Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

SammanfattningTitel:                             Hur får företaget sina anställda motiverade till sitt arbete?Datum:                         2012-05-25Nivå:                             C-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare:                   Ida Jensen, Nicklas Gustafsson samt Tanja LjubezHandledare:                 Thomas KarlssonExaminator:                 Petter BoyeProblembakgrund:     En av de viktigaste resurserna inom organisationerna är kunskapskapitalet som finns hos de anställda. För organisationerna handlar det om att maximera utnyttjandet och utvecklandet av kunskapskapitalet. Därmed måste de anställdas krav, behov och förväntningar tillfredsställas till den högsta möjliga grad.Problemformulering: Hur får företaget sina anställda motiverade att utföra arbetet? Genom en tillfredsställande arbetsmiljö, tydlig ansvarsfördelning, möjlighet till karriärmässig och personlig utveckling eller via belöningar som erbjudanden eller bonus?Syfte:                                  Syftet med genomförandet av studien är att få en bredare och djupare förståelse av hur företag motiverar sina anställda för att maximera utnyttjandet av kunskapskapitalet.Metod:                          En kvalitativ undersökning har gjorts där vi inriktat oss mot fyra kontorschefer.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 ? 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Internet består av väldigt många webbplatser där både kvalitet och kvantitet varierar. Dagens webbplatser är ofta kompakta genom att de innehåller mycket länkar, information och grafik. Detta medför att sidorna blir röriga och ger för många synintryck för användaren. Det blir svårt för användaren att ta till sig informationen och att tyda budskapet. I detta arbete utreds hur en webbplats bör se ut för att vara så tydlig som möjligt gentemot användaren.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan är till för den enskildes eller samhällets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer på deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik där samtalsområdena berörde rektorernas människo ? och kunskapssyn. Som teorianknytning användes kritisk teori med utgång från Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra konstpedagogers syn på konst­pedagogik och samtidskonst. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill jag undersöka eventuella skillnader i arbetet med samtidskonst jämfört med modernistisk konst. I bakgrunden presenteras främst litteratur om samtidskonst och modernistisk konst samt konst­pedagogik. Resultatdelen sammanfattar intervjuerna med konstpedagogerna. I diskus­sionen analyseras resultatet och kopplas till bakgrunden.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket.

Denna rapport är resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollärares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. Våra frågeställningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollärare hade med barnens utomhusvistelse? I vår studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner går hand i hand och det är mycket tack vare att förskollärarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet är fostrande.

Viktiga egenskaper för att uppnå goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog..

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lära sig.

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..