Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven trÀning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tÀnkande och fÄ eleven att lÀra sig baskunskaper. Med hjÀlp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har pÄ elevens lÀrande. Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bÀst svarar mot undersökningens frÄgor..

Idag finns social och emotionell trÀning (SET) som ett sÀrskilt Àmne pÄ en del skolor med egna tilldelade timmar pÄ schemat. Det vi stÀllt oss frÄgande till Àr vad det Àr som gör att vi har tagit in social och emotionell trÀning som ett eget Àmne pÄ schemat i grundskolans tidigare Är och vi frÄgar oss Àven om det behövs sÀrskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lÀrare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren pÄ vÄra frÄgor..

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Denna rapport behandlar Àmnet outsourcing vilket Àr en vÀxande företeelse bland svenska och internationella företag idag. Det finns mÄnga tolkningar av innebörden till begreppet och generellt kan sÀgas att outsourcing innebÀr att ett företag överlÄter delar av sin verksamhet till en extern leverantör. Outsourcing förekommer inom mÄnga omrÄden och branscher. I denna rapport avser begreppet outsourcing omrÄdet informationsteknik (IT).ProblemstÀllningen i denna rapport har inneburit att undersöka vad som bör beaktas i relationen/samarbetet mellan kund och leverantör vid en outsourcingprocess. Detta har gjorts genom ett antal företagsintervjuer samt genom en litteraturstudie.

Resultatet frÄn TIMSS-undersökningen Är 2011 visar att svenska elever har försÀmrat sina kunskaper inom omrÄdet taluppfattning. Matematikundervisningen Àr vanligtvis lÀroboksstyrd med lite variation i arbetssÀtt. Författare och forskare belyser att laborativt material Àr ett redskap som kan anvÀndas för att konkretisera abstrakt matematik. DÀrmed undersöker denna studie hur anvÀndandet av laborativt material inverkar pÄ elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som lÀraren bör ha i Ätanke vid denna undervisningsmetod.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

Ökad globalisering och konkurrens pĂ„ arbetsmarknaden samt en förĂ€ndring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsvĂ€xling försvĂ„rat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgĂ„ngar skapar ett behov av att anstĂ€lla nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behĂ„lla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens vĂ€rderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket ocksĂ„ innebĂ€r att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare stĂ„r inför svĂ„righeten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som Ă€r pĂ„ vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivĂ„ om vad som motiverar den yngre generationen Ă€r begrĂ€nsad dĂ„ dessa Ă€r relativt nya pĂ„ arbetsmarknaden.

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

Vi har undersökt om behöriga lĂ€rare har en uttalad tanke med hur de bedriver jĂ€mstĂ€lldhetsarbete i grundskolans tidigare Ă„ldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lĂ€rare som har lĂ€rartjĂ€nst inom Örebro kommun. Dessa lĂ€rare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har stĂ€llts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekrĂ€ftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror pĂ„ att vi finner att lĂ€rarna har en tanke med jĂ€mstĂ€lldhetsarbete, dock sĂ„ Ă€r den inte uttalad..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till de erfarenheter och kunskaper som elever tillÀgnar sig utanför skolans ramar, inte minst frÄn populÀrkulturen, och hur detta tar sig uttryck i skolan.Intervjuer genomfördes med pedagoger i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en motpol till resultatet som intervjuerna med pedagogerna gav, valde vi att göra tvÄ gruppintervjuer med elevinformanter..

Syftet med arbetet Àr tredelat. Inledningsvis Àr syftet att ta reda pÄ hur SO-lÀrare för grundskolans senare Är utbildas. Andra delen gÀller hur rektorer resonerar kring anstÀllningen av SO-lÀrare. Tredje och sista biten Àr att se hur lÀrare bedriver SO-undervisning.För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag anvÀnt mig av litteratur som bland annat studerar lÀrares utbildningsnivÄ och Àmnen jÀmfört med vilken nivÄ och vilka Àmnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen gÄr till och om undervisningen Àr integrerad eller inte.

UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..

Abstract Jeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). UndantagsbestÀmmelsen - kunskaper, attityder och tillÀmpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. Syfte Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur vÀl förtrogna betygssÀttande lÀrare, specialpedagoger, speciallÀrare och rektorer ute pÄ kommunala skolor Àr med UndantagsbestÀmmelsen. Att undersöka om lÀrare kÀnner till och tillÀmpar UndantagsbestÀmmelsen samt vad de har för attityder gentemot den Àr intressant eftersom vi i vÄrt framtida yrke som speciallÀrare kommer vara den elevgrupps, som bestÀmmelsen berör, röst och företrÀdare vid till exempel betygskonferenser. FrÄgestÀllningar ? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers samt rektorers allmÀnna kunskaper om UndantagsbestÀmmelsen ut? ? Hur Àr betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers attityder till, och synen pÄ UndantagsbestÀmmelsen? ? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers samt rektorer pÄ betyg, bedömning och tillÀmpning av UndantagsbestÀmmelsen? ? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers och rektorer pÄ UndantagsbestÀmmelsen och livschanser? Teoretisk ram Tidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lÀrare, nÀr de kÀnner osÀkerhet, inte bedömer enligt gÀllande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011).

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av och kunskaper om hur verksamma lÀrare för grundskolans tidigare Är motiverar sina elever till att lÀra sig matematik och vad begreppet motivation innebÀr för dem. I studien undersöks ocksÄ hur de verksamma lÀrarna upplever motivationens pÄverkan pÄ elevernas inlÀrning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebÀr. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer pÄ inre och yttre motivation. DÀr berörs Àven det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet pÄ motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas ocksÄ motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlÀrning samt lÀrarens betydelse för elevens motivation.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀrares syn pÄ matematiklÀxor i grundskolans tidigare Är. Förhoppningen var att fÄ förstÄelse för lÀrares syfte med matematiklÀxor och vilka förmÄgor eleverna förvÀntas utveckla med matematiklÀxors hjÀlp samt att jÀmföra vilka för- och nackdelar matematiklÀxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lÀrare frÄn olika skolor och olika Ärskurser frÄn 1-6. Samtliga lÀrare som intervjuats undervisar i matematik. LÀrares erfarenheter av lÀxornas betydelse för matematikundervisningen Àr ett viktigt omrÄde att fÄ kunskap om.