Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att frÀmja elevernas lÀrande. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ pedagoger i förskolan, tvÄ pedagoger i förskoleklass och tvÄ pedagoger i grundskolans tidigare Är (Är 1-5) deltog. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna visar bÄde kunskap och intresse vad det gÀller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgÄr att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer Àven att skolans dokumentation till stor del Àr resultatstyrd..

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..

Syftet med den hÀr studien var att fÄnga upplevelsen samt se vilka kÀnslor och vad som Àr karakteristiskt hos de förÀldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om mÀnniskans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med mÀnniskor som har upplevt förlusten av ett barn för att fÄ en fördjupad förstÄelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebÀr begrepp, kÀnsla av sammanhang som omfattar de stressorer som mÀnniskan dagligen utsÀtts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestÄende av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? mÀrkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

SammanfattningStudien Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en innehÄllsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historielÀroböcker för grundskolans senare Är, samt lÀroböckernas anpassning till kunskapsmÄlen gÀllande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet lÀroböcker har gjorts för att tÀcka det som anvÀnds i stor utstrÀckning i undervisningen i grundskolans senare Är.Resultatet i innehÄllsanalysen visar att det Àr varierande mÀngd och utformning av innehÄll gÀllande de nationella minoritetsgrupperna i historielÀroböckerna. Resultatet visar Àven att ingen av lÀroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmÄlen i Lgr11 gÀllande de nationella minoritetsgrupperna, dÄ ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna pÄ ett tillrÀckligt vis.UtifrÄn resultatet av innehÄllsanalysen har intervjufrÄgor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika lÀromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra pÄverkande faktorer i författandeprocessen.

Titel: Som galna vildhĂ€star eller sniglar med bromsarna pĂ„ ? Skolchefers syn pĂ„ den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans vĂ€rldFörfattare: Susanna BoonyaiHandledare: Annika BergströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2009Syfte: Det övergripande syftet med studien Ă€r att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans vĂ€rld.Metod: Studiens val av metod Ă€r den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsomrĂ„det förskola och grundskola.Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade pĂ„ de ansvarsomrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma inom. Uppdelningen fördelades jĂ€mt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka omrĂ„den.Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tĂ€mligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning pĂ„ att medier skall göras till-gĂ€ngliga för alla i skolans vĂ€rld och som Ă€r centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lĂ€ra sig kritiskt granska all typ av medier finns dĂ€r men hur vĂ€l ett fördjupat resonemang Ă€r utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder pĂ„ ett behov av ökade kunskaper inom omrĂ„det.Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de omrĂ„den som skolcheferna Ă€r verksamma pĂ„ mĂ„nga olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnĂ„tt nivĂ„ 3 i sin utbildning inom tre Ă„r.

Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Syftet med studien Àr att kartlÀgga nÄgra lÀrares arbete kring barn med sprÄksvÄrigheter i förskola och grundskolans tidigare Är. Informanterna har alla erfarenheter av barn med sprÄksvÄrigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfÀlten förskola, grundskolans tidigare Är, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lÀrare planerar arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn en inledande kartlÀggning av barnet. I vÄr studie tenderar grundskollÀrare att, i större utstrÀckning Àn sina kollegor i förskolan, anvÀnda fÀrdigstÀllda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lÀrare i skolan Àn i förskolan bedriver enskild undervisning.

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Syftet med vĂ„rat examensarbete har varit att göra en lĂ€romedelsanalys ur ett genusperspektiv i Ă€mnet religion. Vi har studerat tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till grundskolans senare Ă„r och tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i lĂ€romedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten Ă€r större i lĂ€romedlen för gymnasiet uppnĂ„r det inte den genusmedvetenhet som vore önskvĂ€rt..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.