Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är arbetar för att fÄ alla elever att nÄ de mÄl styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frÄgestÀllningar om hur dessa svensklÀrare anvÀnder styrdokumenten nÀr de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning sÄ att den gör det möjligt för alla elever att nÄ mÄlen. Resultaten visar att lÀrarna tolkar sitt uppdrag efter lÀroplanen pÄ liknande sÀtt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsÀttningar och behov med hÀnsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och sprÄk.

Sammanfattning I denna uppsats har jag har valt att fokusera pÄ hur film anvÀnds i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i Ärskurserna 7-9. Tanken Àr att belysa hur film anvÀnds som redskap och komplement i undervisningen och pÄ vilket sÀtt filmen följs upp. Undersökningen har visat att anvÀndandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, dÄ detta i mÄngt och mycket kan ge en djupare förstÄelse och inblick i mÀnniskors livsvillkor och samhÀllets förÀndringar genom historien. Men det Àr sjÀlva uppföljningen och bearbetningen av filmen som Àr avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.

Jag har hÀr försökt göra en projektredogörelse med utgÄngspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhÄllande till Àmnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gÀngse uppdelning mellan trÀ- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsÀttning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssÀtt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

SamhÀllets behov av naturvetenskapliga problemlösningar nÀr de rör kemin ökar mer och mer, men ungdomars kunskaper och intresse för kemi har minskat det sista decenniet. Den kemididaktiska forskningen pekar ofta pÄ brister och Àven om lÀrarens praktik har en avgörande betydelse för elevernas lÀrande Àr det vÀldigt lite av lÀrarens praktiska undervisnings metoder som kommer till tals. Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla och lyfta fram det positiva i det praktiska arbetssÀttet som nÄgra yrkesverksamma lÀrare anvÀnder sig av för att uppfylla nÄgot eller delar av kursmÄlen i kemi för Ärskurs 5. Resultatet kan förhoppningsvis anvÀndas för att fÄ fler lÀrare att vÄga undervisa i kemi i grundskolans tidigare Är. Studien genomfördes genom djupintervjuer.Genom att vÀlja en flexibel undervisning dÀr elevernas intresse och förmÄga var i fokus kunde lÀrarna genomföra en undervisning som bidrog till att delar av de beskrivna mÄlen skulle kunna uppfyllas.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur man i skolan nyttjar elevers kunskaper och livserfarenheter frÄn religionernas vÀrld. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i religionsÀmnet pÄ antingen grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet. Tre av de intervjuade lÀrarna var verksamma pÄ grundskolans senare Är och en lÀrare pÄ gymnasiet. De lÀroplaner jag anvÀnt mig av Àr LÀroplan för grundskolan 2011 och LÀroplan för gymnasiet 2011. Resultatet av dessa intervjuer visade att lÀrarna ser pÄ mÄngkulturen i skolan som nÄgonting berikande och elevernas kunskaper om religioner som ett vÀlkommet inslag i undervisningen.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Denna uppsats syftar till att undersöka betygssÀttningens likvÀrdighet i en svensk kommun.För att undersöka detta har jÀmförelser pÄ individnivÄ gjorts mellan grundskolans slutbetygoch betygen efter avslutad A-kurs pÄ gymnasiet. De Àmnen som har jÀmförts Àr matematik,svenska och engelska. Teoretiska utgÄngspunkter utgörs av pÄ omrÄdet tidigare gjordforskning.Undersökningen visar att likvÀrdigheten nÀr det gÀller betygssÀttningen i kommunen kanifrÄgasÀttas. Detta pÄstÄende baseras pÄ skillnaderna i de olika grundskolornasbetygsutveckling, dÄ grundskolebetygen jÀmförs med den gemensamma referenspunktengymnasiebetygen..

Det pÄgÄr en het mediedebatt kring att det rÄder brist pÄ ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist pÄ ordning och uppförande i grundskolans senare Är, varför det Àr av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare Är. LÀraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhÀllsmedborgare och med det i Ätanke Àr det intressant att se hur lÀrare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingÄr mycket arbete med att lÀra eleverna att inordna sig och att uppföra sig. FrÄgan Àr dÄ vad lÀrarna lÀgger i dessa begrepp? Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra lÀrares normer och vÀrderingar kring ordning och uppförande för att pÄ sÄ sÀtt ge en bild av hur de arbetar med och ser pÄ sitt fostransuppdrag.

Intentionen med denna studie Àr att ta reda pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utformning pÄ grundskolans senare del samt hur rektorn och lÀraren förhÄller sig till Àmnet. Studien visar att de flesta lÀrare frÄn samtliga Àmneskategorier Àr positivt instÀllda till Àmnet sex och samlevnad. Detta oavsett om man undervisar i Àmnet eller inte. MÄnga lÀrare i undersökningen som inte bedriver nÄgon form av sex- och samlevnadsundervisning kan Àven tÀnka sig att samarbeta med lÀrare som undervisar detta Àmne. Det Àr rektorns ansvar att se till att man arbetar Àmnesövergripande.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.