VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Det rÄder bostadsbrist i VÀxjö men det byggs trots detta vÀldigt fÄ nya hyreslÀgenheter. Ett sÀtt att möjliggöra byggandet av fler hyresrÀtter Àr att finna besparande lösningar under produktionsskedet som pÄ sÄ sÀtt kan fÄ ner byggkostnaderna och öka intresset hos bostadsbolagen att bygga nytt.Denna rapport fokuserar pÄ de kostnader som rör materialhanteringen pÄ produktionsplatser med hög upprepandegrad. Syftet Àr att belysa var onödiga kostnader uppstÄr och försöka finna lösningar pÄ hur dessa kan undvikas.Nyckelord: Materialhantering, materiallogistik, hög upprepandegrad, hanteringskostnader, intervju, tidstudie, förÀndringsförslag..

Syftet med denna studie Àr att fÄ ytterligare kunskap och förstÄelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien utgÄr frÄn att fÄ förstÄelse för varför det Àr viktigt att bedriva verksamhet utomhus men ocksÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att fÄ en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik Àr ett undervisningssÀtt som anvÀnts i skolan i mÄnga Är, inte minst förr i tiden dÄ det ocksÄ anses ha varit nÄgot lÀttare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen dÄ hade en mer vana att vistas ute pÄ fritiden.

Studien tar utgÄngspunkt i det vidgade textbegreppet och undersöker vilka texttyper lÀrare i grundskolans Är 1-3 anvÀnder sig av i sin undervisning. Undersökningen beskriver Àven varför lÀrarna vÀljer att anvÀnda dessa texttyper.I studien ges en bild av hur diskussionen kring det vidgade textbegreppet ser ut, hur det vidgade textbegreppet beskrivs i skolans styrdokument samt den forskning som finns i Àmnet.Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ enkÀt som ligger till grund för en kvalitativ intervjustudie. 25 verksamma lÀrare har svarat pÄ enkÀten varav tre har intervjuats.Resultatet visar att lÀrarna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av samma texttyper och att skönlitteratur och handskrift dominerar undervisningen Àven om andra texttyper ocksÄ förekommer. Det som i stor utstrÀckning pÄverkar lÀrarnas textval Àr tradition samt egna intressen och kunskaper.I diskussionen jÀmförs resultatet av undersökningen med den tidigare forskningen och det vidgade textbegreppet problematiseras..

???This research traces the trajectory of those methods of teaching grammar that five different teachers in Swedish from Stockholm municipality use in their practice. ?Their both constructive and negative attitudes towards grammar were in fokus when looking after the connection between their own experience of learning/teaching native language grammar and the methods that they are actually using in their own classes. I was trying to gain knowledge and achieve the purpose of this research by means of a qualitativ method.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Studiens syfte Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare Ärs samhÀllsorienterande Àmnen har kring begreppetÀmnesintegration, samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning Àmnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning Àr semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn pÄ begreppet Àmnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta stÀlldes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten Àmnesintegration, samt de lÀroplaner ochkursplaner för samhÀllsorienterade Àmnena dÀr Àmnesintegration finns som ett begrepp.Det framgÄr i litteraturen att Àmnesintegrationen Àr grundlÀggande för elevernasförstÄelse och stÄr inte i motpol till Àmnesbunden undervisning. Pedagogerna Àr positivtinstÀllda till att arbeta Àmnesintegrerat och gör det gÀrna; men Àr Àmnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar pÄ ett begrepp med ett flertal definitioner, dÀr det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, nÀr och i vilken omfattning det passar att arbeta pÄ detta sÀtt..

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur fem lÀrare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare Äldrar. Vi undersöker ocksÄ hur lÀrarna anvÀnder skolans nÀrmiljö till det. Vi hoppas att fÄ fler och nya idéer kring hur lÀrare kan anvÀnda sig av omvÀrlden och erfarenheter i matematikundervisningen. VÄrt slutgiltiga mÄl med undersökningen Àr att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vÄr egen undervisning som lÀrare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lÀrare i skolans lÀgre Äldrar.

Denna studie har genomförts för att ta reda pÄ vad som har pÄverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta intervjuer med studenter som lÀser vid olika tekniska utbildningar pÄ Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans Ärskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har Àven fÄtt beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten stÀlls mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga Ären pÄ grundskolan, lÀrarens roll och förÀldrarnas utbildning och yrke. De Ätta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förÀlder med en universitetsutbildning pÄ tre Är.

The aim of this study is to examine how two Kenyan school's approaches gender roles, by what the curriculum says and by how the teachers way of teaching are effecting the creation of gender roles. The aim is further to find out what the Kenyan school settings are, according to gender and equality, and how these are implemented in practice. This was examined through interviews at two local schools in Kenya, with five practicing teachers from grade one through grade six. This work compares the respondents' answers to the research that is related to the topic. Because of lack in the research about Kenya, the research has been based on mostly Swedish investigations.

Svensk motivationsforskning bedrivs nÀstintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lÀrares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagslÀget vara en bristvara. För att belysa denna frÄga djupintervjuades fyra lÀrare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lÀrares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förvÀntningar, fokus pÄ bemÀstrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur vanligt förekommande vÀvning i vÀvstol Àr i grundskolans textilundervisning, Àven att undersöka elevers uppfattningar om vÀvning och hur de agerade nÀr de vÀver i vÀvstol. Det empiriska underlaget utgÄr frÄn 30 postenkÀter besvarade av textillÀrare frÄn hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i tvÄ slöjdgrupper pÄ en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillÀrarna har tillgÄng till vÀvstol i sin undervisning och drygt hÀlften av textillÀrarna tycker att det Àr mycket eller ganska viktigt med vÀvkunskaper, vilket fÄr mig att tro att de som har svarat pÄ enkÀten Àr intresserade av vÀvning, vÀvstolens anvÀndande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att vÀva men ocksÄ lÄngtrÄkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgÄng till en vÀvstol i en textilsal för de elever som vill vÀva ska ha möjlighet att göra det.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.