VÄrt mÄl med uppsatsen Àr undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare mÄlgruppen 60+ samtidigt som man behÄller och tillfredstÀller yngre mÄlgrupper. Vi valde att anvÀnda oss av tvÄ olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer i kommunikativt ledande befattningar pÄ reklambyrÄer fÄ reda pÄ deras uppfattningar angÄende kommunikation mot mÄlgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med tvÄ olika fokusgrupper, uppdelade i Älderssegmenten, 20-35Är och 36-50Är. Detta för att undersöka hur byrÄernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot Àldre.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Studien undersöker reklamfilmer som anvÀnder sig av andra varumÀrken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som anvÀnds i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tÀnkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar anvÀndningen av de olika strategierna som anvÀnds i reklamfilmerna, samt pÄ vilket sÀtt reklamfilmerna Àr utformade. Studien visar pÄ att företag gynnas av de jÀmförande marknadsföringsstrategier de anvÀnder sig av. Det framkommer ocksÄ i studien att nÀr jÀmförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmÀrksamhet riktad till just den och de företag som Àr inkluderade i den.

Är TV-reklamen anpassade till programmens mĂ„lgrupp som sĂ€nds under bĂ€sta sĂ€ndningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen nĂ€r de sĂ€nder reklam?Det Ă€r just denna frĂ„gestĂ€llning som ligger till grund för denna uppsats.UtgĂ„ngspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren fĂ„r sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sĂ€tts in oberoende av vilket kön, Ă„lder, intressen som tittaren har.VĂ„rt primĂ€ra syfte Ă€r att se om reklamen Ă€r anpassad till programmens mĂ„lgrupp.Det sekundĂ€ra syftet Ă€r att vi vill kunna sĂ€rskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna pĂ„ reklamen som sĂ€nds och i vilken mĂ€ngd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sĂ€ndningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag nĂ€r bĂ€sta sĂ€ndningstid var (Kl 19-22).NĂ„got som samtliga kanaler efterstrĂ€var Ă€r att reklamen nĂ„r rĂ€tt mĂ„lgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid Ă€r fallet hos vĂ„ra tre kanaler som vi undersökt.För att fĂ„ bĂ€sta effektivitet av reklamfilmerna sĂ„ strĂ€var kanalerna med att fĂ„ högatittarsiffror bland Ă„ldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 Ă„r. Vad kanalerna inte vill Ă€ratt ha höga siffror bland de Ă€ldre mĂ„lgrupperna 60+ eftersom den publiken inte Ă€r lika antrĂ€ffbar och Ă€r lojala i större utstrĂ€ckning mot de varumĂ€rkena de vuxit upp med eller anvĂ€nt under en lĂ€ngre tid.I vĂ„r slutsats ser vi att reklamen inte Ă€r mĂ„lgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program Ă€r riktat mot kvinnor sĂ„ visas det Ă€venreklamfilmer riktade mot mĂ€n, men Ă€ven en del reklamfilmer som Ă€r riktade till bĂ„da könen..

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.

This thesis deals with young peopleÂŽs attitudes towards advertising on Facebook, which type they prefer and how it should be presented. The purpose of the essay is to offer advertisers a better knowledge concerning the Facebook users advertising preferences. This knowledge can be used to produce advertising with a higher chance of acceptance among Facebook users. The results have been collected by a quantitative survey and they are presented in statistic form. One of the main results was that young people wanted a more individual adapted type of advertising.

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur mÀn och maskulinitet framstÀlls i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. FrÄgestÀllningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur mÀnnen framstÀlls i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och Àven vilka likheter och skillnader som kan pÄvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag pÄ bÄde traditionell TV och webb-TV för att pÄ sÄ sÀtt pÄvisa en skillnad mellan dessa, dÄ reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell mÄlgrupp. Urvalet har ocksÄ bestÄtt i att urskilja olika mediegenerationer dÀr dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS.

Ett varumÀrkes betydelse Àr idag viktigt för att förstÀrka företagsidentiteten och imagen pÄ marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel gÄr att lÀsa: ?Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klÀdkedjorna att bli Ànnu vassare pÄ att förklara vad varumÀrkena stÄr för.?KlÀdföretagen satsar stora pengar pÄ att förmedla och stÀrka sitt varumÀrke till konsumenter. TV Àr det internationellt dominerade mediet och klÀdkedjors TV-reklam skall vÀcka ett tillrÀckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken.

SyfteSyftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskÀllor i kostfrÄgor. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Vilka Àr ungdomars huvudsakliga kunskapskÀlla nÀr det gÀller kostfrÄgor? Har ungdomar ett kritiskt förhÄllningssÀtt till massmedias och reklamens kostbudskap?Finns det nÄgra skillnader mellan könen hur de anser sig pÄverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?MetodI denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. EnkÀter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 mÀn och 100 kvinnor, som gÄr tredje Äret pÄ gymnasiet och intervjuer utfördes pÄ sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora stÀder i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge.

Hur hanterar datorvana personer smÄ mÀngder elektronisk information? Vad hÀnder nÀr dessa mÀnniskor vill Ät information som finns sparad pÄ nÄgot annat stÀlle Àn dÀr den ursprungligen skrevs? Ett problemomrÄde Àr bokmÀrkeshantering i webblÀsare och ett annat Àr elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka behov som finns kring webbaserad informationshantering. DÀrefter analyserades dessa behov och genom itereringar togs en behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptsprÄket PHP som grund.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrÄn teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam Àr att avsÀndaren mÄste övertyga betraktaren om att ÄsidosÀtta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska fÄ en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgÄngspunkter. HÀr hÀvdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster Àr intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhÄller författaren att reklambilderna byggs upp pÄ ett liknande sÀtt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap frÄn andra typer av alkohol..

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

Vi undersökte hur arbetet för anstÀllda inom myndigheter pÄverkas av den pÄgÄende utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att utrÀtta Àrenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de myndighetsanstÀlldas arbete pÄverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ÀndamÄl valde vi att utföra intervjuer med anstÀllda vid tvÄ svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjÀnster hos e-myndigheter.

Vi har förstÄtt under Ären att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och Àven att sociala medier Àr i stÀndig förÀndring. PÄ ett eller annat sÀtt handlar det om att marknadsföra sig sjÀlv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebÀr inte för den sakens skull att det alltid Àr bra reklam. Företag mÄste ha uppsatta mÄl och strategier för att kunna nÄ det som de söker, vare sig det handlar om mÄlgrupp, nya kunder eller att sÀlja en produkt..