Purpose/ Aim: The purpose is to study how receivers create meaning from celebrities in commercials. The purpose is also to find out if individuals identify with celebrities and if this is depending on a person?s age.Material/ Method: Qualitative research method based upon focus group interviews with three different age groups and on litterature.Main results: The study shows that recievers create meaning from and identify themselves with celebrities in different ways depending upon wich age group they are a part of. Individuals who are between the ages of 15 to 18 are inclined to be inspired in clothing and food choices. 25 to 30-yearolds are sometimes inspired by celebrities? clothes but when it comes to the forming of their identity they look to their peers.

Uppsatsens huvudproblem: Genom att studera klassiska modeller och teorier för hur man på bästa sätt marknadsför en produkt eller ett varumärke, skapas en uppfattning om att det är tydlighet som bör prioriteras. Under senare år har emellertid raka motsatsen till detta uppvisats på reklammarknaden. Istället för tydlig och informativ reklam, använder man sig av irrationell, osammanhängande och i många fall obegriplig reklam för att nå ut till sin tilltänkta målgrupp. Samtidigt kommer indikationer på att denna typ av reklam inte alls är den som i detta fall ungdomar vill se i dagens media. Om detta fenomen är ett medvetet förfarande eller om reklammakare helt enkelt inte lyssnat tillräckligt på vilken typ av reklam som ungdomar föredrar, ämnar vi att undersöka i denna uppsats.

SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par år tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det är ännu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken säger ja till den här utvecklingen men frågan och problemet är om konsumenten är redo. Utredningens syfte är att sammanställa vägledande direktiv för sändaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas så att även mottagarens intressen ska gynnas.Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda på deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin består även av en intervju med en marknadschef på ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjänsteutbud samt en medieanalytiker från SvD.

Framgångsfaktorer för svenska tillverkningsföretag att lyckas i Ryssland..

Reklam används av många företag för att kommunicera specifika meddelanden till konsumenter. I dagens samhälle finns ett överflöd av information och meddelanden som vill fånga konsumentens uppmärksamhet. Detta leder till att planeringen av ett företags reklam blivit mer komplex. För att kunna konkurrera och fånga konsumentens uppmärksamhet på marknaden krävs en bra och utvecklad reklamstrategi. Två viktiga delar i reklamstrategin är att identifiera målen som ska uppnås med hjälp av reklamen och att välja ut specifika målgrupper till vilken en reklamkampanj skall rikta sig.

Då TV-reklam idag är ett frekvent inslag i de kommersiella TV-kanalerna ville vi ta reda på vilken typ av reklamfilm som uppfattades som mest lämpad vid varumärkesbyggande. För att ta reda på detta valde vi att genomföra kvalitativa djupintervjuer med sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldrarna 18 - 65 år. Vi valde att avgränsa oss till de tre genrerna humorreklam, känsloreklam och kändisreklam, och valde ut två reklamfilmer inom varje genre som vi ansåg representativa för respektive genre. Vi valde att använda oss av semiotik och brand equity som teoretisk ansats då vi ansåg att de passade väl in i vår studie.Under intervjuerna visade vi reklamfilmerna för intervjupersonerna och ställde därefter frågor utifrån två förutbestämda frågeområden; varumärke och reklamfilmsgenre. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att humor var den genre som var mest lämpad vid varumärkesbyggande, men när det gällde personligt tyckande visade det sig att humor och känsloreklam var lika mycket uppskattade.

CraftEd är ett webbredigeringsverktyg som skapats som studentprojekt vid Luleå tekniska universitet hösten 2004 och våren 2005. Vid utvecklingen av programmet gjordes ingen grundlig användarutvärdering. I detta examensarbete genomförs och redovisas en grundlig användarutvärdering av programmet CraftEd. Utvärderingen visar på att användare behöver någon sorts hjälpfunktion i denna typ av program. Även ett system som kräver mindre html-kunnande är att föredra.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet.

I?ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; McDonald?s, Coca-Cola and HP due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that?s being analyzed is not of commercial type instead it?s characterized as an informative campaign that the ideal organization Amnesty is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that?s going on within the subject.

Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillämpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta.

The work with this paper began with a belief that the permission aspect plays acrucial part when it comes to consumers perceptions of marketing through E-mailand SMS - especially when it comes to advertising that is received through a devicethat the consumer has a strong personal relationship with. The questions to beinvestigated was: "How do users of computers and mobile phones feel aboutadvertisement received through E-mail and SMS?" and "In what way does the usersrelationship to the computer or mobile phone affect how they feel about theadvertisement?". The study was based on a questionnaire as well as an analysis of theresponses in combination with previous research on the subject.The results showed that the majority of the respondents from this papers surveywere found to have a negative attitude toward advertisement through both E-mail andSMS. However, the respondents turned out to have a slightly higher tolerance foradvertisement through E-mail than towards advertisement through SMS.

Vi har funnit att fyra faktorer tillsammans kan bidra till ett ökad CTR. Dessa är: design/utformning, målgruppsanpassning, involvement och varumärkeskännedom.

Varje dag överöser företag oss människor med budskap genom reklam ochannonser. Nya kanaler såsom bloggar, ett ökat utbud av TV-kanaler ochökningen av antalet svenska och utländska tidningar har bidragit till att flerreklambudskap trängs på marknaden. Vi människor har därför tvingats läraoss att stänga av och ignorera reklam. Därför uppfattar vi inte ens en bråkdelav alla de budskap som cirkulerar runt omkring oss. För företag gäller detdärför att hitta nya sätt att komma igenom kaoset och nå fram sina kunder.Istället för att använda sig av konventionella marknadsföringsmetoder somannonsering och TV-reklam, har företag börjat försöka få människor attprata om produkten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fokus på att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgränsat oss till såväl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av experiment och fokusgrupper som består av kvinnliga respondenter i åldersgrupperna 17-35.