Olika lÀrare har olika syn pÄ bildundervisning i skolan. UtifrÄn deras uppfattning och erfarenhet Àr syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har fyra intervjuer samt en enkÀtundersökning gjorts pÄ tvÄ skolor. Genom intervjuerna fÄr vi svar pÄ hur lÀrarna menar att deras skolmiljö pÄverkar bildundervisningen, hur de ser pÄ bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillÀmpats pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och Àr baserad pÄ bland annat Vygotskij.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Brottsförebyggande RĂ„det (BRÅ) genomförde tillsammans med Forum för levande historia en studie angĂ„ende intolerans bland svenska skolungdomar. Resultatet visade att det fanns en relativt stor grupp intoleranta. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell intolerans bland skolungdomar frĂ„n grundskolans senare Ă„r och gymnasiet i LuleĂ„omrĂ„det samt att jĂ€mföra deras kunskap och attityd rörande Förintelsen. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkĂ€ter riktade mot de valda undersökningsgrupperna samt genom kvalitativa litteraturstudier. Resultatet visade att de undersökta skolungdomarna uppvisade tendenser att vara mer intoleranta Ă€n riksgenomsnittet.

Efter att ha lÀst kurser i didaktisk matematik har jag fÄtt ett ökat intresse för Àmnet och för hur lÀrarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gÄnger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfÀllig och att undervisningen dÀrför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning Àr ett brett omrÄde att arbeta med och eleverna mÄste kunna mÄnga olika moment och strategier för att bemÀstra förmÄgan. Syftet med uppsatsen har pÄ grund av detta varit att ta reda pÄ hur lÀrare i en liten kommun i VÀstra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebÀra för elevernas undervisning och i lÀngden ocksÄ deras resultat.

AbstractThis examination is about how pedagogue can teach language in junior school first year with element of the arts of learning. The purpose of the examination is to take a piece of how pedagogues in two classes in junior school first grade can use the arts for a way of working with the language teaching. The observation of Swedish- and English language training in two classes have give a insight in how two teacher work with the language teaching in first grade. The class teachers who were interview received questions about the observation and what they think about language teaching. The questions were about their basic view on language teaching and arts of learning.

Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs nio arbetar med svenskÀmnet. DÄ kursplanen Àr ganska öppen och inte ger nÄgra direktiv om hur undervisningen bör gÄ till kan det vara svÄrt att fÄ en enhetlig bild av svenskÀmnet.Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att finna i lÀrarnas undervisning och kursplanen, samt om de Àr förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt fÄ lÀrarnas syn pÄ Àmnet. Jag har utgÄtt frÄn teoretiska Àmneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och Àven grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte gÄr att tala om ett enhetligt svenskÀmne. Det finns heller inga renodlade Àmneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur Àmnesintegrering i musik och svenska pÄverkar lÀrande och lÀrandemiljöer, samt musiklÀrares uppfattningar om hur detta kan frÀmja elevers lÀrandeprocesser i grundskolans yngre Äldrar.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ att begreppsliggöra sprÄket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklÀrare, samt en djupintervju med en forskare inom Àmnet. En fenomenografisk analys har anvÀnts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta Àmnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat pÄvisar att det finns mÄnga frÀmjande egenskaper i detta arbetssÀtt för sprÄkliga och musikaliska lÀrprocesser, dÄ sprÄk och musik ingÄr i ett odelat samspel. Detta försvÄras dock av rÄdande Àmneshierarki..

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv vĂ€rt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom Ă€mnesomrĂ„det socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förstĂ„else av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förstĂ„else av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft pĂ„ identitetsutvecklingen?Den metod som anvĂ€ndes var kvalitativ och materialet inhĂ€mtades med hjĂ€lp av djupintervjuer med tvĂ„ personer.

Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att visa och ge förslag pÄ hur man pÄ ett tematiskt sÀtt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mÀnskliga rÀttigheter. Med hjÀlp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya lÀroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare Är i Àmnena historia, svenska och samhÀllskunskap. Planeringen strÀcker sig över fem veckor och har varierande moment sÄsom teoretiska förelÀsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lÀrstilar. Utvecklingsarbetet vilar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka didaktiska aspekter Àr viktiga i ett tematiskt arbete om mÀnskliga rÀttigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgÄngspunkt i mÄlen i lÀroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sÄdant arbete, pÄ ett didaktiskt sÀtt, fÄ eleverna att bli medvetna om Àmnet historia?.

VÄr studie syftade till att beskriva och förstÄ lÀrares bakomliggande stÀllningstaganden till lÀxans funktion. Hur anvÀnde de lÀxorna? Varför anvÀndes de pÄ det sÀttet? Vilken grund hade lÀrarna för sina stÀllningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgÄngspunkt i ett rangordningsformulÀr utdelat till tio lÀrare. UtifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lÀrare arbetande i grundskolans tidigare Är. Vi fann meningsskiljaktigheter kring lÀxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den anvÀnds.

Bakgrund: Allport (2000, s.20-22) anser att en fördomsfull personbygger sina antaganden pÄ fragmentariska kunskaper ochmöten med olika folkgrupper och utifrÄn dem skapas engeneraliserad bild av hur den folkgruppen Àr. Kan dagensreligionsundervisning vara en del av skapandet av dessaantaganden?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fallvilka fördomar och generaliseringar som kan framtrÀda i tvÄlÀrares religionsundervisning i grundskolans Är 7-9.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning dÀrtvÄ stycken pedagoger observerades under fyra tillfÀllen igrundskolan Är 7-9. Vi har i studien utgÄtt frÄn enetnografisk forskningsansats.Resultat: Resultatet visar pÄ att religionsundervisningen som vi harobserverat innehÄller sÄvÀl generaliseringar som fördomar.Likheterna som vi fann pedagogerna emellan var att bÄdageneraliserar, frÀmst pÄ grund av tidsbrist. Tidsbristen gör attpedagogerna sÀllan hinner gÄ pÄ djupet i sin undervisningvilket i sin tur leder till att den mÄngfald som finns inomÀmnet kommer i skymundan..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framstÀllandet av islam i tre stycken lÀromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas Àr ny kunskap eller om det Àr en reproduktion av gamla etablerade stereotypa förestÀllningar. Bidrar framstÀllningen/kunskapen i lÀroböckerna till upprÀtthÄllandet av den islamofobi som förekommer i samhÀllet?Undersökningsmetoden har bestÄtt i kvalitativa textanalyser utav tre stycken lÀroböcker i religionskunskap Àmnade för grundskolans senare Är.Resultatet visar att de nya lÀromedlen tar efter de Àldre och man bibehÄller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa förestÀllningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa förestÀllningar om islam har författarna tolkat frÄn ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vÄrt samhÀlle förstÀrks istÀllet för att nyanseras.