Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att se vad för matematiska resonemang elever i Ärskurs 4 för inom omrÄdet ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna anvÀnde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgÄr ifrÄn.

Det som var syftet med den hÀr undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhÀllskunskap som bygger pÄ entreprenöriellt lÀrande och som tar sin utgÄngspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frÄgestÀllning som jag valde att undersöka hÀr med hjÀlp av litteraturstudium var: Hur kan man som lÀrare i grundskolans senare Äldrar arbeta med entreprenöriellt lÀrande i Àmnet samhÀllskunskap sÄ att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar pÄ vikten av mÄngfald nÀr det kommer till anvÀndningen av olika arbetsformer i Àmnet samhÀllskunskap för att kunna nÄ LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock pÄ arbetssÀtt dÀr samarbete mellan elever stÄr i fokus. Men resultatet pekar ocksÄ pÄ vikten av fortbildning för lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap bÄde nÀr det kommer till Àmneskunskaper och nÀr det kommer till hur man kan anvÀnda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Vi har under vÄr utbildning till lÀrare för grundskolans senare Är berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀrares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och etablerade kontakt med vÄr undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vÄr kvalitativa enkÀtstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lÀrare och övrig skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter Àr elevvÄrd, kollegialt stöd och Àmnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag Àr just möjligheten till elevvÄrd, kollegialt stöd och Àmnessamverkan.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

The purpose of this study is to stress what experiences men working in the earlier school years share about being a minority group and what thoughts they have about why other men tend to avoid this profession.In this survey I have interviewed four male teachers in the earlier school years. In previous research it is claimed that men choose not to get a teacher training for the earlier school years partly because this profession is known to be dominated by women where it is difficult for men to feel at home. It is also claimed that teachers in training choose the later school years in order to focus more on teaching than looking after the children. None of the interviewed men sees it as a problem being a minority group, neither during training nor in teaching. What the men in this survey state as the main reasons for why other men do not choose to become teachers are the low levels of status and salary.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Detta examensarbete undersöker fyra lÀrares erfarenheter av elevers svÄrigheter i matematik. Arbetet Àr inriktat pÄ grundskolans tidigare Är, för att ge en bakgrund till de lÀrare som arbetar pÄ den senare delen av grundskolan. TvÄ lÀrare frÄn förskoleklass och tvÄ frÄn tredjeklass har intervjuats för att ta reda pÄ vilka svÄrigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svÄrigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgÄ ifrÄn Àr Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssÀtt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sÀttet.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framstĂ€lls i lĂ€roböcker skrivna för gymnasieskolan i Ă€mnet Religionskunskap. De fyra syftesfrĂ„gorna som jag har besvarat Ă€r; hur mycket utrymme fĂ„r asatro eller andra förestĂ€llningar som kan kopplas till asatro i lĂ€roböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i nĂ„gon/nĂ„gra av lĂ€roböckerna? Hur vĂ€l stĂ€mmer lĂ€roböckernas innehĂ„ll med Ă€mnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhĂ€llsproblem? Den metod som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de lĂ€roböcker som jag analyserat inte stĂ€mmer sĂ€rskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehĂ„ll. Men oavsett att lĂ€romedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons Ă„terkomst i dagens samhĂ€lle ger möjlighet för religionskunskapen som Ă€mne att vara en del i ett Ă€mnesövergripande samarbete, med bĂ„de historia och samhĂ€llskunskap..

Syftet med studien var att öka förstÄelsen av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i grundskolan betrÀffande bildintegrerat arbete. Jag anvÀnde strukturerade och ostandardiserade frÄgor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelÀrare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlÀrare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.