Det som undersökts i denna studie Àr lÀrares sÀtt att se pÄ miljöetiska frÄgor. Studien syftar till att utreda om detta Àr bundet till nÄgon Àmnesgrupp, nÄgon bakgrund eller deras personliga stÀllningstaganden. Undersökningen har utförts bland lÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkÀter som har insamlats frÄn fem skolor i en mellansvensk kommun.

Denna projektredogörelse behandlar hur bildlÀrare pÄ grundskolans senare Är gör sitt urval nÀr de undervisar om konstnÀrer, sett ur ett genusperspektiv. Genom enkÀt och intervju har jag undersökt hur 10 bildlÀrare i SkÄne resonerar kring sitt urval, dÄ jag ville undersöka vilken syn pÄ konstnÀrer inom bÄde Àldre och samtida konst som förmedlas idag. I min undersökning har jag kommit fram till att det rÄder en stor avsaknad av kvinnliga konstnÀrer i bildundervisningen och att det Àr fÄ lÀrare som problematiserar detta tillsammans med sina elever. Med utgÄngspunkt i konstfeministiska teorier har jag kommit fram till att det urval som bildlÀrarna gör gÄr emot ett jÀmstÀlldhetstÀnkande som enligt skollagen ska vara integrerat i alla Àmnen. Jag har valt att gestalta mitt resultat via en installation med bilder pÄ kvinnliga konstnÀrer inom bÄde Àldre och samtida konst, som kan fungera som utgÄngspunkt för diskussion kring framtida förÀndringar i bildundervisningen..

Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar bildskapande undervisning i grundskolans lĂ€gre Ă„ldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i Ă€mnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger pĂ„ enkĂ€tsvar frĂ„n 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser pĂ„ bildskapandets roll utifrĂ„n Ă€mnesintegrering, kommunikation och elevhĂ€lsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lĂ€gsta Ă„rskurserna men avtog betĂ€nkligt frĂ„n Ă„rskurs fyra.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lÀrare i matematik för grundskolansÀldre Äldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvÄrigheter lÀrare anser att elever med dyslexi kan ha i Àmnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i sÄ fall anvÀnder sig av för att hjÀlpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lÀrarna fÄtt kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nÀmnda frÄgor för att se till eventuella skillnader mellan olika lÀrares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklÀrare förgrundskolans Àldre Äldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frÄgestÀllning, utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ orsakerna till svÄrigheter i skolan.Resultat frÄn denna studie visar pÄ att lÀrarna upplevde att de fÄtt för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lÀrarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede frÀmst fÄtt sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lÀrarexamen.

Samtidigt som elever i behov av sÀrskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, nÄgot som stÀller höga krav pÄ klasslÀrares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien Àr att analysera klasslÀrares uppfattningar om deras möjligheter och begrÀnsningar i matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ undersökningar som gjorts genom att intervjua Ätta verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att klasslÀrarna har goda möjligheter att underlÀtta matematikundervisningen.

Syfte med vÄrt arbete Àr att belysa den praktiska omsÀttningen av de nya mÄlen för elever i skolÄr 3 och dÄ speciellt mÄlet angÄende storheten tid inom Àmnet matematik. Vi har intervjuat tre lÀrare om deras undervisning om tid mot de nya mÄlen och granskat lÀroböcker de anvÀnder. Vi lÀt Ätta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förstÄelse för tid. Resultatet visar att lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt angÄende undervisning om tid skiljdes Ät. Medan tvÄ lÀrare undervisar omrÄdesvis beskriver den tredje lÀraren undervisning om tid som nÄgot hon integrerar i samtal med eleverna.

Föreliggande uppsats handlar om hur sex intervjuade barn i grundskolans Är tvÄ tÀnker kring lÀsning och skrivning, vilka faktorer som pÄverkar lÀs- och skrivförmÄgan samt vad lÀs- och skrivsvÄrigheter respektive dyslexi Àr. Den empiriska undersökningen visar att barnens skriftsprÄkliga hemförhÄllanden starkt pÄverkar deras förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva. DÀremot visar inte undersökningen lika tydliga kopplingar mellan de intervjuade barnens lÀs- och skrivförmÄga i förhÄllande till deras sjÀlvbild. Inte heller kan ett klart samband mellan barnens tankar om lÀsning och skrivning och deras respektive förmÄgor uppvisas. Vidare behandlar uppsatsen de symtom och kÀnnetecken som Àr typiska för lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkas av svÄrigheterna..

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Undersökningens syfte Àr att framhÄlla hur lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är uppfattar och förhÄller sig till elevinflytande i jÀmförelse med lÀroplanens anvisningar. UtifrÄn detta redogörs för hur lÀrarna arbetar eller anser att det Àr möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas pÄ kvalitativa metoder dÀr semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. FrÄn resultaten kan det utlÀsas att lÀrarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det dÄ det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras sÄledes att lÀroplanens ambitioner inte efterlevs.

I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle dÀr musik Àr en stor del av mÄngas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundlÀggande byggstenar bort. Rytmen Àr en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehÄll behandlar rytm som begrepp, lÀroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig pÄ anvÀndningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare Är, Ärskurs sju, Ätta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lÀrare kan tolka och förhÄlla sig till kursplaner.

The foundation for this thesis lies in whether or not, and how, the body representation in printed commercials, specific products directed to the body (shampoo, body lotion etc.), has changed during the last fifty years. Four years have been chosen because of the changes in society that we believe might have had an impact. The commercials that have been picked out are the ones that best represent the general view of the body. We have found that the changes when it comes to body presentation has followed the social development to a certain degree, but it is difficult to say how much the society has had an affect on the body ideal in advertising. Representations of the male body is something that has escalated since the early 70?s, fifteen years earlier few commercials was made with male models, and the few there were, never showed more than the face.

Uppsatsen Àr en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och dÀrefter besvara en enkÀt med syftet att ta reda pÄ elevernas Äsikter och kÀnslor kring kamratbedömningen. NÄgra av eleverna intervjuades Àven för att fördjupa enkÀtsvaren.

Undersökningens syfte Ă€r att studera hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r kan anvĂ€nda sig av arbetssĂ€ttet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline Ă€r ett arbetssĂ€tt dĂ€r eleverna arbetar pĂ„ ett Ă€mnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lĂ€mnas Ă„t fantasin i denna metod. Studien undersöker Ă€ven pĂ„ vilka sĂ€tt storyline kan frĂ€mja eller hĂ€mma elevers lĂ€rande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lĂ€rare med erfarenhet av storyline och fyra elever i Ă„r sex.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett ÄtgÀrdsprogram i Är 9. Syftet Àr att ta reda pÄ hur eleven och dess omgivning upplever det nÀr eleven fÄr ett ÄtgÀrdsprogram och vilka förvÀntningar bÄde eleven och förÀldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data frÄn sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers vÀrderingar och beteenden formas av sin nÀrmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nÄ ett godkÀnt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal ÄtgÀrdsprogram.

I denna studie har jag undersökt hur musiklÀrare och lÀromedel i musik ser pÄ musikteorin i undervisningen för elever i Är 1-5. Jag har granskat lÀromedel och intervjuat lÀrare för att ta reda pÄ vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men Àven i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklÀrarna gett mig synpunkter pÄ de lÀromedel jag granskat.Jag har förstÄtt att de intervjuade musiklÀrarna anser att det Àr vÀsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte fÄr ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklÀrarna, Àr ett Àmne dÀr eleverna framförallt ska ges tillfÀllen att skapa och musicera. GÀllande lÀromedlen har jag upptÀckt att de skriver om en lÄngt mer avancerad musikteori Àn vad lÀrarna lÀr ut.Under intervjuerna betonade samtliga lÀrare vikten av att omsÀtta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande.