Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve.One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification.

Bakgrund Det finns ännu inga etablerade officiella gränsvärden för övervikt och fetma som är baserade på proportionen fettmassa (FM%) utan de gränsvärden som finns är utgår body mass index (BMI) eller midjemått.Syfte Att utveckla modeller för att prediktera FM, procentuellt och i kg, utifrån antropometriska mått hos unga och medelålders (20-49 år) svenska män. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka värden för FM% som motsvarar 25 kg/m2 och 30 kg/m2 i BMI och samt för 94 cm och 102 cm i midjemått.Metod Männen har rekryterats med hjälp av en mödravårdscentral, kvinnohälsan, i Linköping i samband med ett projekt om utveckling av barnfetma. Totalt 136 män undersöktes med Bod Pod, en maskin som mäter kroppssammansättning med hög validitet. Vidare mättes antropometriska mått såsom vikt, längd och midjemått vid mättillfället.Resultat Regressionsmodellerna med midjemått och BMI (r=0,94) samt midjemått (r=0,94) var de som var signifikant högst korrelerade till FM (kg). De regressionsmodellerna som förklarade mest av variansen i FM% var de med 1) M/L (midja/längd), midjemått och BMI 2) M/L och 3) midjemått som oberoende variabler (r=0,86-0,88).

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Ett grundläggande mänskligt behov är upplevelsen av trygghet och trots risker önskar många äldre personer fortsätta att leva i sina egna hem även när deras hälsa är hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland äldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistånd. En kvalitativ ansats användes med avsikt att få fördjupad förståelse för detta mänskliga fenomen. Sju äldre personer intervjuades från två städer i norra Sverige och de ombads att berätta om sin vardag och situationer där de känt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehållsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjälp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Enligt statistik från skolinspektionen har antalet anmälningar om kränkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste åren. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan upprättad med syftet att motverka just kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie är att se graden av likabehandlingsplanens påverkan på en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det är en kvalitativ studie där tre gruppintervjuer med två personal från den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn på likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vår studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en likabehandlingsplan ska finnas upprättad på varje skola kan personalen till en viss del känna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelseroch deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningensatmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan blipåverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternasuppfattningar om värdigheten.Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och enkvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatetsammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientensdelaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att varamed andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patientersupplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivtoch negativt.Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där denmoraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personligaidentitetens värdighet berörs.Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

The purpose of this thesis is to create a deeper and also a better understanding about how each of the professional secrecy and obligation to report are perceived from auditors and further investigate how the potential conflicts based on independence and ?can be suspect? are handled by the auditors. The purpose has been achieved through interviews with four different accounting firms.The interviews were conducted with Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC and KPMG to answer the research questions. Subsequently, a hermeneutic approach was used to since the interpretation of the interviews was considered as important to obtain knowledge of the respondent?s perception about the topic.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra tre av Sveriges största bankers kontinentfonder under perioden 2008-2010, som innefattar både en nedgång och uppgång i börsen.Metod: Studien baseras på kvantitativ data från den oberoende utgivare av fondinformation Morningstar, där all information om de berörda fonderna finns. Kompletterande data kommer hämtas in från bankerna. Urvalet kommer bestå av tre fonder från Asien, tre från Europa och tre från Nordamerika. Bankerna som fonderna kommer ifrån är Handelsbanken, Nordea och SEB.Resultat och slutsats: De fonder som gick bäst under uppgångsfasen 2009-2010 var helt klart Asienfonderna som gick i snitt upp cirka 65%. Under nedgångsfasen 2008 däremot så hade Asienfonderna gått ner mest och de fonderna som klarade sig bäst var Nordamerikafonderna.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Syfte:Huvudsyftet med vår uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler påverkar skuldsättningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag från 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjälp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare använde vi oss av respektive företags årsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i två olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsättningsgraden kunde säkerställas statistiskt.