SamhĂ€llet har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmĂ€nna omrĂ„den sĂ„ att dessa ska kunna vara tillgĂ€ngliga för alla medborgare i kommunen. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga platser och lokaler dĂ€r hinder i miljön försvĂ„rar tillgĂ€ngligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter sĂ„ finns det stora problem i tillgĂ€ngligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angĂ„ende hur aktivitet hos barn frĂ€mjar god fysisk och psykisk hĂ€lsa gör det angelĂ€get att undersöka hur tillgĂ€ngligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna Ă€r fri frĂ„n hinder Ă€r en förutsĂ€ttning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i Ă€mnet "idrott och hĂ€lsa".

Under den senaste tioÄrsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gÀller svenska skolelevers resultat i Àmnena matematik och svenska. Detta tyder pÄ att det behövs en förÀndring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik Àr ett relativt nytt förhÄllningssÀtt till undervisning, dÀr elevens intresse och autencitet i lÀrandet Àr utgÄngspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolors resultat pÄ de nationella proven för grundskolans Ärskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning pÄ den sjunkande resultattrenden inom svensk skola.

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidiga Är hanterar talÀngsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmÄga.Det empiriska arbetet bestÄr av fem klassrumsobservationer samt fem.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar barns flersprÄkighet. FrÄgestÀllningarna Àr:-          Hur förhÄller sig förskollÀrare och tidigarelÀrare till barns flersprÄkighet?-          Vad fÄr barns flersprÄkighet för betydelse i verksamheten?Vi har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar fenomen och företeelser i sin omvÀrld ? ett sÄ kallat andra ordningens perspektiv. Vi har valt att analysera vÄrt material utifrÄn en tvÄstegsanalys som presenteras i Uljens (1989). Av datamaterialet framkommer skilda beskrivningskategorier utifrÄn lÀrarnas uppfattningar.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrÄgade lÀrare. Med vÄrt arbete vill vi belysa deras instÀllning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gÀllande arbete med skönlitteratur. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lÀrare. Samtliga tillfrÄgade lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lÀstrÀning, lÀsförstÄelse, upplevelser, utökar ordförrÄdet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det Àr lÀttare för eleverna att fÄ förstÄelse för skeenden i vÀrlden och i historien genom att relatera till sig sjÀlva. Tiden Àr en avgörande faktor för i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig av skönlitteratur, men de betonar ocksÄ vikten av resurser och samarbete i arbetslaget.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Syftet med föreliggande studie var att förstÄ nÄgra grundskolelÀrares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan pÄverka oordning. Studien Àmnar Àven undersöka huruvida grundskolelÀrare upplever att de i sin utbildning lÀrt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 Är. En halvstrukturerad livsvÀrldsintervju anvÀndes dÀr en intervjuguide med föreslagna frÄgor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lÀrarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, dÄ de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.

I vÄrt arbete har vi undersökt instÀllningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt om de anvÀnder sig av det i sin verksamhet, hur de i sÄ fall anvÀnder sig av det och om de Àr medvetna om att det Àr pedagogiskt drama de anvÀnder sig av. Vi har ocksÄ haft för avsikt att försöka tydliggöra för lÀsaren vad pedagogiskt drama innehÄller. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vÄr litteraturgenomgÄng definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förstÄliga.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ?fysikens karaktÀr? kan skönjas i lÀroböcker för fysik i grundskolans senare Är. Med ?fysikens karaktÀr? Äsyftas hÀr hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framvÀxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktÀr? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar pÄ följande frÄgor.

UtgÄngspunkten i vÄr undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan lÀnge Àr prÀglad av enskild rÀkning i lÀroboken och graden av modernisering Àr lÄg. Detta grundar vi dels pÄ egen erfarenhet och dels pÄ forskning vi lÀst tidigare. NÀr elever fÄr problem med matematiken i skolan lÀggs skulden pÄ eleverna istÀllet för pÄ skolan och lÀrarens undervisning. Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en bild av vad skolan och den enskilde lÀraren kan göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkÀnt nationellt prov i matematik i skolÄr 5? Vad kan skolan och den enskilde lÀraren göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar pÄ vÄra frÄgor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkÀnda pÄ nationella Àmnesprovet i matematik i skolÄr 5.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans Ă„rskurs ett, samt vilken funktion litteraturlĂ€sningen dĂ„ fyller. Vi vill med studien försöka fĂ„ en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av lĂ€slust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i lĂ€sfĂ€rdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvĂ€rderingar. Undersökningen Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ etnografiska fĂ€ltstudier vilka pĂ„gĂ„tt under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden Ă€r deltagande observation och det Ă€r frĂ„n observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgĂ„r att anvĂ€ndningen av skönlitteratur i den studerade förskolan frĂ€mst förekommer som höglĂ€sning i samband med vila. Även i skolklassen Ă€r höglĂ€sningen vanligt förekommande liksom den enskilda lĂ€sningen av bĂ€nkbok.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stÀrka elevers identitetsskapande i musikÀmnet. Den enda frÄgestÀllningen har varit; ?hur pÄverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen pÄ musikundervisning??. Intervjuer i grupp med Ätta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde Är, i en kommunal skola i en ytterförort.