Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjÀnster i Sverige. Fokus ligger pÄ de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. LitteraturgenomgÄngen presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjÀnster. Den gÄr igenom: reklamens mÄl, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som fÄr en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgÄ. Uppsatsen vill besvara frÄgorna: Hur mycket lÀgger de fyra storbankerna pÄ reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar Ät? Hur har respektive bolag utvecklats över Ären totalt sett? Vem tar andelar? Med hjÀlp av siffror pÄ reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frÄgor.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten anvÀnds sÄ ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger pÄ och vilka frÄn naturen tillskrivna egenskaper som efterstrÀvas. För att svara pÄ detta anvÀnder jag en retorisk bildanalys av reklambilder frÄn ett hÀlsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska vÀrden. UtifrÄn detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga anvÀnds för en lÄng rad syften, frÄn att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att Àven om det som sÀgs i bilderna skiljer sig mycket Ät, reproducerarde alla en antropocentrisk vÀrdegrund som sÀtter mÀnniskan i centrum..

MÄlet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur svÀngningar inom kommunikation och formsprÄk artat sig inom svensk TV-reklam frÄn 1990-talet, dÄ de kommersiella TV-sÀndningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag Àven tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestÄtt av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktÀristiska bestÄndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. NÀr jag hittat den röda trÄd som inbegriper de dominerande karaktÀrsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat sjÀlva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktÀrspunkterna har sedan applicerats pÄ ett fiktivt schablonvarumÀrke, i detta fall ett flaskvatten vars varumÀrke jag valt att döpa till "100" eftersom innehÄllet Àr just 100% vatten. Varje Ärtionde jag valt att behandla, frÄn 1990-tal till 2010-tal, har fÄtt en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktÀrspunkter.Förhoppningen Àr att hitta cykliska tendenser frÄn 1990-2010-tal och dÀrigenom förutspÄ hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsÀtter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istÀllet tvÀrvÀnder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

Syftet i uppsatsen har varit att visa att reklam pÄ lokal nivÄ Àr ett anvÀndbart verktyg för att spÄra mÀnniskors mentalitet i vardagen. Metoden har varit kvalitativ. Som kÀllor till uppsatsen har ett urval av tidningen NorrlÀndska Socialdemokratens annonssidor under Ären 1960-1970 anvÀnds. Resultatet visar att annonser i lokal dagspress kan anvÀndas som metod för att fÄnga tidsandan och mÀnniskors mentalitet med hjÀlp av hermeneutisk tolkning.

Studien undersöker reklamfilmer som anvÀnder sig av andra varumÀrken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som anvÀnds i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tÀnkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar anvÀndningen av de olika strategierna som anvÀnds i reklamfilmerna, samt pÄ vilket sÀtt reklamfilmerna Àr utformade. Studien visar pÄ att företag gynnas av de jÀmförande marknadsföringsstrategier de anvÀnder sig av. Det framkommer ocksÄ i studien att nÀr jÀmförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmÀrksamhet riktad till just den och de företag som Àr inkluderade i den.

Vi hade som avsikt att med denna uppsats undersöka vilka effekter berĂ€ttande tv-reklam har pĂ„ konsumenter. Mer specifikt var syftet att studera vad konsumenter kommer ihĂ„g av tv-reklam som Ă€r uppbyggd av storytelling, men Ă€ven hur de beter sig dĂ„ reklamerna visas och vad som gör berĂ€ttande tv-reklam intressant. Studien utgick ifrĂ„n fyra företag som anvĂ€nder sig av berĂ€ttande tv-reklam, dessa företag agerar pĂ„ den svenska marknaden och Ă€r: ICA, Din El, Norrlands Guld samt Telia.Undersökningen var av kvantitativ art, med en enkĂ€t som underlag för insamlingen av empiri. Även teorier har granskats och sammanstĂ€llts för att bygga en stadig grund och har fungerat som utgĂ„ngspunkt inför analys och slutsatser. I studiens resultat fann vi att det Ă€r viktigt att varumĂ€rket har en tydlig koppling till tv-reklamen.

Denna uppsats handlar om hur sÀkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av Riksskatteverkets mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering. MÄlet med uppsatsen Àr att undersöka om innehavare av mjukvarubaserade certifikat för elektronisk signering Àr medvetna om de sÀkerhetsrisker som föreligger och hur de skyddar sina certifikat och nycklar frÄn obehörig Ätkomst. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts hos sex företag som anvÀnder sig av Riksskatteverkets certifikat för elektronisk signering vid skattedeklaration. Vi redogör för vad sÀkerhetsmedvetenhet innebÀr, vilka sÀkerhetsÄtgÀrder som enligt teorin bör vidtas för att skydda en Internetansluten arbetsplats och vilka sÀkerhetsrekommendationer som ges av certifikatutgivaren. En jÀmförelse görs sedan med vilka ÄtgÀrder certifikatinnehavarna faktiskt vidtagit.

Denna uppsats Àr en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrÄn feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och Ätföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskrÀnker pÄ kvinnors reella frihet att definiera sig sjÀlva som individer och att vara fria frÄn könsdiskriminering, en inskrÀnkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning pÄ individen. Den feministiska kritiken framför mer anvÀndbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrÄn en mer enhetlig syn pÄ frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition pÄvisat att inskrÀnkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten Àr till för, dess innebörd och utformning kan sÄledes inte faststÀllas en gÄng för alla utan Àr en process som sker genom kontinuerliga avvÀgningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva pÄ en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen fÄr svenska TV-kanaler idag sÀnda tolv minuter reklam per timme, samma regler som gÀller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sÀnder frÄn Storbritannien. Studien utgÄr fra?n en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden dÀr det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam fo?r kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sÀndningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mÀngden reklam innebÀra ett försÀmrat genomslag och ökade kostnader för att nÄ ut med sitt budskap till samma mÀngd mottagare som för nÄgra Är sedan.

Bakgrund: TV-reklam Àr nÄgot som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det Àr ett vanligt samtalsÀmne. Diskussioner kan fokusera pÄ den roliga reklamfilmen som du kan se pÄ TV just nu eller hur irriterande det Àr nÀr en spÀnnande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan sÀga Àr att de flesta mÀnniskorna har en uppfattning om TV-reklam och en del mÀnniskor tycker att reklam Àr nÄgot positivt och en del mÀnniskor ser det som nÄgot negativt. TV Àr en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebÀr ett problemför företag som vÀljer denna reklamkanal dÄ de tilltÀnkta mottagarna vÀljer att byta kanal vid reklampauserna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur köpare av reklam- och formgivningstjÀnster vÀljer leverantör, och hur de samarbetar med den valda leverantören. I rapporten sammanstÀlls kvalitativa intervjuer med tolv personer, frÄn olika organisationer och med olika erfarenhet, vilkas arbetsuppgifter innehÄller köp av reklam- eller formgivningstjÀnster. De intervjuas angÄende vilka faktorer som Àr viktiga vid val av leverantör, hur processen och arbetsfördelningen ser ut och vilka fallgropar som finns i arbetet. De intervjuade reklamköparna lÀgger stor vikt vid samarbetsförmÄga och personkemi vid val av reklambyrÄ eller formgivare. Ofta tas den första kontakten efter att leverantören blivit rekommenderad av nÄgon i köparens kontaktnÀt. De fallgropar i arbetet som köparna tar upp kan ofta hÀrledas till arbetsfördelningen i processen.

Är TV-reklam populĂ€rkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam pĂ„ ett eller annat vis och dĂ€rför borde den ocksĂ„ ha blivit en produkt av vĂ„r kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vĂ„r kultur förs samman rent intertextuellt. Det Ă€r vad denna uppsats behandlar. Jag utgĂ„r ifrĂ„n begreppet populĂ€rkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltsĂ„ reklam dĂ€r en berĂ€ttelse för fram handlingen, förhĂ„ller sig till detta begrepp.

Studien uppmĂ€rksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt dĂ„ tillvĂ€xt rĂ„der pĂ„ den elektroniska marknaden, vĂ€ljer att lĂ€gga ner den elektroniska försĂ€ljningskanalen, för att istĂ€llet satsa pĂ„ den fysiska försĂ€ljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat pĂ„ att företag bör vara verksamma genom kombinerade försĂ€ljningskanaler, fysisk försĂ€ljning och elektronisk handel, för att nĂ„ framgĂ„ng. DĂ€rmed har de inte haft fokus pĂ„ att företag slutar driva kombinerade försĂ€ljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjĂ€lp av en intervju och sekundĂ€rdata, pĂ„visas att forskare hittills inte beaktat vĂ€sentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgĂ„ngsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försĂ€ljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel pĂ„visas.

Att fler och fler barn blir överviktiga Ă€r idag ett hĂ€lsoproblem och om inget görs för att bryta trenden kommer problemet kvarstĂ„ och kanske öka i framtiden. Detta kan leda till mĂ„nga olika problem bĂ„de psykiska och fysiska hos de drabbade. Övervikt och fetma kan bero pĂ„ en mĂ€ngd olika faktorer och det Ă€r svĂ„rt att urskilja en enskild faktor. Samtidigt som antalet överviktiga barn ökar sĂ„ ökar ocksĂ„ mediekonsumtionen hos barn. Ett barn i Sverige ser i genomsnitt pĂ„ TV tvĂ„ timmar om dagen.

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare mÄlgruppen 60+ samtidigt som man behÄller och tillfredstÀller yngre mÄlgrupper. Vi valde att anvÀnda oss av tvÄ olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer i kommunikativt ledande befattningar pÄ reklambyrÄer fÄ reda pÄ deras uppfattningar angÄende kommunikation mot mÄlgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med tvÄ olika fokusgrupper, uppdelade i Älderssegmenten, 20-35Är och 36-50Är. Detta för att undersöka hur byrÄernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot Àldre.