda innehÄller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. FörskollÀrare anvÀnder musik, sÄng, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

Antalet bloggar vÀxer och lÀsarantalet för bloggar likasÄ, framför allt har en ökning mÀrkts hos unga kvinnor (Findahl, 2011). Att blogglÀsandet har ökat medför att lÀsaren sÀtter sig sjÀlv i en situation dÀr de kan utsÀttas för pÄverkan, bÄde i form av bloggtext samt reklam i form av annonser. FrÄgan Àr om det nya bloggfenomenet nu kommer att ta över som en ny marknadsföringskanal gentemot de traditionella annonsreklamerna. Kommer de personliga blogginlÀggen att pÄverka mer Àn traditionell reklam?Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka om unga kvinnor upplever att deras köpintentioner pÄverkas av bloggar.

Ansatsen; Deltagande design inom MDI föresprÄkar att anvÀndare Àr med under hela designprocessen, Àven under det tidigaste skedet, före det har skissats pÄ nÄgon prototyp över huvudtaget. Medverkan innebÀr dÄ att anvÀndarna fÄr klargöra sina behov, Äsikter och önskemÄl om en produkt. En speciell deltagarteknik har utvecklats för att göra detta möjligt och heter Contextual inquiry. I detta arbete har tekniken tillÀmpats pÄ hyresgÀster inom SkövdebostÀder och har gÀllt produkten elektronisk anslagstavla. Hypotesen har varit att instÀllningen till en produkt Àr mer positiv nÀr anvÀndare har deltagit i det tidigaste stadiet i designprocessen och skulle dÄ förklaras med hjÀlp av ett psykologiskt "fenomen" som kallas Hawthorne-effekten.

SammanfattningEfter att ha spenderat tid pÄ att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar pÄ sex och flertalet av dessa reklamer innehÄller kvinnliga modeller som i stor utstrÀckning objektifieras. De reklamer som vi tyckte tydligast bröt mönstret frÄn att objektifiera kvinnan enligt de traditionella normerna var de reklamer dÀr idrottstjejer representerade företag och produkter. Denna typ av reklamer har enligt oss ökat de senaste tio Ären och idag Àr det vanligt att se ett vÀlkÀnt ansikte pÄ en framgÄngsrik idrottstjej göra reklam för diverse produkter pÄ TV. Det vi fann intressant att undersöka var sÄledes att ta reda pÄ om idrottstjejernas genomslagkraft i reklam har ökat under de senaste tio Ären, vilken kvinnoroll de symboliserar i reklam samt om anvÀndandet av framgÄngsrika kvinnliga idrottare har pÄverkat den traditionella kvinnobilden i reklam. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och i sÄ fall hur svenska idrottskvinnors framgÄngar och anvÀndandet av dem i reklam har pÄverkat den traditionella kvinnobilden i reklam.