I detta arbete har den faktiska och simulerade energianvändningen på Spira förskola i Luleå undersökts. Den faktiska specifika normalårskorrigerade energianvändningen fastställdes till 121,4 kWh/kvm år. Vid projektering av förskolan uppskattades den specifika energianvändningen med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-Energy till 78,5 kWh/m2 år. Därmed översteg den verkliga användningen den simulerade med 54,6 %.En parameterstudie av indata till simuleringsprogramet har också genomförts med avsikt att fastställa den totala förändringen i energianvändning då indata ändras. Följande parametrar har studerats;?Drifttid hos ventilationssystemet?Horisontvinkel?Inomhustemperatur?Klimatzonen?Kvot mellan till- och frånluft?Luftomsättning för ventilationssystemet?Solreflektion från omgivande mark?Temperaturverkningsgrad?Vindhastighet?Vridning av byggnadenNyckeltal som kan användas för att snabbt uppskatta påverkan på den totala energianvändningen har också sammanställts för majoriteten av de studerade parametrarna.

För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats.

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika Nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i små och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien är Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansågs bristfällig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förädlas genom studiens gång ska bidra med att Fortnox får ett bättre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyråer och slutanvändare kan utvinna en bättre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sådan här systemutveckling förutspås också få ett par effekter hos små och medelstora företag vilka studien även ska kartlägga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, användarvänlighet, enkelhet, överskådlighet, vitalitet, grafisk och designmässig attraktivitet samt interaktion för att få genomslagskraft.

För att företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga i dagens turbulenta samhälle krävs att de utvecklar både sina produkter och deras organisation.Något som har fått större och större fokus på senare år är att fokusera på att kvalitetssäkra både processer och produkter för att minska kostnader.Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar tillförlitligheten av processen för avvikelsehantering inom producerande företag.Projektet genomfördes på BAE Systems Hägglunds, ett företag med stor kundanpassning, för att förbättra kvaliteten på deras process för avvikelsehantering i monteringen.I ett första skede i projektet kartlades hur BAE arbetar i dagsläget.Detta gjordes med hjälp av att intervjua personer som dagligen använder processen samt en workshop för att ta fram en processkarta.Genom att studera befintlig litteratur inom området skapades bättre kunskap om vilka faktorer som är viktiga vid kvalitetsarbete och avvikelsehantering.I analysen jämfördes litteraturen med hur företag arbetar för att identifiera förbättringsområden.Rekommendationerna som delgavs företag rör främst att införa gemensamma rutiner över hela företaget för hur avvikelser registreras i deras affärssystem.En sådan rutin var att införa ett klassificeringssystem för alla avdelningar istället för de tre klassificeringssystemen som finns i dagsläget.En annan var att standardisera vilka informationsfält som skulle fyllas i för att kvaliteten på avvikelserna skulle bli tillförlitlig. Det togs även fram tre Nyckeltal för att mäta processen i framtiden för att se om den förbättrats. Långsiktiga rekommendationer blev att se över ansvarsfördelningen för respektive avdelning.Detta för att eventuellt kunna avskaffa roller som är överflödiga och att ge personalen mer ansvar för ärenden de registrerar.

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. Västfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the Västra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage Västfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for Västfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.

Majoriteten av världens länder undertecknade år 1992 Kyotoprotokollet där de enades om att kraftigt minska utsläppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd beslutade att införa ett handelssystem med utsläppsrätter inom EU-området som 2005 inleddes med en treårig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utsläppsrätter, då det inte fanns någon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter påtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns några specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina årsredovisningar för år 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.

Siemens Building Technologies (SBT) tillhandahåller och underhåller byggnadsautomationslösningar. För att serva deras underhållsorganisation har de 51 stycken servicelager runt om i landet. På dessa lager lagerhålls artiklar som behövs för att uppfylla deras serviceavtal gentemot kund. Företaget anser att det finns för mycket kapital bundet i dessa lager och att deras omsättningshastigheter är för låga. Examensarbetets syfte är att utvärdera SBT:s lagerstruktur och utarbeta ett arbetssätt som företaget kan använda vid bestämning av sortiment och lagernivåer för att sänka deras totala lagerkostnad.

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken är ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 årston liner där ca 30% är vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anställda och ligger vid Piteälvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mängden närsalter när inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning på mängden närsalter är att man vill minimera kemikalieförbrukning och utsläpp av närsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgänglighet.

With new energy directives in place, the Swedish Social Service (SSS) stands beforethe challenge how to reduce the energy demand in its locales. It is a complex matter,as the locales are rented from various property owners and it becomes a question ofhow to reduce the operational electricity and influence the property owners to workmore with energy efficiency. This thesis takes a balanced research approach in threeparts. Firstly a qualitative part in form of interviews with personnel at the SSS and itsproperty owners, secondly a quantitative part of descriptive nature in form of energystatistics and thirdly a literature review of Energy Management (EM) Supply ChainManagement(SCM), Green Supply Chain Management(GSCM) and EnviromentalPerformance Indicators (EPI). This in order to be able to give normativerecommendations of how the SSS should act to reduce its energy consumption in itslocales and provide new insights on how EM, SCM, GSCM and EPI can be applied ineffect.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Projektverksamhet är en varierande organisationsform som används inom privat, statlig så väl som social verksamhet. Effektivitet är ett begrepp som syftar till något prestationshöjande och som ett förhållande mellan insatserna i en verksamhet och dess slutliga resultat. Inom bygg och anläggningsindustrin har det varit svårt att identifiera vad effektivitet inom projektverksamhet är samt hur man kan utvärdera ett anläggningsprojekt. Denna studie syftar till att undersöka vad effektivitet i anläggningsprojekt innebär samt att hitta ett mått för den processuella inre effektiviteten i projekt inom Gruv och anläggningsindustrin. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie på ett av Sveriges största exportföretag och en världsledande exportör av förädlade järnmalmsprodukter, LKAB.