Laborativt material och taluppfattning
En litteraturstudie med fokus på de tidiga skolåren
Resultatet från TIMSS-undersökningen år 2011 visar att svenska elever har försämrat sina kunskaper inom området taluppfattning. Matematikundervisningen är vanligtvis läroboksstyrd med lite variation i arbetssätt. Författare och forskare belyser att laborativt material är ett redskap som kan användas för att konkretisera abstrakt matematik. Därmed undersöker denna studie hur användandet av laborativt material inverkar på elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som läraren bör ha i åtanke vid denna undervisningsmetod. Studien riktar sig mot grundskolans tidigare årskurser. Detta är en litteraturstudie där sökning av forskning har skett utifrån databaser. Inledningsvis utfördes bredare sökning där få sökord användes. Därefter begränsades sökningen genom tillägg av ord för att minska antalet träffar. Aktuella artiklars sammanfattningar studerades för att sedan välja relevanta artiklar till detta arbete. Utvalda artiklars resultat visar att nyttjandet av laborativt material och aktiviteter kan gynna elevernas taluppfattning. Genom att använda materialet som redskap kan kopplingen mellan konkret och abstrakt tydliggöras. Det är viktigt att läraren framhäver materialets matematiska innebörd. För att lyckas med undervisning där laborativt material integreras är därmed lärarens reflektion central. I vilken utsträckning materialet används är relaterat till vilken årskurs läraren undervisar i samt lärarens uppfattning av undervisningsmetoder. En vanlig missuppfattning är att eleverna ser användandet av materialet som syftet med undervisningen. Det är av stor vikt att läraren är medveten om vilket material som bör nyttjas för att utveckla olika matematiska färdigheter.