Linguistic awareness in speech and thought.

Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden.

Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att redan vid tidig ålder predicerasenare läsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmågor, RAN och vokabulär vid 4års ålder kan predicera senare ordavkodning/stavning respektive läsförståelse vid slutet avårskurs 1. Hypotesen är att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulär är en betydelsefull del för läsförståelseoch språkförståelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs främst av lästeorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar läsning med utgångspunkt i två aspekter, avkodning ochförståelse. Ytterligare en bärande teori för studien är en utvecklingsmodell för ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen används kvantitativ data.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare lär elever att läsa. Vilka metoder de använder och om det finns skillnader mellan deras arbetssätt. Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lärare och även två observationer i en årskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara så stora och lärarna lägger tyndpunkten på samma faktorer vid arbetssättet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rätt metod att använda när man lär elever att läsa.

The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective.

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna.

Syftet med undersökningen var att se hur några lärare i förskoleklassen arbetar med att främja skrivutvecklingen hos elever samt vilka metoder de använder sig av. Jag har intervjuat sex lärare och observerat tre klasser vid tre olika tillfällen för att kunna ta reda på hur lärarna arbetade med elevernas skrivinlärning. Det som framkom i undersökningen var att det är av betydelse att som lärare uppmuntra eleverna när de spontant tar initiativ till att skriva och att eleverna får skriva om sådant som intresserar dem och som de kan relatera till. Skrivinlärningen ska vara rolig, lekfull och lustfylld så att elevernas nyfikenhet för skrivande väcks. Det är viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet hos eleverna.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet Författare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.

Syftet med vårt arbete var att med hjälp av föreläsningar och praktiska övningar öka ungdomars medvetenhet om sitt och andras kroppsspråk. Eftersom just kroppsspråket utgör den största delen av vårt sätt att kommunicera känner vi att detta var ett mycket intressant och viktigt ämne att ta upp. Vi hade fem lektioner där vi föreläste om kroppsspråkets olika delar. Den mätmetod vi använt oss av var en enkät som vi delade ut vid två mättillfällen, en vid början och en i slutet av arbetet. Av enkätsvaren och lektionstillfällena har vi kunnat utläsa att eleverna har börjat tänka och reflektera mer över sitt och andras kroppsspråk.

Studiens syfte var att undersöka hur olika kartläggningsmaterial kan utgöra underlag för att tidigt uppmärksamma elever i lässvårigheter så att alla får lyckas i sin läsinlärning. Till största delen har en kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys använts, men undersökningen har även kvalitativa inslag. Ambitionen har varit att ta del av en kommuns screeningresultat i läsning för alla elever i skolår 3, en population på 247 elever. På sju av åtta lästester samlades över 80 % av populationens resultat in.Undersökningen visade att testetFonolek kan vara till nytta för att predicera hur elever lyckas på kommande lästester i skolan. Särskilt väl kan Fonolek predicera resultat på ordavkodningstester.

Barns medvetenhet om vardagsmatematik.

Molnetsframstegharvaritoundvikligadesenasteåren.Detfinnsemellertidfortfarandemångaosäkerheterrörandemolnetochmolntjänsterfrämstiområdenröranderiskerinomdatasäkerhet,juridiksamtorganisationen.Förattundersökaupplevdarespektivefaktiskariskerutfördesenundersökning.UndersökningenformadesfrånettbesökpåettföretagsseminariumutförtavettkonsultföretagiGöteborgsomberördekravställningimolnet.Undersökningenbestodavintervjuermedkonsulterpåsammaföretag,medfokuspåmolnetochderaskundersupplevdaorokringriskermedmolnet.Svarsöktesmedstödfrånlitteraturpåtidigarenämndaområden.Oronsamtdefrämstariskernarördesigkringoklarheternaimolnleverantörsavtal,sekretessochåtkomstbehörighetersamtfrågorgällandelagarochregelverk.Ävenomdetfannsmångaoklarhetersamtsvårigheterrörandedelegalaaspekterna,visadedetsigvaraenstörreupplevdriskänfaktisktrisk..

The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at.

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt.